Eleverna i denna studie fick hjälp innan de gick in i puberteten. En fråga som väcks är om resul-tatet blivit ett annat om hjälpen kommit in efter det att de passerat gränsen till tonåren? Vid inter-vjuerna framkom det tankegångar kring detta. Vygotsky (1995, s. 62) menar att barnen i tonåren förlorar den jämnvikt som grundades under den tidiga skolåldern. Enligt Vygotsky är den för-störda jämvikten och sökandet efter en ny, grunden till den kris som barnen i denna ålder genom-lever. Vygotsky resonerar vidare att ett iögonfallande drag i tonåringens beteende är den för-höjda känslosamheten. Det ligger nära tillhands att anta att detta är en viktig faktor att räkna med då det gäller specialpedagogiska insatser till tonåringar. Allt är känsligare då. Tonåringen är inne i en ålder av frigörelse där man vill klara sig själv och inte ta emot hjälp. I tonåren uppstår lätt sådana effekter som att eleven ”slår bakut” när han/hon erbjuds hjälp. En av informanterna talar om tonåren som den stängde tiden.
Vi har pratat om svårigheter och insatser och vad de har lett till. Det som är kärnan i det här – det som är avgörande för hur det kommer att gå, det är motivation och självbild, att han fick en positiv bild av sig själv – då är man öppen för kunskap – annars stänger man. Det är så otroligt viktigt att man kommer in i tid, så tidigt som möjligt innan puberteten kommer, för det är ju en svår tid och går man in i den med ett dåligt självförtroende eller att man belastas av en negativ självbild så är ju risken stor att den utvecklas under puberteten. Puberteten, den stängda tiden – de är stängda för ombyggnad. (SP1).
En tonåring måste vara medveten om syftet med träningen för att bli motiverad.
/…/ man måste jobba med samma saker fast på olika sätt och under pubertetstiden så måste man göra det på ett speciellt sätt eftersom det är stora förändringar inne i kroppen som påverkar. Om vi inte hade uppmärksammat honom och han inte fått allt det stöd som han faktiskt fick, då hade det varit en risk att han hade stängt – på högstadiet. Jag tror det är viktigt att han har lärt sig fungerande strategier innan han börjar på högstadiet, allt är jobbigare då, och mycket känsligare. (SP1).
Abraham och Hyltenstam (2003) hänvisar till neurofysiologen Lenneberg (1967) som föreslår att en kritisk period1/ för språkutveckling sträcker sig från tvåårsåldern fram till puberteten. Påbörjas inte språkinlärningen inom denna period kan normalt, naturligt språktillägnande inte ske och full behärskning heller inte uppnås, menar han (s. 32). Enligt detta sätt att se sätts den bortre gränsen för den kritiska perioden vid puberteten (se Fig. 4).Måns gjorde stora framsteg i sin skriftspråk-
Figur 4. Lennebergs (1967) kritiska period för språkinlärning
1/ Termen kritisk period syftar på en begränsad tidsperiod i utvecklingen under vilken en speciell färdighet eller egenskap måste stimuleras (Abrahamsson och Hyltenstam 2003, s. 30).
Kritisk period
Normal slutnivå då språkinlärning påbörjats före puberteten
Lägre än normal slutnivå då språkinlärning påbörjats efter puberteten
Genomsnittlig normalnivå
ÅLDER FÖR SPRÅKINLÄRNINGENS BÖRJAN
S L U T L IG BE HÄRS K N ING pu be rt et en
liga utveckling och tillägnade sig på förvånansvärt kort tid förmågor som bidrog till hans positi- va utveckling. Hade det varit möjligt om hjälpen kommit in senare? Logopeden i studien fram-håller att eftersom vi är biologiskt programmerade att utveckla olika förmågor i tidiga ålders-stadier så kan det bli betydligt svårare senare. Denna studie ger inte svar på frågan, men det är ett angeläget ämne för framtida forskning.
6.1. Slutsatser
• Det är inte främst tidpunkten för insatserna som är det mest betydelsefulla för en positiv utveckling, utan innehållet i stödet. Det språkliga stödet som är anpassat till elevernas specifika svårigheter och utvecklingsnivå visade sig vara den avgörande faktorn i elevernas positiva utveckling.
• Tidpunkten för insatserna är inte generaliserbar utan beroende av problemets art och det enskilda barnets förutsättningar. Till exempel är det skillnad på om eleven har avgränsade fonologiska problem eller om dyslexin har sin grund i en språkstörning. I det senare fallet är det av avgörande betydelse med mycket tidiga språkliga insatser.
• Tidsmarginalerna är små i barnets tidiga utveckling. Man måste därför studera tidpunkten för insatserna mera specifikt i förhållande till barnets utvecklingsnivå och problemets art för att barnet ska få hjälp på rätt nivå så att läsinlärningen blir framgångsrik.
• Det är av yttersta vikt att de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter får en omsorgsfull språklig utredning gjord, till exempel av logoped. Elevens problem bör utredas i grunden så att rätt hjälp kan anvisas till varje enskild elev. Det måste finnas en koppling mellan utredningen och de pedagogiska insatserna. Det är även viktigt att det finns tillgång till pedagoger med ändamålsenlig kompetens för att uppnå önskvärt resultat.
• Tidiga språkliga insatser är naturligtvis det bästa för eleven, men om insatserna är de rätta gör de nytta även i senare stadier av utvecklingen. De elever som får hjälp i ett sent stadium utvecklar andra språkliga förmågor som de kan dra nytta av. Visserligen får de genomlida en period av negativa följdverkningar innan det språkliga stödet sätts in. Å andra sidan leder kriser med ett konstruktivt förlopp till nya insikter som är utvecklande. Utvecklingen präglas av motgångar och svårigheter. Om man bearbetar och lever sig igenom erfarenheterna, förstår och accepterar dem, vänds de till styrka.
Slutord…
Varje barn är unikt och vi måste bygga undervisningen på varje elevs starka sidor och inte
fokusera så mycket på vad barnet inte kan, utan på vad det kan, så att varje barn möts utifrån sina unika egenskaper och får optimala möjligheter till utveckling och lärande.Man kan inte över-vinna det negativa genom att ständigt fästa blicken på det, utan endast genom att utveckla det positiva.
7. Referenser
Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2003). Barndomen – en kritisk period för språkutveckling?
I: Bjar, L. & Liberg, C. red. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur. Lund.
Adams, M. J. (1990). Beginning to read: Thinking and Learning about Print. Cambridge, Massachusetts. The MIT Press.
Adler, B. (2001). Vad är dyskalkyli? En bok om matematiksvårigheter. Orsaker, diagnos och
hjälp. Nationella Utbildningsförlaget Sverige, Höllviken.
Adler, B. & Holmgren, H. (2000). Neuropedagogik – om komplicerat lärande. Studentlitteratur. Lund.
Allard, B., Rudqvist, M. & Sundblad, B. (2002). Nya Lusboken. En bok om läsutveckling. Bonnier, Utbildning AB. Stockholm
Bishop, D. (1997). Uncommon understanding, Development and Disorders of Language
comprehension in children. Psychology Press Ltd, Publishers UK.
Bishop, D. & Adams, C. (1990). A prospective study of the relationship between specific language impairment, phonological disorders and reading retardation. Journal of Child
Psychology and Psychiatry 31: 1027-1050.
Bjar, L. & Liberg, C. red. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur, Lund.
Björk, M. & Liberg, C. (1996). Vägar in i skriftspråket – tillsammans och på egen hand. Natur och Kultur, Stockholm
Bloom, L. & Lahey, M. (1978). Language Development and Language Disorders. John Wiley & Sons Inc. New York
Bodrova, E. & Leong, D.J. (1996). Tools of the mind: The Vygotskian Approach of Early
Childhood Education. Merill, Columbus, Ohia.
Bruce, B. (2003). ”Bokstavsbarnen” och bokstäverna. s. 253-274 I: Bjar, L. & Liberg, C. red. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur, Lund.
Bruce, B. (2005). Att tillsammans följa och stödja barns språkutveckling — om mötet mellan föräldrar, förskola och barnhälsovård. Tal & språk. Tidskrift för svensk Förening för
Foniatri och Logopedi, nr 4 2005, s. 16-22.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber Ekonomi. Slovenia
Clay, M. (1991). Becomming Literate. The Construction of Inner Control. Heineman Education. Auckland, New Zealand.
Clay, M. (1993). Teaching recovery: a guidebook for teachers in training. Heinemann Edu-cation, Auckland.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
sam-hällsvetenskaperna. Studentlitteratur. Lund.
Dominkovic, K. (1996). Lässvårigheter ur ett helhetsperspektiv. Inst. f. Specialpedagogik. Lärar-högskolan, Stockholm.
Donaldson, M. (1995). Children with Language Impairment. Jessica Kingsley publ. London. Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. 2004. Att förstå barns tankar. Metodik för
barninter-vjuer. Liber AB. Stockholm (3:e uppl.).
Einarsson, J. (2000). Barns språkliga dagar. Studentlitteratur. Lund.
Ericson, B. red. (2001). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Studentlitteratur. Lund.
Fahlén, R-M. (2002). Barns möte med skriftspråket. Analys med utgångspunkt i Bruners teorier. Doktorsavhandling. Filosofiska Fakulteten, Linköpings universitet
Frost, J. (2002). Läsundervisning, Praktik och teori. Natur och Kultur. Stockholm.
Fröjd, P. (2005). Att läsa och förstå svenska: läsförmågan hos elever i årskurs 9 i Borås
Gustafsson, S., Samuelsson, S. & Rönnberg, J. (2000). Why Do Some Resist Phonological Intervention? A Swedish longitudinal study of poor readers in Grade 4. Scandinavian
Journal of Educational Research 44(2): 145-162.
Høien, T. & Lundberg, I. (2002). Dyslexi. Från teori till praktik. Natur och kultur. Stockholm. Häggström, I. & Lundberg, I. (1984). Språklekar enligt Bornholmsmodellen – en väg till
skriftspråket. Specialpedagogiskt centrum, Umeå.
Jacobsson, C. & Lundberg, I. (1995). Läsutveckling och Dyslexi. Liber AB. Stockholm. Jansson, Å. & Wallin, H. (2005). Språkscreening i förskoleklass. Några förskollärares,
grundskollärares och specialpedagogers erfarenheter av att kartlägga elevers språkliga medvetenhet. C-uppsats. Lärarhögskolan i Stockholm.
Leonard, L.B. (2000). Children with Specific Language Impairment. Bredford Book. Cambridge, Massachusetts and London, England.
Liberg, C. (1990). Learning to read and write. Akademisk avhandling, Uppsala universitet. Liljegren, B. (2000). Elever i svårigheter. Familjen och skolan i samspel. Studentlitteratur. Lund Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Natur och
kultur. Stockholm.
Madison, S. (1992). Läkande läsning och skrivning – En handbok om dyslexi. Tiden/Folksam. Helsingborg.
Mattsson, M. (2001). Stenar under vattenytan – Forsknings- och utvecklingsarbete
problemati-serat. Studentlitteratur. Lund.
Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Studentlitteratur. Lund.
Molloy, M. (2002). Läraren, litteraturen, eleven. En studie om litteraturläsning på högstadiet. Doktorsavhandling, Lärarhögskolan i Stockholm, Inst. f. Undervisningsprocesser, kommunikation och lärande.
Myndigheten för skolutveckling (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Liber. Stockholm.
Myrberg, M. (2000). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. En forskningsöversikt på uppdrag av skolverket. [www.skolverket.se]
Myrberg, M. red. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och
skrivsvårigheter. Rapport från Konsensusprojektet. [www.sit.se]
Myrberg, M. & Lange, A-L (2006). Identifiering, diagnostik, samt specialpedagogiska insatser
för elever med Läs- och skrivsvårigheter. Rapport från Konsensusprojektet. [www.sit.se]
Nauclér, K. & Magnusson, E. (1997). Språkliga förutsättningar för läs- och skrivutveckling. I: Söderberg, R. red. Från joller till läsning och skrivning. Gleerup. Malmö.
Nauclér, K. & Magnusson, E. (2003). Språkstörningar i tal och skrift. I: Bjar, L. & Liberg, C. red. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur, Lund.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Studentlitteratur. Lund (3:e uppl.)
Pehrsson, A. & Sahlström, E. (1998). Kartläggning av läsning och skrivning ur ett
deltagarperspektiv. Analysverktyg för alla. Specialpedagogiska rapporter, nr 14.
Göteborgs universitet, Institutionen för specialpedagogik. Piaget, J. (1968). Barnets själsliga utveckling. LiberLäromedel, Lund.
Poskiparta, E., Niemi, P. & Vauras, M. (1999). Who Benefits from Training in Linguistic Awareness in the First Grade, and what Components Show Training Effects? Journal of
Learning Disabilities 32(5): 437-446.
Rosenblatt (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Studentlitteratur: Lund Skolverket (1997). Att lämna skolan med rak rygg. 1997:108 www.skolverket.se
Skolverket (1998). Nationella kvalitetsgranskningen. Liber Distrubition, Stockholm
Snow, C.E., Burns, M.S. & Griffin, P. red. (1998). Preventing Reading Difficulties in Young
Stackhouse, J & Wells, B. (1997). Children´s Speech and Litteracy Difficulties. Book 1. A Psykolinguistic Framework. Whurr Publishers. London.
Taube, K. (2004). Läsinlärning och självförtroende – psykologiska teorier, empiriska
undersökningar, och pedagogiska konsekvenser. Norstedts Akademiska Förlag
Thurén, T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Liber AB. Stockholm
Torgesen, J. (2001). The theory and practice of intervention: comparing outcomes from
prevention and remediation studies. I: Angela Fawcett (red.) Dyslexia - Theory and Good
Practice. Whurr publishers. London.
Torgesen, J.K., Wagner, R.K. & Rashotte, C.A. (1994). Longitudinal studies of Phonological Processing and reading. Journal of Learning Disabilities 27(5): 276-286.
Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet (1998). Läroplan för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. (Lpo. 94). Fritzes publikationer.
Stockholm.
Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet (1998). Läroplan för förskolan (Lpfö. 98). Fritzes publikationer. Stockholm.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. [http://www.vr.se/publikationer/ sida.jsp?resourceld=12]
Vygotsky, L. (1962/1934). Thought and language. The M.I.T. Press. Massachusetts. Vygotsky, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Daidalos AB. Göteborg. Vygotsky, L. (1999). Tänkande och språk. Bokförlaget Daidalos AB. Göteborg. Witting, M. (2001). Metod för läs- och skrivinlärning. Ekelunds Förlag AB. Falköping Zettergren Nelson, K. (2003). Dyslexi – en diagnos på gott och ont. Studentlitteratur. Lund Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i
pedagogiskt arbete. Liber AB. Stockholm
Referenser – Muntlig kommunikation
Björn Adler. Föreläsning: Läs- och skrivsvårigheter och dyskalkyli. Dysleximässan Stockholm 2005-10-28.
Barbro Bruse. Föreläsning: Språkstörningar i tal och skrift – diagnostik och pedagogik. Sigtuna 2005-04-05.
Barbro Bruce. Föreläsning: Språkstörningar i tal och skrift – diagnostik och pedagogik. Sigtuna 2006-04-08.
Caroline Liberg. Föreläsning: Barn och ungdomars läs- och skrivutveckling. Uppsala 2004-10-19, 2004-11-16, 2004-12-07.
Caroline Liberg. Föreläsning: Barns talspråkliga utveckling. Uppsala 2005-03-01, 2005-04-05. Caroline Liberg. Föreläsning: Att söka och skapa kunskap i skolans olika ämnen genom
samtalande, läsande och skrivande. Uppsala 2005-11-15, 2005-11-29.
Magnus Magnusson. Föreläsning: Logopedutredningar. Stockholm 2006-02-03. Mats Myrberg. Föreläsning: Dyslexi – Aktuell forskning. Stockholm 2005-10-20
Mats Myrberg. Föreläsning: Att skapa konsensus om skolans insatser. Stockholm 2006-01-31. Mats Myrberg. Föreläsning: Konsensus om skolans insatser för att förebygga och möta läs- och