Investera i svensk industri
Svensk industri sätts under hård press när många av de viktigaste export-marknaderna nu viker kraftigt. Över 9 000 personer har varslats hittills i sep-tember. Det är mer än dubbelt så många som förra året. Det är tydligt att svensk industri nu drabbats på allvar av den internationella lågkonjunkturen.
Trots det står regeringen handfallen. Inga nya initiativ har tagits. Sverige är ett litet land, beroende av sin industriexport för att upprätthålla välfärden.
Samtidigt är konkurrensen hård och det krävs kontinuerliga investeringar i forskning, utveckling och utbildning av arbetskraften för att kunna fortsätta
F e l ! O k ä n t n a m n p å d o k u m e n t e g e n s k a p . : F e l ! O k ä n t n a m n p å d o k u m e n t e g e n s k a p .
31 ligga i framkant i konkurrensen. Vi har lyckats väl med detta under den
gångna högkonjunkturen men nu krävs en kraftig omställning i företagen och från politiken. Sverige kan aldrig konkurrera genom sänkta löner eller för-sämrade arbetsvillkor. Det andra gör billigare måste vi göra bättre. Nu krävs därför omfattande investeringar i att stärka svensk industris konkurrenskraft.
Utöver betydande infrastruktursatsningar och sänkt bolagsskatt vill vi stärka industrin genom en rad aktiva industripolitiska insatser. Bland annat vill vi stärka exportstödet till nya och växande marknader. Tillgången till rätt kompetens ska förbättras genom mer anpassade utbildningar. Tillsammans med industrin vill vi utforma gemensamma forskningssatsningar. En särskild satsning på att förnya den svenska bilparken görs under nästa år genom utö-kade premier för bilskrotning. Gemensamt för våra industripolitiska åtgärder är att effektivitet och relevans ska uppnås genom att de utformas i samråd med företagen.
Samverkan för ett konkurrenskraftigare Sverige
Sverige har ett antal starka koncentrationer av kunskap och företag, eller kluster. Utmärkande för dessa är att de består av ett större antal företag som både konkurrerar och samarbetar. Det bedrivs avancerad forskning såväl inom branscherna som i samarbete med högskolor. Den tidigare socialdemokratiska regeringens initiativ till strategiprogram och branschspecifika forskningssats-ningar var viktig för att vässa deras konkurrenskraft. Strategiprogrammen togs fram tillsammans med branscherna och fick därför hög relevans för före-tagen. Samarbetet mellan stat, näringsliv och akademi stärktes och program-men har visat sig mycket framgångsrika och populära. Tyvärr har regeringen inte velat ge strategiprogrammen någon fortsättning. Istället har de lagts på is och dialogen med svenska nyckelbranscher har i stort sett upphört. Den bor-gerliga regeringen har varit påfallande passiv när det gäller samarbetet med näringslivet – inte minst forskningsfrågorna. Detta måste nu brytas.
Främja svensk export
De små och medelstora företagen svarar redan för en tredjedel av all export och potentialen är fortsatt stor. Vi vill ge fler svenska företag möjlighet att växa ute i världen. Vi vill satsa på exportmässor tillsammans med näringslivet för att sälja svenska tjänster och varor i växande ekonomier i Afrika och Asien. Exportstödet till både industri och småföretag ska byggas ut. Underle-verantörerna spelar en avgörande roll för konkurrenskraften i svenska indu-strikluster. De är ofta småföretag med mycket konkurrenskraftiga produkter.
Men de är också starkt beroende av sina större samarbetspartner. Vi vill stärka de svenska underleverantörernas ställning genom en satsning på inve-sterings- och exportfrämjande i samråd med branscherna.
Export- & investeringsfrämjandet och Sveriges representation utomlands är grundläggande delar i en klok politik för att ge svenska företag förutsätt-ningar att växa. Regeringen saknar dock en strategi för att stärka svenska handelsrelationer med viktiga marknader. Istället saknar Sverige representat-ion i en stor del av de länder som har högst tillväxt. Samtidigt avgörs ofta
F e l ! O k ä n t n a m n p å d o k u m e n t e g e n s k a p . : F e l ! O k ä n t n a m n p å
d o k u m e n t e g e n s k a p .
32
viktiga kontrakt på regeringsnivå. Då andra länder ser möjligheterna och etablerar sig i dessa länder går svenska företag istället miste om goda affärs-möjligheter.
Vi vill ta fram en handelspolitisk strategi för att samordna samtliga statens handelsfrämjande åtgärder. Strategin ska tas fram i samråd med näringsli-vet.
Vi vill investera ytterligare 15 miljoner kronor på att locka utländska inve-steringar till Sverige genom att stärka ISA:s närvaro ute i världen.
Vi vill tillföra 15 miljoner kronor för att stärka underleverantörernas ex-port.
Vi vill att svenska beskickningar ska bli bättre på affärsfrämjande. UD:s näringspolitiska uppdrag måste bli tydligare.
Vi vill stärka samordningen mellan de organisationer som arbetar med handelsfrämjande och innovationer till exempel Vinnova, ISA, Exportrå-det och svenska beskickningar.
Forskning i världsklass
Investeringar i forskning återbetalar sig i form av kunskap och utveckling av samhället samt bidrar till tillväxt inom näringslivet. All forskning ska hålla hög kvalitet och forskningsinsatserna ska rymma både bredd och djup.
Den bärande principen för resursfördelning är att medel, oavsett om de fördelas via program, råd eller direkt till lärosätena, ska fördelas efter kvalitet.
Varje lärosäte måste ta ansvar för att fördela direkta anslag efter kvalitet. För att uppnå en verkligt kvalitetsbaserad resursfördelning måste kriterierna vara internationellt erkända men också anpassade efter lärosätets profil, storlek och inriktning. Om forskningen bedrivs i mindre eller större skala, eller vid ett universitet eller en högskola, är inte relevant så länge kvaliteten är hög. Men forskningspolitiken ska ha tydligt fokus på excellent forskning där Sverige idag ligger i framkant och på områden som är avgörande för sysselsättningen.
Vi är övertygade om att kraftiga investeringar i forskning är en av nycklarna till framgång för Sverige – vi vill investera 250 miljoner kronor mer per år än regeringen i forskning.
Framstående forskningsmiljöer ska stödjas oavsett om de finns på universi-tet eller högskolor. Forskningsresultaten ska komma arbetslivet till del genom att vi stärker förutsättningarna för kommersialisering av forskningsresultat, till exempel genom holdingbolag och inkubatorer vid landets högskolor och universitet, och genom att forskningen förs ut till delar av näringslivet – inte minst småföretag och tjänsteföretag – som behöver ta del av forskningsresul-tat för att öka förädlingsvärdet av sin varu- och tjänsteproduktion.
Vi har presenterat ett brett investeringsprogram inom fordonsforskningen som vi vill genomföra tillsammans med industrin. Nu vill vi gå vidare och tillsammans med andra centrala delar av näringslivet utforma nya forsknings-program för ökad konkurrenskraft. Branscher som kan vara aktuella för ge-mensamma forskningsinvesteringar är exempelvis läkemedels- och biotek-nikbranschen, vindkraftindustrin och tjänstesektorn. Vi erbjuder totalt en miljard kronor till forskningsprogrammen under förutsättning att näringslivet
F e l ! O k ä n t n a m n p å d o k u m e n t e g e n s k a p . : F e l ! O k ä n t n a m n p å d o k u m e n t e g e n s k a p .
33 investerar minst lika mycket. Näringslivets behov ska vara styrande för
priori-teringarna. Men vi ställer också tydliga krav:
Investeringarna ska främja forskning som håller internationell världsklass, grundforskning såväl som tillämpad forskning.
Investeringarna ska ha en tydlig profil mot kommersialisering och innovat-ioner, småföretagens möjligheter att använda forskningsresultaten ska sär-skilt uppmärksammas.
Investeringarna ska främja erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan nä-ringsliv och akademi, exempelvis genom gemensamma doktorandpro-gram.
Investeringarna ska särskilt främja tjänstesektorns behov av relevant forskning. Satsningar på exempelvis tjänsteforskningsinstitut kan vara ak-tuella.
Ta tillvara på mångfalden – främja socialt företagande
Vi menar att samverkan och gemenskap är viktigt för att utveckla svenskt företagande. Delar av det sociala företagandet kan också med visst stöd från samhället vara en möjlighet för människor som står långt från arbetslivet att få en ny chans. Vi vill måna om mångfalden i företagandet och därför främja kooperativa företag och andra verksamheter inom den sociala ekonomin. Det ska vara lättare att starta och driva företag, oavsett om det görs i form av ett aktiebolag eller som ett kooperativt företag. Vi vill därför stärka rådgivningen kring och kunskapen om möjligheterna till socialt företagande. Socialt företa-gande ska vara ett alternativ bland andra i de företagsfrämjande insatser som staten genomför. Enligt Nuteks Entreprenörskapsbarometer 2006 kan nära tre av fyra, 73 procent, i åldrarna 18–30 år tänka sig att bli företagare. Av dessa vill sju av tio helst driva företaget tillsammans med andra.
Det kooperativa företagandet, genom associationsformen ekonomisk före-ning, attraherar därför allt fler entreprenörer inom främst kunskaps- och tjäns-tesektorn. Antalet ekonomiska föreningar har ökat med 44 procent från 1997 till 2006 enligt SCB:s företagsregister. Aktiebolagen har under samma period blivit 18 procent fler och de enskilda firmorna 17 procent fler. Det finns med andra ord ett stort utrymme och intresse för det kooperativa företagandet. Det är angeläget att inte den kooperativa företagsformen behandlas annorlunda än andra företag beträffande tillgång till lån, riskkapital och rådgivning. Därför krävs en insats för kunskapsspridning om den kooperativa företagsformen till såväl olika myndigheter och institutioner som kreditgivare, såväl privata som statliga. I detta sammanhang har Coompanion, det kooperativa utvecklings-centrumet, en central roll och dess utveckling måste säkerställas.
De sociala företag som utöver den kooperativa företagsformen även har andra mål än de strikt ekonomiska blir samtidigt allt vanligare. De kan där-med komma att spela en växande roll för de människor som ställts utanför den reguljära arbetsmarknaden. Dessa företag möter behoven av arbete hos personer som har en historia med psykisk ohälsa. Även handikappförbunden arbetar aktivt med sociala företag som ett sätt att förbättra möjligheterna för funktionshindrade att få ett jobb. Det sociala företaget har blivit en
nytänd-F e l ! O k ä n t n a m n p å d o k u m e n t e g e n s k a p . : F e l ! O k ä n t n a m n p å
d o k u m e n t e g e n s k a p .
34
ning för många och samhällsnyttan är stor, inte minst ekonomiskt. Detta före-tagande breddar arbetskraftsutbudet och är därmed ett komplement till andra aktiva näringslivssatsningar, arbetsmarknadsinsatser och socialpolitiska insat-ser. Vi vill därför att regeringen snarast genomför det nationella handlings-programmet ”Fler och växande sociala företag”, som den förra socialdemo-kratiska regeringen initierade och som Nutek tagit fram i samarbete med Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Försäkringskassan.