• No results found

Stöd och upplevelser från skolledningen

6.1 Begreppet handledning

6.2.7 Stöd och upplevelser från skolledningen

När vi frågar efter stöd och upplevelser från skolledningarna är svaren mycket uppdelade. Här är det heller inte givet att de specialpedagoger som arbetar med handledning i grupp har samma upplevelser. Här fick vi alla former av svar från att uppleva totalt stöd till att inte känna någonting alls. En av informanterna upplevde det som om ledningen tyckte det var skönt att bli av med gnällande lärare. Vi uppfattade att hon menade att hon som specialpedagog fick ta samtalen istället för skolledningen. Några kunde inte ens svara på frågan eftersom de inte hade något givet handlednings- uppdrag:

- Jag upplever att det är mycket, mycket trögt att förankra grupphandledning hos ledningen. Och är den inte riktigt förankrad hos ledningen så kommer det inte så mycket positiva vibbar av vad det här är bra för, så att det kommer personalen på förskolan och skolan till del.

- Nej. Jag tror inte de upplever den alls över huvud taget. De vet inte om att den existerar.

- Ja, jag känner stöd från skolledningen på våra skolor, men det är inte alls så att dom springer mig i hälarna, vi har ganska fria tyglar i arbetet.

- Jag vet att dom upplever det mycket positivt och det säger dom.

6.3 Handledningens gestaltning

När det gäller Handledningens gestaltning vill vi visa på det faktiska arbetet med handledning hos de specialpedagoger som vi intervjuat. Här ingår de ramar som finns runt omkring handledningen vilket även innefattar tid och plats. Vi var intresserade av att veta på vilket sätt man handledde, om det finns uppföljning och vad som står i fokus för handledningen.

6.3.1 Ramar

Vad styr handledningen? Informanterna fick uttala sig om aspekter såsom träffpunkter, tider och uppföljning. Här finns också fler praktiska bitar med vad som är fokus för handledningen och hur den egentligen utförs, med beskrivningar eller personliga observationer.

Allmänt

De allmänna ramarna kring handledningen får beskrivas utifrån grupphand- ledningsperspektiv. Flertalet av informanterna hade mycket vaga begrepp om allmänna ramar, det var ofta stunden och tillfället som fick avgöra. En

av de specialpedagoger som arbetar med handledning i grupp gav följande svar på ramarna omkring handledningen:

- Ramarna för handledningen är något av det viktigaste som vi har, som grupp- handledare är det ju det för det skapar ju grunden för att det här samtalet skall bli så bra som möjligt. Det skall vara givet alla spelregler för att gruppen skall bli trygg och det skall finnas ett innehåll som är bestämt och syftet med att vi träffas skall vara tydligt och det skall finnas med den rollen som jag som handledare har och vad jag har för förväntningar på gruppen och vad dom har för förväntningar på mig. När vi skall utvärdera och hur vi skall utvärdera och sen att det inte dokumenteras överhuvudtaget.

Dessa citat skiljer sig mycket från begreppet ”tjuvhandledning”, vilket kanske är minst lika viktigt i verkligheten. En respondent förklarar uttrycket:

- Det är när de tjuvar handledning på mina kaffepauser eller luncher.

Plats

Den fysiska platsen för handledningssamtalen upplevdes väldigt olika. En del av specialpedagogerna hade egna arbetsrum och möteslokaler och andra fick använda den plats som står till förfogande:

- I mitt rum eller också sker handledningen vid kaffeapparaten. Det kan också vara i korridoren eller på väg in på toaletten. Det kan vara egentligen var som helst.

- Det finns ingen speciell plats, kanske ett arbetsrum eller vad man nu kan hitta, kanske i korridoren.

En av specialpedagogerna uttrycker också en stor önskan om att verkligen kunna ha tillgång till en ostörd plats:

- Jag önskar ju att det hade funnits ett samtalsrum som hade varit lite trevligt, som man kunde boka. Som var lite trevligt och avslappnande att sitta i och lite tyst…

Även i detta avseende var de informanter som utövade grupphandledning mycket tydligare med mötesplatsen:

- Det skall vara ett ställe som är lugnt, att det skall vara ostört och sen att det får inte vara för bekvämt. Oftast tycker jag det fungerar allra bäst om man sitter i en ring och inte har bord och grejor framför sig och inte behöver ha papper eller någonting, man sitter bara så att man kan ha ögonkontakt med varandra, för det är viktigt.

Träffar och tidsåtgång

På frågan om specialpedagogerna bestämmer träff med sina kollegor svarar hälften av de intervjuade ”ibland och ibland inte”. Den andra halvan svarar tveklöst ”ja” på frågan om träffarna är tidsbestämda. I tre av fallen är dessa möten t.o.m. bestämda i god tid före. Ett par av deltagarna har en hel termins framförhållning. Då gäller det, i båda fallen, grupphandledning. Detsamma gäller frågan om hur ofta specialpedagogen har handledning i någon form. I de fall där de mesta uppdragen sker spontant, som möten vid kaffeapparaten eller i korridoren så är det omöjligt för våra intervju- personer att svara. Däremot i de två fall av grupphandledning som sker i mer strukturerad form. Där har man träffar var tredje eller var fjärde vecka. När det gäller längden på handledningsträffarna skiljer sig informanterna åt, men samtliga av de tillfrågade nämner tiden till mellan 30 och 90 minuter. Även här finns det en klar skiljelinje mellan preciserad grupphandledning och enskilda träffar.

Två av informanterna kan omöjligt svara på hur stor del av deras tjänstgöringstid som avsätts för handledning. Fyra av specialpedagogerna gissar att tiden är någonstans mellan 10-25 %. Endast två av de intervjuade har en klar och tydlig precisering av tiden där den ena har 25 % av sin tjänst för handledning och den andra har 40 %. Det är också dessa två som har det tydligaste uppdraget med sin handledning.

Related documents