Det är minst lika viktigt att ha stöd när deltagare ska söka jobb, det kan vara ifrån arbetskamrater, det kan vara ifrån sina vänner eller familj. Det kan även vara av en verksamhet som ArbetsDax och några tog upp sin uppskattning för stödet som deltagarna fått av ArbetsDax. En deltagare sade att:
05 kom jag i kontakt med Arbetsdax och utan dom hade jag aldrig kunnat komma ut på en arbetsplats. De jobb som finns skulle jag aldrig klara för de jobb som är ute är 40 timmar i veckan. Det här är ju bra för att jag får praktisera (Intervjuperson 1)
Intervjupersonen uppfattning av de jobb som finns att söka på arbetsmarknaden är att det sällan går att förhandla sig till anpassning av arbetstider utan det står redan vid ansökningsannonsen att arbetet är heltid och även schemalagt. ArbetsDax har en viktig roll när de söker arbetsträningsplatser till deltagarna, det finns behov av flera arbetsplatser som kan ta emot personer med olika stödbehov.
En deltagare uttryckte stödet från familjen som betydelsefullt, även att arbetskamraterna fått vetskap om deltagarens situation och bakgrund. Eriksson & Larsson (2005: 134) menar att sociala stödet fungerar som en buffert vid obalans mellan arbetskrav och egenkontroll. Med sociala stödet ökar möjligheten att kunna klara kraven och de yttre påfrestningarna bättre. Intervjupersonen sade om stödet från omgivningen:
Stöd ifrån arbetskamrater och från familjen, ungar och syskon är viktigt. Det är därför det är så svårt att söka ett riktigt jobb för ibland kan man inte arbeta och där förstår dom inte. Här är det skönt att de vet och jag har stöd i det. (Intervjuperson 1)
En deltagare uppgav att denne kände stöd från sin handledare. Stödet är betydelsefullt för denna person då det finns risk att stress uppstår. När intervjupersonen berättade om sin uppfattning av handledarens/chefens betydelse sade denna att:
Han har förmåga att lyssna är väl A-O, och sen vet jag att av tidigare erfarenhet som jag blev stressad av chefen. Chefen här sätter även stopp när jag tar på mig för mycket. Ibland kan man springa på för fort själv utan att man tänker på det. Som när jag började så hade jag inte så många timmar så blev jag stressad av det, jag ville göra mera på de få timmar än jag hann med. Sen förlängde vi med en timma efter lunch uppehållet så kändes det skönt för då gick jag ner i arbetstempo, och det var så jäkla stressigt att hinna till lunch med allt.
(Intervjuperson 2)
Det är många faktorer att tänka på när arbetstiden ska anpassas efter individens behov. Personen ovan gav en intressant beskrivning av att utökning av arbetstid kan vara som stöd och minska stressen. Kraven blir rimliga utifrån den förlängda arbetstiden. Ovanstående intervjuperson visar på att det är viktigt att handledaren/chefen på arbetsplatsen är väl insatta i vad en arbetsträning innebär och varför man arbetstränar för att personen i arbetsträningen ska kunna få rätt stöd. Den tidigare chefen gav lite socialt stöd och därför blev deltagaren mer stressad. Eriksson & Larsson (2002: 133f) menar att när sociala stödet är högt då blir arbetet kollektivt och som i ovanstående citat, var stödet lågt varför arbetet blev isolerat.
6.6 Delaktighet
Att ha ett arbete är en strävan för de flesta människor, att ofrivilligt bli utan sysselsättning visar sig ha olika negativa effekter. Arbetslösheten kan som Björkman (2005: 63) diskuterar om dess stigmatiserande effekter, leda till att självkänslan försvagas med isolering och ensamhet som följd. En av deltagarna berättade om hur det kan vara att ha ett arbete. Intervjupersonen sade att:
Man blir något annat än sjuk eller hur jag ska säga, just det här att man träffar andra människor och upptäcker att man kan fixa vissa saker och man får någon form av ett egenvärde och det är så konstig samhällsdebatt, innan jag blev sjuk så kunde jag ha hand om 20 pers som jag skulle fixa jobb åt och därifrån så har man blivit en samhällsbelastning, det kanske har minskat lite för man hör inte lika mycket som för något år sen om sjuktal och sånt, men man går med
stor skuld på axlarna. När jag kom hit så kändes det bra och man accepterades som man var och (arbetsgivaren) har ju haft tidigare medarbetare och är vana med folk som inte funkar som de ska… samhället ser ju inte ut så, avviker du ifrån någon norm så passar man inte in… (Intervjuperson 2)
Samma person uppgav även att denna kommit in arbetsgruppen på ett bra sätt
jag är en i gruppen, tidigare på förra stället kom jag inte in i gänget. Det kanske var därför det inte funkade där, jag vet inte mitt gamla kom fram där också eftersom det var det här sälj, sälj, och då kom min gamla yrkesroll upp... (Intervjuperson 2)
Det är särskilt viktigt att komma in i arbetsgruppen för att känna sig delaktig. Att känna sig delaktig i samhället genom att ha ett arbete är kanske en självklarhet för många. Ovanstående citaten visar på att intervjupersonens bild av omgivningens förväntningar är att passa in i olika normer. Avviker du från arbetslivet exempelvis riskerar du att bli stämplad som något negativt det vill säga, du blir stigmatiserad som Björkman (2005: 58f) tar upp att du även blir etiketterad som att skillnader finns mellan arbetstagarna och att etiketteringen riskerar att bli bestående. Har du en fysisk skada kan det vara acceptabelt att vara sjukskriven, har du däremot ett psykiskt funktionshinder, är det svårt att bli accepterad i utanförskapet och därmed stigmatiserad.
Att vara arbetslös ger flera negativa effekter, lägre inkomst om personen tidigare haft arbete, mindre social kontakt med omgivningen, mindre känsla att vara bidragande till vårt samhälles uppbyggnad. En person ger sin syn på utanförskap innan arbetsträningen och hur det har skett en positiv förändring i och med arbetsträningen.
… men förut så kan jag säga att när jag mötte någon bekant på stan så tog man en omväg, nu kan man däremot berätta, att man arbetar eller arbetstränar… i våran civilisation är det ju uppbyggt att om människan ska ha ett värde så ska man ha ett jobb...(Intervjuperson 2)
De negativa effekter som arbetslöshet kan ge, gjorde att intervjupersonen undvek vänner, eftersom denne inte orkade berätta om sitt utanförskap i arbetslivet. Intervjupersonen tar upp som Björkman (2005: 62) påtalat att de flesta psykiskt funktionshindrade förväntat sig negativa reaktioner från omgivningen när de inte deltagit i arbetslivet och därmed blivit stigmatiserade. Uppfattningen om att en arbetsträning förhindrar utanförskap delas av flera deltagare. En annan intervjuperson sade att det skedde förändringar i dennes liv när arbetsträningen påbörjades. Intervjupersonen uppgav:
ja jag tycket ju att den största förändringen var att jag kom igång med något att göra, kände mig som en del i samhället, låter lite kanske… när man är sjukskriven längre tid hamnar man lite utanför på ett sätt, men det känns som man är mer delaktig sen jag fick den platsen och sen dom som jobbar på (arbetsplatsen) är kanon…(Intervjuperson 4)
Att arbetsträna uppfattades innan som något negativt av ovanstående deltagare. Denne hade en tro på att omgivningen skulle se det som något negativt att denne arbetstränade, men möttes av kollegor på arbetsplatsen på ett positivt sätt. När en annan deltagare berättade om olika fördelar med arbetsträningen, då uppgav denne också att det fanns rädsla inför arbetsträning
…jag var rädd för motsatsen att folk skull vara dömande och så…(Intervjuperson 3)
Bemötandet blev från omgivningen blev inte dömande som denne hade förväntat sig, personen i fråga upplevde istället mycket positiv respons kring sin arbetsträning från omgivningen. Det positiva bemötandet motverkade stigmatisering, utanförskap och fungerade mer som integrering in i arbetslivet istället.
6.7 Meningsfull arbetsträning
Att ha tillgång till ett arbete kan vara en stor framgång. För att trivas på arbetsträningen kan vara beroende av vilka arbetsuppgifter man får. Ingen av deltagarna har uppgett att de får göra något som någon annan inte vill. Det som visat sig vara en meningsfullt är att arbetsuppgifterna är riktiga. En av deltagarna uppgav att:
ja det är att det inte är konstgjort, jag har ju mitt eget ansvarsområde och man gör ju riktiga jobb, inga konstruerade saker, och det hade det känts konstigt… (Intervjuperson 2
)
Eget ansvarsområde, meningsfulla arbetsuppgifter är ett steg närmare ett vanligt arbete för deltagaren. En annan deltagare berättade om sin önskan och rädsla för mer ansvar genom att säga:
ofta sker det något konstigt, om jag, skulle säga till någon att jag vill ha mera ansvar, och de svara att ja då ger vi dig mer ansvar, då skulle jag antagligen bli rädd…(Intervjuperson 3)
Ökat ansvar kan leda till osäkerhet och rädsla över att kunna hantera förtroendet. En lagom dos av eget ansvar och omgivningens krav, visar sig vara lämpligast som Eriksson & Larsson (2002: 133f) belyst om att ur ett hälsoperspektiv är när arbetskraven och den egna kontrollen är i balans. Om den egna kontrollen skulle vara för låg i och med ökat ansvar, kan det resultera i hälsofara. Några av intervjudeltagarna uppgav att deras självförtroende stärktes i och med arbetsträningen. Ökat ansvar, lagom krav samt rätt stöd utvecklar personerna positivt. En person uppgav sin bild av hur självförtroendet utvecklades genom att säga:
det är när man har varit sjukskriven länge, så är inte självförtroendet inte på topp man är osäker på vilka situationer man klarar av och sen när man ser att man klarar av så blir självförtroende stärkt.
(Intervjuperson 4)
Det kan vara en svårighet att veta sina gränser, genom prövning som arbetsträning erbjuder har personer möjlighet att testa sig och sin arbetsförmåga. Om arbetsgivare skulle vara mer generösa på arbetsplatser att låta individer testa sin förmåga, då skulle förmodligen färre bli sjukskrivna och färre skulle var missnöjda med sina arbetsuppgifter.
7 Slutdiskussion
Syftet i den här studien är att förstå arbetsträningens betydelse för personer med psykiska funktionshinder och söka efter kunskap om olika framgångsfaktorer som finns för dem i arbetsträningen. Jag ska svara på detta genom frågeställningen.
Vad betyder arbetsträningen? Arbetsträningen har inneburit att alla har fått tillgång till en arbetsplats. Deltagarna har fått tillgång till friska arbetskamrater som de kan samarbeta och samspela med. Arbetsträningen har bidragit med meningsfulla arbetsuppgifter som deltagarna själva uppskattar. Deltagarna har fått egna ansvarsområden att ansvara över. Deltagarna har tillsammans med arbetskonsulenterna satt upp mål som de arbetar efter, små delmål som utvärderas med jämna mellanrum. Arbetsträningen har även bidragit med struktur över vardagslivet, skillnader på att arbeta och att vara ledig, då deltagarna tidigare upplevde sjukskrivning som negativt och inte kunde unna sig att känna sig lediga. Arbetsträningen har även inneburit att deltagarna andas positivism inför framtiden, tron på möjligheter till framtida arbete har ökat, samt att ha en roll som innebär något annat än sjuk. Ingen av deltagarna har blivit lovad ännu ett arbete, eller lönebidragsarbete, men förhoppningarna har ökat i och med arbetsträningen. Förhoppningarna på att få ett arbete är antingen på den nuvarande arbetsträningsplatsen eller på en liknande arbetsplats. Några är osäkra på hur länge de får fortsätta att arbetsträna, då är osäkerheten något större till anställning.
Bidrar arbetsträningen till ökad delaktighet i samhället? Jag tycker att arbetsträningen bidrar på många sätt till delaktighet. Dels att ha ett arbete där möjlighet till kontakt med andra människor finns. Arbetsträningen har bidragit till att bryta isoleringen som många upplevde att de befann sig i när de blivit sjukskrivna. Deltagarna upplever själva att delaktigheten i samhället ökat. Deltagarna har även fått aktivare fritidsliv där ledigheten upplevs rättfärdigad jämfört med när de varit sjukskrivna och hemma. Att delta i arbetsträningen har även motverkat stigmatiseringen då de upplevt sig vara en av övriga samhällsdeltagare.
Vilka är framgångsfaktorerna i arbetsträningen?
• Att arbetsträna på en arbetsplats bland friska personer upplevdes som en viktig faktor för samtliga.
• Motivation är en viktig faktor och kanske den största framgångsfaktorn för att trivas och fungera i en arbetsträning.
• Anpassning av arbetstiderna efter deltagarnas förmåga har visat sig vara en framgångsfaktor. Arbetstidanpassningen har möjligen lika stor betydelse som motivation för att nå framgångar på arbetsträningen.
• Om yttre kraven blir för stora, jämfört med den egna kontrollen har deltagarna visat sig vara negativt. En balans med lagom krav - kontroll - socialt stöd är en förutsättning för att nå framgång på en arbetsplats.
• Att arbetsuppgifterna är meningsfulla och att deltagarna erövrat nya erfarenheter har visat sig vara en framgångsfaktor.
• Att sätta mål som blir hanterbara och nåbara inom kort tid är en framgångsfaktor. Det innebär att målen är rimliga och inte för stora ifrån början. Det innebär även att egenkontrollen över de små framstegen blir hög.
• För några deltagare har stödet från arbetskonsulenterna varit betydelsefullt, vid letandet av ny arbetsträningsplats, för personerna som arbetstränat på arbetsplatser där det inte fungerat av olika anledningar. Stödet ifrån handledarna, arbetskamraterna och familj är även det värdefullt.
• Matchning av arbetsträningsplatsen efter deltagarens önskemål bidrar eller stärker till flera framgångsfaktorer
.
Studien har inte haft i syfte att skapa nya teorier utan att med hjälp av dem få kunskap om arbetsplatsen betydelse. Krav - kontroll - socialt stöd har teoretiskt varit av stor betydelse för deltagarna på en arbetsträning för att nå framgång. När kraven varit för stora på tidigare arbetsträning eller på arbetsplatser de gjort studiebesök på har resulterat i att de fått söka en ny eller en annan arbetsträningsplats. På samtliga arbetsträningsplatser upplevs som kraven på dem som rimliga och att även den påverkan på arbetstider och arbetsuppgifter ses som en framgångsfaktor. Stödet ifrån omgivningen har även den varit en viktig framgångsfaktor både innan och under arbetsträningen.
Även KASAM har varit av stor vikt för denna studie. De tre grundkomponenterna
begriplighet har upplevts av deltagarna relativt hög då de har en strukturerad arbetsträning, tydliga ramar att hålla sig inom, exempelvis anpassning av arbetstid Hanterbarheten som handlar om kontroll över sina egna resurser, där upplever deltagarna framsteg hela tiden, även om de är små så är det framsteg dock. Meningsfullhet har ökat i och med arbetsträningen, de känner som delaktiga i samhället, deras sociala tillvaro har fått utvecklats positivt då
deltagarna kunnat delge att de har ett arbete, tidigare kunde någon undvika sociala situationer för att slippa prata om sitt utanförskap.
Deltagarna har upplevt sig mer stigmatiserade innan arbetsträningen. Arbetsträningen har motverkat att deltagarna stigmatiserats. Ingen har uppgett att de upplevt sig stigmatiserade för att de arbetstränar vilket jag blev lite överraskad av. Jag trodde att just på grund av arbetsträningen, att de inte har kraven på produktivitet som de övriga anställda skulle ställa dem utanför arbetsgruppen lite. Men eftersom arbetsträningsplatserna inte är av produktiv karaktär har inte detta inträffat. Personerna har smält in i personalgruppen på ett bra sätt som kan ses som en framgångsfaktor. De har även kunnat prata med sin omgivning att de har ett arbete, även om de inte alltid pratar om vilken typ av arbete, dock är det en viktig insats de gör för arbetsplatsen.
Den tidigare forskningen bekräftar denna studie då anpassning av arbetsplats varit en framgångsfaktor. Anpassningen har varit genom att deltagarna har möjlighet att säga ifrån om arbetsuppgifterna tenderat att påverka deras hälsa negativt, det finns på arbetsplatsens möjlighet att kunna gå undan om det varit rörigt. Stödet har även det varit en viktig faktor i tidigare forskning och denna studie, deltagarna har upplevt stöd ifrån handledare, arbetskamrater och sin familj och påtalat detta som väderfullt. Att tillvara ta egna önskemål om arbetsplats har visat sig vara en framgångsfaktor som höjer motivationen som är avgörande för att trivas på en arbetsplats. Samhörighet eller delaktighet stämmer överrens med vad den tidigare forskningen och denna studie visat. Deltagarna har upplevt att de är en individ som deltar i samhället mera nu än när de var sjukskrivna och utan arbetsträning De nyckelord som jag funnit i tidigare forskningen är anpassning och stöd, motivation, önskemål,
samhörighet och tillgänglighet till att få arbetsträna med stöd
För framtida forskning skulle det vara intressant att titta på hur många över en längre tid har fått en anställning i någon form genom ArbetsDax eller någon liknande verksamhet. Det skulle även vara intressant att göra en studie på vilka framgångsfaktorer finns på en skyddad arbetsplats och om det finns faktorer som en öppen anställning kan dra glädje av.
8 Referenslista
Böcker
Angelöv B. 2002. Friskare arbetsplatser. Lund: Studentlitteratur
Antonovsky A. 2005. Hälsans mysterium. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Brusen i Hydén L-C (red). 2005. Från psyksikt sjuk till psykiskt funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur
Björkman T. 2005. i Brunt D och Hansson L. Att leva med psykiskt funktionshinder –
livssituation och effektiva vård och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur
Creswell J W. 1997 Qualitative inquiry and research design – Choosing
among five traditions. USA: SAGE Publications.
Eriksson B Larsson P. 2002. Våra arbetsmiljöer i Hansen Lars H, Orban P. Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur
Esaiasson P. et.al 2002. Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Goffman E. 1963. Stigma –Notes on the Management of Spoiled Identity. New Jersey: Penguin Books Ltd.
Hernes, Stiles, Bollingmo (red). 1996. Vägen till arbete – Nytt perspektiv på rehabilitering. Falun: Skyttmo förlag AB
Karasek B, Theorell T. 1990. Healthy work - Stress, Productivity and the Reconstruction of
Working Life. USA: Library of congress.
Lantz A. 1993 Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur
Markström U 2005. Från mentalsjukhus till samhälle i Hydén L-C (red). Från psyksikt sjuk
till psykiskt funktionshindrad. Lund: Studentlitteratur
Sandlund M. 2005. Vad är psykiskt funktionshinder i Hydén L-C (red). Från psyksikt sjuk till
psykiskt funktionshindrad: Lund Studentlitteratur
Artiklar
Hensel E. Kroese BS, Rose J 2007 Psychological Factors Associated with Obtaining Employment. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities. Vol 20, sid 175-181.
Kim T. Mueser, Deborah R. Becker Rosemarie Wolfe 2001 Supported Employment, Jobpreferences, Job Tenure and Satisfaction. Journal of Mental Health. Vol 10, part 4, sid. 411-417
Kober R. & Eggleton I.R.C 2005. The Effect of Different types of quality of life. Journal of
intellcrual Disability Research. Vol 49, part 10, sid. 756-760
Rose Vanessa K, Harris E 2005 What employment programs should health services invest in for people with psychiatric disability? Australian Health Review. Vol 29, part 2, sid. 185-188
Rapporter och övrigt
SOU 2002:5 Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet; http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2747 20070420
Socialstyrelsen 2005. Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder. http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2005/8863/2005-109-18.htm 20070410
SOU 2006:5 Vad är ett psykiskt funktionshinder – Nationell psykiatrisamordning ger sin
definition av begreppet psykiskt funktionshinder.
SOU 2006:100 Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser
till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder
www.misa.verktyget.se/site.aspx?id=20 20070518
Uppsatser
Öjemalm J 2006:89 Långtidssjukskrivna kvinnors erfarenheter av vad som varit betydelsefullt
för återgång till arbete Luleå tekniska universitet – Institutionen för Hälsovetenskap http://epubl.ltu.se/1404-5516/2006/89/LTU-HV-EX-0689-SE.pdf 20070415
Bilaga 1
Intervjuguide
Du har möjlighet att avsluta intervjun när som helst om du tycker oavsett anledning. Inga uppgifter om identitet eller vart du arbetar kommer att dokumenteras. Anonymitet garanteras och inga uppgifter om identitet kommer att framställas i denna studie.
Vill du berätta lite om dig själv först? Ålder, familj och hur du bor t.ex.?
Vad betyder arbetsträningen Hur länge har du arbetstränat här? Vad är meningen med arbetsträningen? Hur fick du denna arbetsträningsplats?
Svarar arbetsplatsen mot ditt intresse? Eller: Skulle du helst vilja arbetsträna på annan arbetsplats? Vilken? Varför då?
Vad gjorde du innan du började arbetsträna här?
Vilka förändringar skedde i och med att du började arbetsträna här?