Nathalie Berger menade att risken för ett familjärt förhållande är det största hotet mot en revisors oberoende. Våra intervjuer tyder på något annat, professionalismen gör mycket för att nära relationer inte blir ett stort hot mot oberoendet. Det största hotet som kan ses mot oberoendet är girighet, att revisorn vill tjäna mer pengar och då också får det från företaget om revisorn blundar för oegentligheter, detta gäller självklart inte alla företag eller alla revisorer. För att göra bedrägeri eller begå ett brott, alltså förbise oegentlighe- ter mot till exempel mutor krävs: möjlighet, låg risk för att bli påkommen och girighet, de två första kan man sänka risken för men girighet kan man aldrig stoppa. Därför kan- ske inte obligatorisk byrårotation och begränsad uppdragstid hjälper för att stärka det faktiska oberoendet då man inte kommer åt girighet med obligatorisk byrårotation. Våra intervjuer tyder på att man inte heller med obligatorisk byrårotation kommer åt att nära vänskap och familjära förhållanden uppstår, blir man nära vänner så blir man det ofta direkt, eller i alla fall inom ett fåtal år, och inte efter många år på ett företag. Ett av ar- gumenten mot obligatorisk byrårotation i artikeln i The CPA Journal var just att upp- ståndelsen av nära relationer inte är påverkat av längden av ett uppdrag.
47
6
Slutsats
Det faktiska oberoendet verkar inte stärkas av obligatorisk byrårotation och ses inte ens som ett problem. En begränsning av uppdragstiden förhindrar inte att nära relationer uppstår. Det synbara oberoendet stärks däremot av obligatorisk byrårotation, då regler som införs för att stärka oberoendet gör att oberoendet ser stärkt ut mot externa parter.
Vår undersökning visar att revisorerna inte anser att obligatorisk byrårotation skulle på- verka det faktiska oberoendet, men oberoendet skulle se bättre ut mot externa parter och det synbara oberoendet stärks därmed. Obligatorisk byrårotation skulle enligt resultatet inte förbättra marknadskoncentrationen såsom EU vill, utan snarare skulle det bli högre marknadskoncentration och de mindre revisionsbyråerna skulle inte lättare kunna få en andel av marknaden, detta med stöd från erfarenheterna från Italien. Långa uppdrag, re- visionskvalitén och det faktiska oberoendet som det ser ut idag anser de svenska reviso- rerna inte vara ett problem. Medarbetarna på revisionsbyråerna och företagen byts av naturliga skäl hela tiden och kvalitén anses redan bra.
Soptunnemodellen förklarar att problem och lösningar är löst kopplade till varandra och det skulle kunna användas för att förklara vår slutsats om EU-kommissionens förslag om obligatorisk byrårotation. Obligatorisk byrårotation är en lösning på fel problem, om problemet som EU vill lösa är det faktiska oberoendet, eftersom det då är en lösning på ett problem som kanske inte finns. Det faktiska oberoendet ses inte som ett problem, men är dock svårt att mäta hur det påverkas av obligatorisk byrårotation. Det synbara oberoendet skulle dock stärkas ut mot externa parter och det, tillsammans med att det motverkar försumlighet, är det positiva vi har fått fram av vår undersökning av obligato- risk byrårotation.
Undersökningen tyder på att erfarenheterna från Italien inte helt stödjer EU:s möjliga in- förande av obligatorisk byrårotation. Enligt resultatet tyder det på att det skulle få mot- satt effekt mot vad EU vill uppnå med att minska marknadskoncentrationen och det fak- tiska oberoendet skulle inte direkt påverkas. Det synbara oberoendet skulle däremot se bättre ut mot extern part. Erfarenheterna från Italien stöttar det de svenska revisorerna tror kommer hända om obligatorisk byrårotation införs i Sverige angående revisions-
Slutsats
48
kvalitén och marknadskoncentrationen. Power (2003) och Pentland (1993) stödjer vårt resultat att det synbara oberoendet skulle stärkas då synliga ansträngningar och nya ritu- aler enligt dem stärker det synliga oberoendet.
Svenska börsnoterade företag byter idag inte revisionsbyrå särskilt ofta. Om uppdragsti- den skulle begränsats till sex år, skulle det bli byten oftare och det skulle kräva mer ar- bete och pengar för båda parter. Om uppdragstiden däremot begränsas till 14 år, som vå- ren 2013 är mest aktuellt blir inte påverkan på de svenska börsföretagen och revisions- byråerna lika stor och det ger kanske inte samma effekt på investerarnas förtroende ef- tersom revisionsbyråerna då inte kommer behöva bytas ut så ofta ändå. Obligatorisk by- rårotation kan bli överflödigt och onödigt då påverkan blir så liten.
Bidrar obligatorisk byrårotation till att stärka revisorns oberoende?
Både ja och nej. Vår undersökning tyder på att det faktiska oberoendet av revisorer inte synligt påverkas av obligatorisk byrårotation då det är svårt att mäta och det faktiska oberoendet ses av svenska revisionsbyråer inte som ett problem. Begränsning av upp- dragstiden förhindrar inte att nära relationer uppstår utan det kan uppstå när som helst under uppdragstiden. Oberoendet som ses ut mot externa parter, det synbara oberoendet, stärks däremot av obligatorisk byrårotation, då regler som införs och ansträngningar som görs för att stärka oberoendet gör att oberoendet ser stärkt ut mot externa parter.
49
7
Diskussion om vidare studier
Vår studie gäller enbart Sverige, vi kan inte dra någon generell slutsats om hur obligato- risk byrårotation skulle påverka hela EU och om det kanske finns större problem med oberoendet i andra länder som obligatorisk byrårotation löser. EU-kommissionen kan- ske ser andra saker i andra medlemsstater och hade vi gjort en studie över hela EU kan- ske resultatet hade blivit annorlunda. Något som tyder på detta är att EU trots allt gått vidare med förslaget. Det finns många andra förslag i förordningen som ska stärka revi- sionen och som vi inte har utrett, därför kan vi inte uttala oss om dessa. Det skulle där- med vara intressant att göra en studie över hela EU, hur det ser ut i andra länder och att se om obligatorisk byrårotation skulle kunna lösa andra problem inom revisionen. Det skulle även vara intressant att utreda hur den nu aktuella, våren 2013, begränsade uppdragstiden på 14 år skulle påverka de svenska företagen mer praktiskt. Varför vi valde att studera 13 år var för att det i alla fall skulle kunnat vara två rotationsperioder, men med den nya tiden på 14 år skulle vi behövt undersöka en tidsperiod på 28 år. Man skulle även kunna göra statistik på hur ofta börsnoterade företag i andra länder inom EU byter revisionsbyrå. Detta för att få en mer internationell syn på påverkan på revisions- byråerna av införandet av obligatorisk byrårotation.
Referenslista
50
Referenslista
Aktiebolagslag (2005:551)
Almgren, J. (2002, 18 juni, uppdaterad 2008, 29 mars). Revisorer tvingar borti spåren av Enron-härvan. Svenska Dagbladet. Hämtad 2013-02-12, från
http://www.svd.se/naringsliv/revisorer-tvingas-borti-sparen-av-enron- harvan_1039949.svd
Alpen, A., & Frykström, N. (2012). Sveriges Riksbanks Remissyttrande om EU-förslag
om revision - Särskilda krav rörande lagstadgad revision i företag av allmänt intresse samt ett direktiv med ändringar av det s.k. revisorsdirektivet. Hämtad 2013-02-12, från
http://www.riksbank.se/Documents/Remisser/2012/remiss_jud_120119.pdf
Andersson, K., & Norberg, C. (2012). Svenskt Näringslivs Remissvar. Hämtad 2013-02- 12, från http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00030/Remissvar_2011- 234_30061a.pdf
Arel, B., Brody, R.G., & Pany, K. (2005). Audit Firm Rotation and Audit Quality, The
CPA Journal, 75(1), pp. 36-39
Brännström, D. (2012). Aldrig tidigare har vi sett ett så överdrivet förslagspaket. Häm- tad 2013-02-18, från http://www.far.se/Press-och-opinion/FAR-tycker/Dan-
Brannstrom-i-Eye-om-revisionspaketet/
Brännström, D. (2013). Byrårotation upp till 25 år. Hämtad 2013-04-28, från http://danbrannstrom.se/byrarotation-upp-till-25-ar
Burns, J. & Scapens, R. W. (2000). Conceptualizing management accounting change: an institutional framework. Management Accounting Research, 11, 3-25
Cameran, M. (2007). Auditing in Italy: The Development of a Highly-Regulated Setting before and after the Parmalat Case. I R. Quick, S. Turley, & M. Willekens (Red.), Au-
diting, Trust and Governance: Developing regulation in Europe (144-167). Oxon:
Routledge.
Cameran, M., Di Vincenzo, D., & Merlotti, E. (2005). The Audit Firm Rotation Rule: A
Review of the Literature. Hämtad 2013-02-12, från
http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=825404
Cameran, M., Francis, J.R., Marra, A., & Pettinicchio, A.K. (2013). Are there Adverse Consequences of Mandatory Auditor Rotation? Evidence from the Italian Experience.
51
Cameran, M., & Pettinicchio, A.K. (2011). The Effect of Audit Firm Mandatory Rota- tion Rule. I M.A. Frison-Roche (Red.), Vers quelle régulation de l'audit faut-il aller? Lextenso edition (77-89). Paris: LGDJ
Cohen, M.D., March, J.G., Olsen, J.P. (2012). “A Garbage Can Model” At Forty: A So- lution that Still Attracts Problems. I A. Lomi, & J. R. Harrison (Red.), The Garbage
Can Model of Organizational Choice: Looking Forward at Forty (Research in the Soci- ology of Organizations, Volume 36) (19-30). Bingley: Emerald Group Publishing Lim-
ited
Cohen, M.D., March, J.G., & Olsen J.P. (1972). A Garbage Can Model of Organiza- tional Choice, Administrative science quarterly,17(1), 1-25
Deloitte. (2006). EU:s 8:e direktiv - ökad fokusering på företags internkontroll. Hämtad 2013-02-05, från
http://www.deloitte.com/view/sv_se/se/tjanster/bb7e02705fafb110VgnVCM100000ba4 2f00aRCRD.htm
Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (2:a uppl.). (P. Larsson, övers.). Lund: Studentlitteratur AB
Descheemaeker, H. (2010). Deloitte response to European Commission Green Paper –
Audit Policy: Lessons from the crisis Hämtad 2013-02-07, från
http://www.deloitte.com/assets/Dcom- Glob-
al/Local%20Assets/Documents/Press/Response%20to%20EC%20GP_Audit_ltrandresp onse.pdf
Dictionary. (2013). Rapporteur. Hämtad 2013-05-08, från http://dictionary.reference.com/browse/rapporteur
Dilks, I. (2010). PwC response to Green Paper on Audit Policy. Hämtad 2013-02-07, från
http://circa.europa.eu/Public/irc/markt/markt_consultations/library?l=/abschlussprfung/l essons_crisis_2010/audit_profession/pricewaterhousecoopers/_EN_1.0_&a=d
EtikR 1. (2009) Fars yrkesetiska regler
Ernst & Young. (2010). Point of view European Commission Green Paper – Audit Poli-
cy: Lessons from the crisis. Hämtad 2013-02-07, från
http://www.ey.com/Publication/vwLUAssets/POV_EC_Green_Paper/$FILE/POV%20E C%20Green%20Paper.pdf
EU-kommissionen. (2010). KOM(2010) 561 slutlig GRÖNBOK Revisionspolitik: Lär-
Referenslista
52
http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/docs/2010/audit/green_paper_audit_sv .pdf
EU-kommissionen. (2011a). KOM(2011) 779 slutlig, Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse. Hämtad 2013-01-31, från
http://ec.europa.eu/internal_market/auditing/docs/reform/regulation_sv.pdf
EU.kommissionen. (2011b). Restoring confidence in financial statements: the European
Commission aims at a higher quality, dynamic and open audit market. Hämtad 2013-
02-06, från http://europa.eu/rapid/press-release_IP-11-1480_en.htm?locale=en EU-kommissionen. (2011c). Summary of Responses, Green Paper Audit Policy: Les-
sons from the Crisis. Hämtad 2013-01-28, från
http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/docs/2010/audit/summary_responses_ en.pdf
EU-kommissionen. (2012a). Vad är ett direktiv. Hämtad 2013-02-06, från http://ec.europa.eu/eu_law/introduction/what_directive_sv.htm
EU-kommissionen. (2012b). Vad är en förordning. Hämtad 2013-02-06, från http://ec.europa.eu/eu_law/introduction/what_regulation_sv.htm
Europaparlamentet. (2013). Reforming EU audit services to win back investors’ confi-
dence. Hämtad 2013-04-29, från
http://www.europarl.europa.eu/news/en/pressroom/content/20130422IPR07532/html/Re forming-EU-audit-services-to-win-back-investors'-confidence
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG
Ewelt-Knauer, C., Gold, A., & Pott, C. (2012). What do we know about mandatory au-
dit firm rotation? Hämtad 2013-01-04, från http://icas.org.uk/MAFR/
FAR. (2011). Pressmeddelande: EU:s revisionspaket missar målet. Hämtad 2013-02- 18, från
http://www.far.se/PageFiles/2137/PRESSMEDDELANDE%2030%20NOV%202011.P DF
FAR. (2012a). Klart för byrårotation i Nederländerna. Hämtad 2013-01-31, från http://www.far.se/Press-och-opinion/FAR-tycker/Klart-for-byrarotation-i-
Nederlanderna/
FAR. (2012b). FAR Position Paper – EUs revisionspaket. Hämtad 2013-02-07, från http://www.far.se/PageFiles/6259/FAR%20Position%20Paper.pdf
53
FAR förlag AB. (2006). Revision - en praktisk beskrivning. Stockholm: FAR förlag AB Fristedt, D., Larsson, Å., & Sundqvist, S-I. (2010-2011). Styrelser och Revisorer i Sve-
riges Börsföretag. Stockholm: SIS Ägarservice AB
Fristedt, D., Larsson, Å., & Sundqvist, S-I. (2011-2012). Styrelser och Revisorer i Sve-
riges Börsföretag. Stockholm: SIS Ägarservice AB
Griffith-Jones, J. (2010). KPMG response to European Commission Green Paper – Au-
dit Policy: Lessons from the crisis. Hämtad 2013-02-07, från
https://circabc.europa.eu/d/d/workspace/SpacesStore/ed008852-dc94-4966-8ecb- 17dde3b386e9/KPMG%20en.pdf
Hatch, M.J. (2002). Organisationsteori: Moderna, symboliska och postmoderna per-
spektiv. Lund: Studentlitteratur
Kaplan, R. L. (1987). Accountants liability and audit failures: when the umpire strikes out. Journals of Accounting and Public Policy, 6 (1), 1-8
Karim, S. (2012). Draft Report. Hämtad 2013-02-12, från http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=- %2f%2fEP%2f%2fNONSGML%2bCOMPARL%2bPE- 494.551%2b02%2bDOC%2bPDF%2bV0%2f%2fEN
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:6e uppl.). (S- E. Torhell, övers.). Lund: Studentlitteratur AB
Le Vourc’h, J., & Morand, P. (2011). Study on the effects of the implementation of the
acquis on statutory audits of annual and consolidated accounts including the conse- quences on the audit market. Hämtad 2013-01-04, från
http://ec.europa.eu/internal_market/auditing/docs/other/full_study_en.pdf
Nusbaum, E. (2010). Grant Thornton response to European Commission Green Paper –
Audit Policy: Lessons from the crisis. Hämtad 2013-02-07, från
http://www.gti.org/files/grant_thornton_response_to_ec_audit_policy_1010.pdf Pentland, B. T. (1993). Getting comfortable with the numbers: auditing and the micro- production of macro-order. Accounting, Organizations and Society, 18 (7/8), 605-620 Power, M. K. (2003). Auditing and the production of legitimacy. Accounting, Organiza-
tions and Society, 28, 379-394
Revisorsnämnden. (2010). Kommentarer till EG-kommissionens grönbok Revisionspoli-
Referenslista
54
http://www.revisorsnamnden.se/rn/showdocument/documents/yttranden_skrivelser_m_ m/2010_1507.pdf
Revisorsnämnden. (2013). Tillsyn. Hämtad 2013-05-08, från http://www.revisorsnamnden.se/rn/tillsyn.html
Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2008). Att skriva en bra uppsats (2:1e uppl.). (A. Lagerhammar, övers.). Malmö: Liber AB
Sandström, T. (2010). Svensk Aktiebolagsrätt (3:e uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Greenhouse, L. (2005). Justices Reject Auditor Verdict in Enron Scandal. The New York
Times. Hämtad 2013-05-14, från
http://www.nytimes.com/2005/06/01/business/01bizcourt.html?pagewanted=all&_r=2& Trost, J. (2005). Kvalitativa Intervjuer (3:4e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB
55