När det gäller trähus generellt används väggskivor (skivverkan) i första hand alltid för stabilisering, men om väggskivor inte finns eller om total flexibilitet för ombyggnadsmöjligheter önskas väljs stålkryss (fackverk) och mest sällan utnyttjas inspända pelare för stabilisering. Ramverkan används mycket sällan i träbyggnader eftersom det oftast blir enorma belastningar och så kräver ramsystemet mycket höjd, d.v.s. stora dimensioner måste användas för att det ska blir stabilt.
För att stabilisera Kuben mot horisontella laster som t.ex. vindlast har betongväggar och vindkryss i plan 1 till 3 använts och på plan 4 till 6 har massiva träskivor i ytterväggarna nyttjats. Vindkryssen är av massiv stålstång och används som stabilisering pga. glasfasaden eftersom glasfasaden inte är en väggskiva och därför inte kan föra ned krafter till grunden som styva väggskivor gör.
Om husets väggar utsätt för horisontella laster som t.ex. vindlast vill de antingen glida eller rotera.
Glider de blåser i princip huset av grunden vilket inte får ske och blir det rotation uppstår brott eller stjälpning [201].
4.4.1 Stabilisering mot glidning
Det finns två sätt för att hindra huset från att glida, det ena är att utnyttja friktionen som finns mellan materialen och räkna ut en mothållande friktionskapacitet och se ifall den räcker för att förhindra huset mot glidning. Om friktionskapaciteten inte är tillräcklig måste armeringsjärn, dubbar eller vinkelbeslag användas.
På plan 1 i Kuben står en prefabricerad betongvägg mot en betonggrund, vilket gör att det finns friktion mellan dessa två element. Den prefabricerade betongväggen i plan 1 förankras till grunden med dubbar som sticker upp i grunden. Betongväggen ställts alltså på dubbarna och gjuts sedan in i väggen. Förankringen och friktionskrafterna motverkar huset från att glida. Även om friktionskraften skulle klara av lasterna som uppkommer används ändå förankringarna eftersom en minimiförankring alltid behövs.
I normala fall när det gäller betong- och stålbyggnader är en 6 våningsbyggnad inte särskilt hög och en minimiförankring hade varit tillräcklig, men det som har gjort Kuben lite speciell är att det inte är betong och stål på alla våningar utan det är trä i de resterande våningsplanen (plan 2-6).
Eftersom trä väger mycket mindre än betong blir vertikalkraften också mycket mindre. Egenvikten för trä är bara 1/5 av betong vilket gör att friktionskapaciteten reduceras rejält. Därför räckte det inte med en minimiförankring på plan 1 utan extra förankring sattes in för att kunna klara lasterna [201].
4.4.2 Stabilisering mot rotation
Samma metod används för att hindra huset mot rotation. Först räknades friktionskapaciteten ut för att se om den var tillräcklig. För Kuben var kapaciteten inte tillräcklig vilket gjorde att man var tvungen att förankra väggarna extra mycket. Bjerking löste problemet genom att sätta in kontrefor (extra betongpelare) i väggen på plan 1, d.v.s. i varje 7,2 meter finns det en förtjockning i väggen som är kraftigt förankrad i grunden. Kontreforen är till för att ge huset mer vikt och mer yta att förankra på.
Bjerking har även valt att förtjocka kontreforen av anledningen att limträpelarna ligger innanför betongväggen pga. att det ligger markislådor infällda i fasaden. Glaset måste då tryckas in vilket gör att pelarna också måste tryckas in för att glaset ska vara utanför pelarna. Konsekvensen av detta blir att hela fasadlinjen trycks in och missar sockeln eller betongväggen på plan 1. Även av denna anledning för vertikal statik att få betongpelare rätt under en limträpelare har kontreforen förtjockats [201].
4.4.3 Förankring mellan betong och trä
Förankringen mellan limträpelare och betong sitter fast med stålbeslag in i betongkontreforen. En plåt gjuts in i kontreforen sedan svetsas ett nytt beslag fast i plåten med uppstick. Limträpelaren träs då in i den uppstickande plåten som blir infälld i pelaren eftersom man inte vill göra den synlig.
Principen är att det alltid finns något som är ingjutet i betongen. Sedan finns det olika lösningar på hur kopplingarna sätts fast, svetsning är det vanligaste sättet men de kan även vara skruvade.
Vid förankring av prefabricerade trä med betong ligger problemet oftast på toleransen för de olika materialen. Ett trähus byggs med ±2 mm tolerans. Förbindelsen mellan alla virken ska vara tät eftersom man inte vill har några glipor. Men för platsgjuten betong ligger toleransen på ±20-30 mm, vilket är mycket jämfört med trä. Betongens tolerans blir för dåliga för träet att jobba vidare på. Alla möten mellan trä och betong måste kunna justeras.
4.4.4 Sammanfogning av element med olika förband/beslag
Nedan visas utförande på sammanfoning av element med olika beslag/förband som har använts i Kuben.
Figur 4.3 Generell detalj skivskarv över dubbelbalk. Infästning med limskruvning.
Figur 4.4 Infästning av primärbalk till hisschakt. Sammanfogning med balksko och spikningsplåt.
Figur 4.5 infästning av VKR balk till pelare. Förankring med spikningsplåtar och dymling.
4.5 Brand
I Kuben finns det både passivt och aktivt brandskydd. Sprinklersystem i hela byggnaden fungerar som det aktiva brandskyddet. De enskilda byggnadselementen fungerar som det passiva brandskyddet och har brandskyddsegenskapen R60. Hela byggnaden har brandklassificeringen Br1.
Eftersom sprinklersystem kan bli en dyr lösning som ett aktivt brandskydd väljer många därför att inte ha sprinklersystem. Det sprinklersystem som används i Ulls Hus kostar ungefär 200 kr/kvm, vilket egentligen är en bra investering ifall det uppkommer brand. Däremot om trädetaljerna bekläs med gips och om det inte förekommer synliga trädetaljer i byggnaden är det inte lönsamt att ha
sprinklersystem eftersom gipsskivor räcker som en motståndskälla mot branden.
Valet att använda sprinklersystemet i Kuben påverkades också av det faktum att byggnaden egentligen har 90 minuter brandmotstånd på det vertikala bärverket. Men brandkonsulterna har istället utnyttjat sprinklersystemet för att göra tekniska byten. Det resulterade i att R90 har bytts ut mot R60 där sprinklersystemet användes som kompromiss [201, 202].
4.6 Fukt
Den stora fuktproblematiken som har dykt upp under det pågående produktionsskedet av Kuben är att kunna lösa väderelaterade fuktfrågor på byggarbetsplatsen. Generellt brukar Bjerking använda sig av tältbygget för att motverka att väderleken ska kunna påverka produktionen av deras
byggnadsprojekt.
För produktionen av Kuben konstaterade Bjerking tillsammans med entreprenörerna att tältbygge inte är genomförbart pga. att byggnaden är för stor och inte går att täcka på ett vettigt sätt. Förutom den massiva skalan på byggnaden i fråga så har också andra faktorer påverkat deras gemensamma beslut om att tältbygget inte skulle vara genomförbart i detta produktionsskede. De faktorer som kom i vägen var den stora frågan om platsbristen på byggarbetsplatsen. För att kunna utföra
tältbygge krävs det ”ställning” med ”torn” på varje sida om huset som ska hålla upp tältet. För Kuben skulle dessa torn behöva utföras i stora dimensioner för att kunna stabiliseras mot horisontella laster. Tornen skulle då kräva stor och nödvändig plats på bygget. Därför har Bjerking tillsammans med entreprenörerna valt att istället lägga ner nödvändig tid och planering på att hela
produktionsskedet skulle genomföras på ”löpande band” med bestämt löpande schema för t.ex.
leverans av byggnadselement och direkt montering av dessa genom att lyfta byggnadselement direkt från lastbilen.
Eftersom Kuben utförs med ”planelementbyggnadssystemet” innebär det att enskilda byggnadselement levereras till bygget och monteras ihop direkt på plats. De enskilda
byggnadselement har ingen innerbeklädnad när dessa levereras till bygget, vilket innebär att stommen är ”naken” och om det t.ex. skulle regna under monteringsskedet av byggnadselementen skulle det resultera i fuktrosor direkt på stommen. Dessa fuktrosor torkas bara ut därefter (eller slipas bort) innan monteringsskedet av invändig beklädnad [201, 202].
4.7 Akustik
Miljöbyggnadklassen silver innebär att minst två av fyra bedömnda parametrar, luft- och stegljud, installationsbuller och trafikbuller måste uppfylla ljudklass B. Eftersom Kuben tillhör
miljöbyggnadsklassen Silver, resulterar det i att hela byggnaden blir automatiskt ljudklass B.
Kuben har både kontor och föreläsningssalar vilket innebär att det rådet olika ljudisoleringskrav för diverse verksamheter. Föreläsningssalar kräver bättre ljudisolering än kontor.
Stegljud har motverkats genom ett flytande övergolv som har lagts på en ljuddämpande isolering (hård mineralull), dvs. uppbyggnaden av bjälklaget är: stommen (plattan) följd av stegljudsisolering, ovanpå det en golvspånskiva och gips följt av ytskiktet.
Där det råder högre ljudkrav har lösningen blivit en ökad isoleringshöjd. Grundisoleringen som används för att motverka stegljud är en 20 mm isoleringsmatta. I de utrymmen där det är högre ljudkrav har lösningen varit en isoleringsmatta upp till 60 mm. I vissa fall har lösningen varit att byta ut hela isoleringsskiktet mot ett tungt golv istället. Resultatet av ett sådant beslut blir bättre
ljudisolering med en ökad egentyngd på byggnaden.
Det finns olika luftljudkrav mellan ett kontorsrum och en korridor och mellan två kontorsrum.
Akustiklösningen som användes mellan korridor och kontor är montering av dubbelvägg med en
luftspalt emellan som bryter luftljudet. Mellan två kontorsrum krävdes ingen större ljudisolering då det råder lägre ljudkrav.
Flanktransmissionen i horisontell riktning har lösts genom att mellan korridor och ett kontorsrum skära upp den flytande golvskivan ner till isoleringsskivan i bjälklaget och med det bryta ljudrörelsen.
Däremot står väggen mellan två kontorsrum på samma flytande golv utan någon brytning [201,203].