Översikt åtagande
Åtagande
Varje elevs bästa skola: fördjupa och förbättra styr- och ledningssystemet Övergångar - förbättra strukturen för övergångar
Skapa förutsättningar för ändamålsenlig studiehandledning på modersmålet, modersmålsundervisning samt mottagande av nyanlända elever
Kompetensförsörjning - säkra långsiktig kompetensförsörjning Digital förvaltning
Målområde 1 – En ung, global och modern stad
Kommunfullmäktigemål – Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen.
Kommunfullmäktigemålet är brett och omfattar flera olika delar; dels mål om att kommunens invånare ska känna sig stolta över sin stad, dels mål - eller visioner - om hur kommunen ska vara och agera.
Grundskolenämnden har valt att formulera ett nämndsmål som svarar mot den del av målet som anger att Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin stad. Grundskolenämndens mål är att alla elever ska vara nöjda med sin skola. Om alla elever är nöjda med sin skola skapar det goda förutsättningar för att eleverna och deras vårdnadshavare också känner stolthet över staden de bor i.
Överlag tyder nämndens uppföljningar på att Malmö stads grundskoleelever, och i synnerhet de yngre eleverna, är nöjda med sin skola. Även den absoluta merparten av eleverna i grundsärskolan och på fritidshemmet är nöjda med dessa verksamheter. Skillnaderna jämfört med fjolåret är små. Att elevernas enkätsvar ligger kvar på en fortsatt hög nivå gör det rimligt att anta att grundskolenämndens arbete inom ramen för målet sammantaget bidragit positivt till kommunfullmäktigemålet. Resultaten från
Malmöpanelen visar, återigen, att den genomsnittlige Malmöbon har större förtroende för sitt eget barns skola än för Malmö stads skolor generellt. Att en personlig upplevelse av den kommunala skolan leder till ökat förtroende tyder på att många Malmöbor ser den kompetens och det goda arbete som varje dag utförs runt om i Malmö stads grundskolor.
Det finns en tydlig korrelation mellan elevers skolprestationer och nöjdhet med sin skola.
Grundskolenämndens viktigaste bidrag till kommunfullmäktigemålet består därför i ett fortsatt fokus på nämndens kärnuppdrag, nämligen att erbjuda en likvärdig verksamhet av hög kvalitet där alla elever når målen för sin utbildning.
Nämndsmål/bolagsmål:
Alla elever ska vara nöjda med sin skola.
Hur gick det?
Grundskoleförvaltningens årliga enkätundersökning bland eleverna i Malmö stads kommunala skolor genomfördes våren 2018. Resultaten från undersökningen visar att eleverna generellt sett är nöjda med sin skola. Förändringarna jämfört med fjolårets enkät är små.
Nöjdheten är särskilt stor bland yngre elever (åk 3 och åk 5), där ungefär 85 procent av eleverna uppger att de är nöjda med sin skola. Motsvarande andel bland de äldre eleverna (åk 7 och åk 9) är 70 procent.
Skillnaden mellan flickor och pojkar är, oavsett ålder, i princip obefintlig. Däremot kvarstår de stora skillnader mellan skolor som noterats även i tidigare mätningar. Dessa tendenser återkommer i
grundsärskolans och fritidshemmets enkätundersökningar. Sammantaget är ungefär 85 procent av eleverna i grundsärskolan nöjda med sin skola som helhet. Av de elever som går på fritids anger närmare 90
procent att de är nöjda med sitt fritidshem.
I den senaste upplagan av Malmöpanelen uppger 34 procent av de Malmöbor som tillfrågats i
undersökningen sig ha stort förtroende för Malmös kommunala grundskolor, medan 28 procent har litet förtroende. Det motsvarar ett medelvärde på 5,1 på en niogradig skala. I undersökningen tillfrågas även vårdnadshavare med barn i Malmös kommunala skolor hur stort förtroende de har för den skola där deras barn går. 67 procent i denna grupp tillfrågade säger sig ha stort förtroende för den specifika skolan. Att förtroendet för skolan där ens barn går är större än det generella förtroendet för kommunens skolor är ett mönster som känns igen från tidigare mätningar. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader i
resultaten jämfört med föregående år.
Varför blev det så?
Elevers nöjdhet med sin skola är beroende av en mängd faktorer. Ett rimligt antagande är dock att nöjdhet
har ett positivt samband med skolprestationer; en elev som lyckas i skolan är förmodligen också mer benägen att vara nöjd med sin skola. Detta är även vad förvaltningens egna analyser av relationen mellan elevernas enkätsvar och kunskapsresultat visar. Arbetet för att alla elever ska vara nöjda med sin skola är därför inte skilt från skolans och grundskoleförvaltningens grundläggande kunskapsuppdrag. Samtidigt är det viktigt att framhålla att dessa samband inte säger något om effekternas riktning eller orsak. Därtill finns det alltjämt ett fåtal avvikande skolor som kombinerar relativt låg måluppfyllelse med hög elevnöjdhet, och vice versa.
”Nöjd med sin skola” är ett sammanfattande mått som inkluderats i förvaltningens elevenkät i syfte att ge en bild av elevernas helhetsomdöme om sin skola. Utvecklingen av resultaten följer övriga frågeområden i enkäten, såsom trygghet, studiero och lust att lära. Det är en generell tendens, som även återkommer i Skolinspektionens nationella undersökningar, att andelen positiva svar är högre i de lägre årskurserna.
Orsakerna till detta varierar förmodligen mellan frågeområden.
Resultaten från Malmöpanelen visar, återigen, att den genomsnittlige Malmöbon har större förtroende för sitt eget barns skola än för Malmö stads skolor generellt. Detta är i sig inget förvånande resultat. Liknande mätningar av brukares upplevelse av olika välfärdstjänster visar att nöjdheten överlag är större bland dem som kommer i direkt kontakt med tjänsten i fråga. Mediebilden av svensk skola har under lång tid haft en klart negativ slagsida, vilket kan antas leda till lägre generellt förtroende. Att en personlig upplevelse av den kommunala skolan leder till ökat förtroende tyder emellertid på att många Malmöbor ser den kompetens och det goda arbete som varje dag utförs runt om i Malmö stads grundskolor. Detta understryks av att det vanligast angivna skälet till nivån på förtroende bland Malmöbor med barn i den kommunala skolan är ”Duktiga lärare/personal”.
Hur påverkar utfallet verksamhetens fortsatta arbete?
Det är en fortsatt utmaning för grundskolenämnden att alla elever ska vara nöjda med sin skola och därmed känna sig stolta över den del av kommunens verksamhet som de dagligen möter. Förvaltningens slutsats är att det fortsatta arbetet tydligare behöver fokuseras mot de nationella målen i skollag och läroplaner, så att alla elever ges likvärdiga möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Förvaltningens treåriga utvecklingsprojekt Varje elevs bästa skola syftar till just detta. Projektet ska fördjupa och förbättra förvaltningen styr- och ledningssystem, för att på så vis utveckla ett gemensamt synsätt och en organisation som minskar de individuella variationerna mellan pedagogers, arbetslags och skolors arbete och påverkar elevernas resultat i positiv riktning. Ambitionen är att skapa en mer likvärdig skola med högre måluppfyllelse – varje elevs bästa skola. Svårigheten att åstadkomma detta ska inte underskattas. För att det ska lyckas – på alla skolor och i alla arbetslag – krävs förståelse, motivation och uthållighet på alla nivåer i förvaltningen.
Målindikator (År) Utfall Målvärde
Utfall av fråga till Malmöpanelen: Vilket förtroende har du för Malmös kommunala grundskolor?
5,1
Kommentar
Årets undersökning med Malmö stads Malmöpanel är genomförd under perioden 26 april - 22 maj 2018. 12 procent av svaren består av postala enkäter, de resterande har besvarat undersökningen online.
Undersökningen är genomförd bland Malmöbor över 18 år. Sammanlagt skickades 2038 inbjudningar ut, varav 931 personer har besvarat enkäten. Dessa motsvarar en svarsandel på 46 procent. Totalt genomfördes 931 intervjuer.
På frågan "Vilket förtroende har du för Malmös grundskolor?" blev resultatet följande: Män i innerstaden utmärker sig genom att 4 av 10 anger att de har litet förtroende för de kommunala grundskolorna. Bland personer med egna barn i kommunal grundskola har däremot 5 av 10 angett att de har stort förtroende för de kommunala grundskolorna. Resultatet visar inte på någon signifikant skillnad jämfört med hösten 2017.
Fortfarande och överlag visar resultatet att trygghet är en viktig faktor för invånares förtroende till grundskolan.
Därtill att ”intryck baserat på vad man hört från andra/media” är en relativt viktigt faktor som influerar förtroendegraden. Invånares uppfattning om kvaliteten på lärarna ses också som en viktig faktor och som drivande för graden av förtroende.
Målindikator (År) Utfall Målvärde Utfall av fråga till Malmöpanelen: Du som har barn som går
i Malmös grundskola; Vilket förtroende har du för den kommunala grundskolan där ditt/dina barn går?
6,13
Kommentar
Årets undersökning med Malmö stads Malmöpanel är genomförd under perioden 26 apri l -22 maj 2018. 12 procent av svaren består av postala enkäter, de resterande har besvarat undersökningen online.
Undersökningen är genomförd bland Malmöbor över 18 år. Sammanlagt skickades 2038 inbjudningar ut, varav 931 personer har besvarat enkäten. Detta motsvarar en svarsandel på 46 procent. Totalt genomfördes 931 intervjuer.
På frågan: "Vilket förtroende har du för den kommunala grundskolan där ditt/dina barn går?" blev resultatet följande:
Bland de som har barn i Malmös kommunala grundskolor har ungefär 7 av 10 stort förtroende för skolan deras barn går i medan 1 av 4 har litet förtroende. Resultatet visar inte på någon signifikant förändring jämfört med hösten 2017. Resultatet visar att invånare som själva har barn i grundskolan värdesätter duktiga
lärare/personal. För stökigt/dålig disciplin är den negativa motiveringen som anges mest.
Målindikatorl (Läsår) Utfall Målvärde
Andel positiva grundskoleelever i årskurs 3+5 på frågan Jag är nöjd med min skola som helhet
84,6%
(84,8%) (84,3%) Kommentar
Resultatet är något lägre jämfört med förra året. Det finns inga större skillnader mellan resultatet för flickor och resultatet för pojkar.
Andel positiva grundskoleelever i årskurs 7+9 på frågan Jag är nöjd med min skola som helhet
70,5%
(70,6%) (70,3%) Kommentar
Resultatet är i nivå med förra året. Det finns inga större skillnader mellan resultatet för flickor och resultatet för pojkar.
Andel positiva grundsärskoleelever på frågan Jag är nöjd med min skola som helhet
84,7%
(86,1%) (83,6%) Kommentar
Resultatet är i nivå med förra året. Resultatet för flickor är något högre än resultatet för pojkar.
Andel positiva fritidshemselever på frågan Jag är nöjd med mitt fritidshem som helhet
88%
(88,8%) (87,2%) Kommentar
Resultatet är i nivå med förra året. Det finns inga större skillnader mellan resultatet för flickor och resultatet för pojkar.
Åtagande
Varje elevs bästa skola: fördjupa och förbättra styr- och ledningssystemet Kommentar
Huvudprojektet varje elevs bästa skola kanaliserar en positiv kraft på bred front och samlar förvaltningen i en enhetlig och tydlig riktning. Projektet bygger på fördjupat lärande på alla nivåer och innehåller framåtriktad energi i relation till elevernas behov och möjligheter.
I enlighet med projektplanen består projektet av ett huvudprojekt och ett antal, föränderliga, delprojekt.
Under projektets första 1,5 år har fem delprojekt genomförts och avslutats:
· Utarbeta ramverk
· Utbildning i effektiva skolsystem (ISL/ISSL)
· Fördjupning av ISL/ISSL-utbildning och input till ramverk
Åtagande
· Introduktion alla skolmedarbetare
· Kvalitetsdialoger del 1
Utarbeta ramverk: ett strategiskt ramverk version 1.0 är framtaget. Det strategiska ramverket innefattar 4 VAD;
Riktning, ledarskap, kvalitets- och förbättringsarbete och lärande samt i nedbrytning av dessa till HUR på skollednings- och förvaltningsledning/stabsnivå. Det strategiska ramverket är framtaget genom medverkan av förvaltningsledning och skolledare. Under läsår 2018/19 är medarbetare på skolorna involverade i framtagande av HUR på skolmedarbetarnivå inför framtagande av strategiskt ramverk 2.0.
Utbildning i effektiva skolsystem (ISL/ISSL): Utbildning för skolledare respektive förvaltningsledning har genomfördes läsår 2017/18. Den satte igång ledarnas lärprocess och gav en god grund för förvaltningens fortsatta arbete med varje elevs bästa skola. Dessutom genomfördes en lokalt anpassad, kortare version av utbildningen för chefer respektive medarbetare inom stabsavdelningarna. Utbildningarna har mötts av positiv respons.
Fördjupning av ISL/ISSL-utbildning: Delprojektet arbetade med att fördjupa lärdomarna från ISL/ISSL tillsammans med skolledningar samt förvaltningsledningen.
Introduktion VEBS för alla medarbetare på skolor: Struktur för introduktion samt stödmaterial för rektors arbete med att introducera medarbetarna i form av bilder, talarstöd, filmer och arbetsbeskrivning togs fram.
Introduktion för medarbetarna har genomförts på alla skolor.
Kvalitetsdialoger del 1: Struktur för fyra årligt återkommande dialoger mellan huvudman och skolledning har utarbetats. Strukturen utgår från det strategiska ramverket där varje dialog tar utgångspunkt i ett VAD.
Strukturen tydliggör former och tidsplan för dialogerna.
Under läsåret 2018/19 har sju nya delprojekt startats:
· Stödja rektor i medarbetares involvering i framtagande av strategiskt ramverk, för att alla medarbetare på skolorna under hösten ska medverka i framtagande av HUR-nivå för skolmedarbetare.
· Anpassning av förvaltningens processer, rutiner, styrdokument etc. utifrån det strategiska ramverket
· Kvalitetsdialoger del 2
· Ta fram struktur/metod för introduktion av varje elevs bästa skola för nyanställda medarbetare
· Ta fram stödmaterial till det strategiska ramverkets fyra VAD
· Implementering av det strategiska ramverket på ledarnivå
· Digitalisering av det strategiska ramverket
Ett pågående arbete har införlivats inom ramen för projektet:
· Kapacitetsbygge, den utvecklade modellen av kvalitetsbesök.
Ytterligare två delprojekt startas nu:
· Förstudie inför implementering av det strategiska ramverket på skolmedarbetarnivå. (Implementeringen kommer att genomföras läsår 2019/2020.)
· Justering av strategiskt ramverk utifrån medarbetarnas involvering
Huvudprojektet samordnar systematiskt delprojekten vilket är avgörande för projektets resultat. Huvudprojektet arbetar också systematiskt med förvaltningsledningen för att säkerställa att genomförandet av varje elevs bästa skola sker samordnat och långsiktigt ur ett helhetsperspektiv.
Under innevarande läsår fokuserar projektet bl a på att alla chefer implementerar det strategiska ramverket på sin nivå. Ett omfattande arbete görs gemensamt på ledarforum där alla chefer systematiskt och tillsammans bearbetar hur det strategiska ramverket påverkar dem och hur de omsätter och levandegör ramverket i sitt dagliga arbete.
Projektet samverkar med två ledande skolforskare som löpande följer och stödjer implementeringen.
En utvärdering av lärdomarna från ISL/ISSL-utbildningarna planeras till vårterminen då utbildningsansvarig från ISL kommer tillbaka till Malmö och följer upp hur skolledare och förvaltningsledning arbetar utifrån lärdomar från utbildningen.
Parallellt utarbetas nya uppdragsbeskrivningar för alla skolledare. Dessa baseras på det strategiska ramverket.
Sammantaget förlöper projektet enligt beslutade planer och lagd tidsplan. Arbetet med varje elevs bästa skola genomförs fortsatt i positiv anda och med stort engagemang. Fortsatt är det en utmaning att hitta en effektiv balans och skapa förutsättningar för projektets arbete och resultat.
Projektet ger stora möjligheter för förvaltningen att förflytta alla medarbetare och hela förvaltningen i en gemensam riktning och fördjupa medarbetarnas förståelse för vad som behöver göras och varför och skapa förutsättningar för oss att göra det.
Utifrån bemöts arbetet positivt och med stort intresse.
Uppdrag - Samtliga nämnder och bolag får i uppdrag att exemplifiera hur man arbetar med de globala målen i samverkan med andra nämnder och externa aktörer.
Utredningen Kartläggning och analys av grundskoleförvaltningens arbete kring Agenda 2030 (GRF-2018-9046) har godkänts av grundskolenämnden och översänts till kommunstyrelsen.
Målområde 2 – En stad för näringsliv och arbete
Kommunfullmäktigemål – Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning.
Grundskolenämndens påverkan på kommunfullmäktigemålet är på kort sikt begränsad. För att
kommunfullmäktigemålet på sikt ska uppnås är grundskolenämndens bidrag däremot mycket avgörande.
Utbildningens roll för individens försörjning och bidrag på arbetsmarknaden kan inte nog betonas.
Grundskolenämndens bidrag till kommunfullmäktiges mål är att rusta alla elever för fortsatta studier i gymnasieskolan och bidra till att eleverna är väl förberedda för ett kommande yrkesliv.
Grundskolenämnden har inte uppnått nämndsmålet att alla elever som avslutar grundskolan ska vara behöriga för gymnasiestudier och vara väl förberedda för den framtida arbetsmarknaden. Andelen elever (exkl. nyanlända och elever med okänd bakgrund) som avslutade grundskolan behöriga för
gymnasiestudier var i år den hittills högst uppmätta sedan måttet introducerades för några år sedan. Årets resultat på 83,7 procent är ett tangerat resultat med den tidigare toppnoteringen läsåret 2015/16 och knappt 2 procentenheter högre än förra läsårets resultat. 17,8 procent av de nyanlända eleverna och eleverna med okänd bakgrund i årskurs 9 uppnådde gymnasiebehörighet. Resultatet är cirka 2 procentenheter lägre än de två tidigare läsårens resultat. Efter avslutad sommarskola hade andelen
gymnasiebehöriga elever (exkl. nyanlända och elever med okänd bakgrund) ökat från 83,7 procent till 86,4 procent.
Det finns ett antal faktorer utifrån elevers bakgrund som skolan inte kan påverka men som påverkar elevernas förutsättningar att nå kunskapskraven i skolan. Elevsammansättningen i Malmös skolor har därmed betydelse för betygsresultaten. Vårdnadshavarnas utbildningsnivå är den enskilt största
förklaringsfaktorn till elevernas kunskapsresultat. I Malmö har en lägre andel av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning jämfört med riket. Det påverkar Malmös samlade resultat och är en viktig förklaring till varför resultaten i Malmö är lägre än i riket. Varken Malmös eller rikets skolor klarar fullt ut att kompensera för elevernas skilda bakgrunder. För att alla elever, oavsett socioekonomiska
förutsättningar, ska avsluta grundskolan behöriga för gymnasiestudier behöver Malmös kommunala grundskolor i ännu större utsträckning kompensera för elevernas skilda förutsättningar. För att Malmös skolor ska ha möjlighet att kompensera för elevernas skilda förutsättningar, behöver de ha resurser och kompetenser som motsvarar Malmöelevernas faktiska behov. Skolans styrdokument ställer samma krav på alla skolhuvudmän oavsett elevernas skilda sociala villkor.
Resultatet för läsåret 2017/18 innebär att 8,2 procent (196 elever) av samtliga elever saknade godkänt i ett ämne för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. De elever som endast saknade godkänt i ett ämne för gymnasiebehörighet saknade i nästan samtliga fall ett av de behörighetsgivande ämnena matematik, engelska och svenska som andraspråk, varav över hälften, likt tidigare år, saknade godkänt i matematik.
Måluppfyllelsen i matematik är därmed det ämne som har störst betydelse för varför många elever inte uppnått gymnasiebehörighet. Vid jämförelse av årets avgångselevers betygsresultat i år och tidigare läsår, för elever som gått i kommunal skola i Malmö sedan årskurs 4, framgår att matematik är det enda ämnet där elevernas snittbetyg mellan årskurs 6 och årskurs 9 är i princip oförändrat. I övriga ämnen ökar det, vilket vittnar om svårigheter att lyfta lågpresterande elevers kunskaper i ämnet.
Nämndsmål/bolagsmål:
Alla elever som avslutar grundskolan ska vara behöriga för gymnasiestudier och vara väl förberedda för den framtida arbetsmarknaden.
Hur gick det?
Andelen elever (exkl. nyanlända och elever med okänd bakgrund) som avslutade grundskolan behöriga för gymnasiestudier var i år den hittills högst uppmätta sedan måttet introducerades för några år sedan. Årets resultat på 83,7 procent är ett tangerat resultat med den tidigare toppnoteringen läsåret 2015/16 och knappt 2 procentenheter högre än förra läsårets resultat. 17,8 procent av de nyanlända eleverna och eleverna med okänd bakgrund i årskurs 9 uppnådde gymnasiebehörighet. Resultatet är cirka 2 procentenheter lägre än de två tidigare läsårens resultat. Efter avslutad sommarskola hade andelen
gymnasiebehöriga elever (exkl. nyanlända och elever med okänd bakgrund) ökat från 83,7 procent till 86,4 procent.
Varför blev det så?
Det finns ett flertal faktorer utifrån elevernas bakgrund som har stor betydelse för deras förutsättningar att nå kunskapskraven i skolan. Vårdnadshavarnas utbildningsnivå är den faktor som har enskilt störst betydelse. I Malmö har en lägre andel av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning jämfört med riket. Det påverkar Malmös samlade resultat och är en viktig förklaring till varför resultaten i Malmö är lägre än i riket. Varken Malmös eller rikets skolor klarar fullt ut att kompensera för elevernas skilda bakgrunder.
En annan faktor som har stor betydelse för elevernas måluppfyllelse är invandringsåret till Sverige.
Nyanlända elever är som framgår ovan i mycket lägre utsträckning gymnasiebehöriga när de går ut årskurs 9. Årets resultat för denna elevgrupp är lägre än förra läsåret. Andelen elever som endast saknar godkända betyg i 1-3 ämnen för gymnasiebehörighet är högre samtidigt som andelen elever som är längst ifrån gymnasiebehörighet (dvs. elever som saknar godkänt i fler än 3 ämnen) fortsätter att stadigt minska, från 55 procent 15/16 till 44 procent 2016/17 till 37 procent 17/18. En förklaring till denna utveckling kan vara att gruppen nyanlända elever som kom 2015 varje avgångsår därefter utgjort en överrepresenterad del av de nyanlända eleverna och den gruppens vistelse- och utbildningstid i Malmös skolor för varje år blir allt längre.
Grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell bygger på ett flertal variabler som beskriver elevernas skolmiljö, boendemiljö samt familjesituation. Givetvis ingår invandringsår och föräldrarnas
utbildningsbakgrund i modellen som två av variablerna. Resursfördelningsmodellen kan, förutom att på ett träffsäkert sätt fördela resurser till skolorna, även prognosticera betygsutfall per skola och på
huvudmannanivå i kommunen för årskurs 9. Läsåret 2017/18 bedömde modellen att elevernas socioekonomiska förutsättningar i årskurs 9 borde innebära cirka en procentenhet högre andel
gymnasiebehöriga elever jämfört med 2016/17. Att de socioekonomiska förutsättningarna förbättrats i år jämfört med året innan bör ha stor betydelse för årets resultatförbättring men behöver inte vara den enda
gymnasiebehöriga elever jämfört med 2016/17. Att de socioekonomiska förutsättningarna förbättrats i år jämfört med året innan bör ha stor betydelse för årets resultatförbättring men behöver inte vara den enda