Inom det offentliga har ansvaret för integrationsarbetet varierat över tid, och administrativt finns just nu en relativt tydlig ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Staten, genom Arbetsförmedlingen (liksom Försäkringskassan och Migrationsverket), är ytterst ansvarig för mottagandet av nyanlända, medan kommunerna bidrar genom att anordna utbildning, primärt svenska för invandrare och samhällsorientering. I praktiken suddas dock gränserna för ansvaret ofta ut. Detta har olika orsaker. Behovet av att arbeta mer långsiktigt med integration gör att kommunerna får ta ett ökat och ansvar efter det att den nyanlände efter två år lämnar Arbetsförmedlingens etableringsprogram.26 Kommunen är dessutom ytterst ansvarig för alla sina invånare, varför de behov som finns i fråga om exempelvis socialt stöd liksom att verka för god levnadsstandard och goda livsvillkor, till syvende och sist blir en fråga för kommunen. Gränserna för ansvaret för integrationsfrågan suddas också ut beroende på att integration är ett fenomen som inte enbart handlar om att arbeta med insatser gentemot enskilda nyanlända, utan också om generella insatser på en rad politiska områden (jfr Andersson 2011). Att främja integration kan handla om många typer av insatser – exempelvis att tillgängliggöra lokalsamhället och dess institutioner, antidiskrimineringsarbete, att motverka boendesegregation liksom att utforma en politik som möjliggör jämlikt deltagande i samhällslivet – varav många faller utanför ramen för Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Således finns det mycket som den kommunala administrationen kan göra på integrationsområdet, både på individ- och strukturnivå för att främja integration och därigenom skapa ett mer socialt hållbart lokalsamhälle. Många kommuner bedriver också ett aktivt och progressivt arbete (se Alfredsson 2017).
Policyimplikationer
Genom rapporten har jag försökt belysa erfarenheter från tidigare integrationsarbete som är viktiga att ha i åtanke för dem som arbetar på strategisk nivå med integration och stödinsatser till nyanlända. Det befintliga kunskapsunderlaget visar vikten av en förståelse för integration som bygger på sammanhållning, delaktighet och tillhörighet. Integration handlar om likvärdiga möjligheter till deltagande i samhällets alla områden, och insatserna bör därför vidgas bortom språkinlärning och arbetsmarknadsetablering. Litteraturgenomgången ger grund till slutsatsen att ett holistiskt perspektiv – där insatserna tar hänsyn till den nyanländes hela livssituation, behov och
26 Här kan det diskuteras huruvida statens ansvar borde sträcka sig längre än till de första två åren av en nyanländs vistelse i Sverige, eller om denna tidsgräns borde variera beroende på individuella förutsättningar istället för att vara den samma för alla (se SKL 2017b).
intressen, och utgår från en syn på individen som kapabel och motiverad – kan bidra till att integrationsarbetet bli mer ändamålsenligt. Frågor om exempelvis hälsa, boende och social integration måste förstås som tätt förknippade med, och grundläggande förutsättningar för, arbetamarknadsetablering. Arbetsmarknadspolitiska individinsatser är centrala, men måste kombineras med individinsatser på andra områden och (inte minst) ett arbete som når ovanför individnivån för att påverka de strukturella och kontextuella förhållanden som hindrar integration och etablering. Detta kan bland annat handla om initiativ för att motverka främlingsfientlighet och diskriminering, att tillgängliggöra välfärden och olika sociala och politiska kontexter för nyanlända, liksom att skapa vilja och incitament för arbetsgivare att anställa nyanlända och invandrare.
Integration är en fråga som berör alla i samhället. Således är det offentliga, civilsamhället liksom arbetsgivarna alla viktiga aktörer i arbetet med att uppnå integration. Alla aktörer kan genom ett tydligt engagemang bidra på sitt sätt till att understödja och möjliggöra integration. I detta har samverkan mellan olika offentliga aktörer, liksom mellan det offentliga och övriga samhället lyfts fram som en framgångsfaktor. Vad gäller specifika insatser visar erfarenheter att meningsfullhet och individanpassning behöver beaktas, liksom behovet av kvalificerade, integrerade (sammanhållna) och fokuserade insatser. Att möjliggöra för en långsiktig planering för individens etablering är centralt, liksom att förbättra möjligheterna till grundläggande vuxenutbildning och validering av befintlig kunskap. Att jobba aktivt mot arbetsgivare för att skapa reguljära arbetstillfällen snarare än ett överutnyttjande av subventionerade anställningar framstår också som angeläget.
Det angreppssätt som föreslås i rapporten – det vill säga att utvidga insatser som har med andra aspekter av integration än arbetsmarknadsetablering att göra; så som hälsa, boende, förbättrade livsvillkor och social sammanhanhållning – kan kräva mer resurser initialt, men sett i ett bredare perspektiv skulle det vara ekonomiskt och samhälleligt gynnsamt (jfr Malmberg m.fl. 2016). Om sådana aspekter inte tas i beaktande talar mycket för att etableringstakten kommer fortsätta vara långsammare än nödvändigt, och i värsta fall kan konsekvensen bli en bestående segregation och långsiktiga permanenta samhällskostnader (jfr Ruist 2018). Utmaningen blir att implementera en sådan integrationspolicy i tider av ökad polarisering, främlingsfientlighet och krav på ”hårdare tag” gentemot invandrare. Inte desto mindre är det just detta angreppssätt som kan skapa integration i dess breda bemärkelse, där sammanhållningen i samhället ökar snarare än minskar. Genom aktivt antidiskrimineringsarbete och insatser för att skapa möjligheter till social integration kan förhoppningsvis spänningarna mellan grupper i samhället minska så att vi skapar ett gemensamt samhälle för alla, istället för permanentade motsättningar mellan insider- och outsidergrupper. Detta är i själva verket den enda vägen om målet är att uppnå ett välmående
samhälle för hela befolkningen. Här är det också viktigt att lyfta blicken och förstå frågan om segregation och bestående ojämlikheter i relation till maktpositioner, materiella förutsättningar och samhällsstrukturer, snarare än som etniskt och kulturellt bundna fenomen. Bara då finns det en möjlighet att se bortom kategorierna invandrare och svenskar som förklaringsmodell för uppdelningar mellan individer i samhället.
Slutord
Hur integration och integrationsarbete definieras och bedrivs inom den offentliga administrationen är föränderligt, och i slutändan en politisk fråga. De högerpopulistiska och nationalistiska strömningar som för tillfället växer sig starkare både i Europa och Sverige kan på allvar komma att förändra detta politikområde på ett genomgripande sätt, vilket vi redan kan se tydliga exempel på runt om i Europa. Stängda gränser och kriminalisering av flyktingar är exempel på ett förekommande förhållningssätt som redan praktiseras av flera europeiska nationer (se t.ex. Zaun 2017; Hansen 2018). En sådan asylpolitik återspeglar en viss människo- och världssyn, som även kommer påverka hur man förhåller sig till de invandrare som faktiskt lyckats ta sig in i landet (ibid.). Integrationspolitiken, också i Sverige, kan mycket väl ta en helt annan väg än den som föreslås i den här rapporten.
Att den nuvarande integrationspolitiken överges för en ny assimileringspolitik är en potentiell utveckling som redan kan börja skönjas i vissa kommuner – där exempelvis hemspråksundervisning tas bort, krav på formella svenskkunskaper införs för att få jobba i kommunala verksamheter och toleransen mot religiös olikhet minskar genom att aktivt motverka vissa religiösa uttryck (exempelvis genom krav på slöjförbud och underlåtelse att erbjuda specialkost i skolbespisningen). Aktiv återvandringspolitik är ett annat potentiellt alternativ, där återvändande till ursprungslandet genom incitament eller tvång – liksom inrättande av en offentlig myndighet som administrerar detta – på sina håll förs fram som politiska förslag. En sådan utvecklig av politiken skulle bygga på en inhuman människosyn som åsidosätter de mänskliga rättigheterna, och den skulle vara skadlig för de enskilda individer som drabbas av den, liksom för landet långsiktiga välstånd. Det offentliga behöver jobba proaktivt för att undvika en sådan utvecklig, och ett sätt att göra det skulle vara just att jobba aktivt med ett integrationsarbete som skapar sammanhållning, och därigenom minska polarisering och fortsatt utbredd högerpopulism.
Referenser
Abdulla, Afra (2017) Readiness or resistance? Newly arrived adult migrants’
experiences, meaning making, and learning in Sweden. Linköping:
Linköpings universitet. Doktorsavhandling.
Alfredsson, Karin (2017) Vägar till effektivare integration. Goda
integrationsexempel från svenska kommuner. Stockholm:
Tankesmedjan global utmaning.
Ahmadi, Fereshteh och Palm, Irving (2018) Mångfaldsbarometern 2018. Gävle: Högskolan i Gävle.
Andersson, Ragnar (2011) Mainstreaming av integration – Om översättning
av policy och nätverksstyrning med förhinder i den regionala utvecklingspolitiken 1998–2007. Linköping: Linköpings universitet.
Doktorsavhandling.
Andersson, Roger (2008) ”Skapandet av svenskglesa bostadsområden” i Magnusson Turner, Lena (red.) Den delade staden: Segregation och
etnicitet i stadsbygden. Umeå: Boréa.
Andersson, Roger, Magnusson Turner, Lena och Holmqvist, Emma (2010)
Contextualising ethnic residential segregation in Sweden: welfare, housing and migration-related policies. Helsingfors: Helsingfors
universitet.
Andersson, Roger, Bengtsson, Bo och Myrberg, Gunnar (red.) (2016)
Mångfaldens dilemman. Boendesegregation och områdespolitik.
Malmö: Gleerups.
Andersson Joona, Pernilla, Datta Gupta, Nabanita och Wadensjö, Eskil (2014) “Overeducation among immigrants in Sweden: incidence, wage effects and state dependence”, IZA Journal of Development and
Migration, 3(9):1–23.
Andersson Joona, Pernilla och Nekby, Lena (2012) “Intensive coaching of new immigrants: An evaluation based on random program assignment”, Scandinavian Journal of Economics, 114(2):575–600. Andersson Joona, Pernilla, Wennemo Lanninger, Alma och Sundström,
Marianne (2016) Etableringsreformens effekter på de nyanländas
integration. Stockholm: SULCIS.
Andersson Joona, Pernilla, Wennemo Lanninger, Alma och Sundström, Marianne (2017) ”Etableringsreformens effekter på integrationen av nyanlända”, Arbetsmarknad och arbetsliv, 32(1):27–45.
Arai, Mahmood, Bursell, Moa och Nekby, Lena (2015) “The Reverse Gender Gap in Ethnic Discrimination: Employer Stereotypes of Men and Women with Arabic Names”, International Migration Review, 50(2):385–412.
Arai, Mahmood, Gartell, Marie, Rödin, Magnus och Özcan, Gülay (2016)
Stereotypes of Physical Appearance and Labor Market Chances.
Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Arai, Mahmood, Regnér, Håkan och Schröder, Lena (1999)
Är arbetsmarknaden öppen för alla? Bilaga 6 till
Långtidsutredningen1999. Stockholm: Finansdepartementet.
Arai, Mahmood och Vilhelmsson, Roger (2004) “Unemployment-Risk Differentials Between Immigrant and Native Workers in Sweden”,
Industrial Relations, 43(3):690–698.
Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsförmedlingens återrapportering 2014.
Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget.
Stockholm: Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen (2016) Aktiviteter inom etableringsuppdraget 2015. Stockholm: Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen (2017a) I centrum av etableringen. Deltagares
upplevelser av etableringsinsatser och mötet med Arbetsförmedlingen.
Stockholm: Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen (2017b) Perspektiv på etableringsuppdraget. Stockholm: Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen (2017c) Arbetsförmedlingens årsredovisning 2016. Stockholm: Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen (2017d) Arbetsförmedlingens nulägesbedömning av
arbetet med snabbspår. Stockholm: Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen (2017e) Kunskapsöversikt: Nyanländas etablering på
den svenska arbetsmarknaden. Stockholm: Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen (2017f) Arbetsförmedlingens återrapportering 2017. Stockholm: Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen (2018a) Förbättra genomförandet av
etableringsuppdraget. Slutredovisning. Stockholm:
Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen (2018b) Arbetsförmedlingens årsredovisning 2017. Stockholm: Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen (2018c) Progression inom etableringsuppdraget.
Återrapport av regeringsuppdrag 2018-05-04. Stockholm:
Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsdepartementet (2018) Regleringsbrev för
budgetåret 2018 avseende Arbetsförmedlingen. Stockholm:
Arbetsmarknadsdepartementet.
Aytar, Osman (2016) Interkulturella möten för integration i praktiken. Eskilstuna: Eskilstuna kommun/Mälardalens högskola.
Bauman, Zygmunt (1994) Auschwitz och det moderna samhället. Göteborg: Daidalos.
Behrenz, Lars, Delander, Lennart, Frödin, Olle, Mathieu, Christopher, Månsson, Jonas och Ottosson, Mikael (2015) Arbetsgivares perspektiv
på subventionerade anställningar – En kartläggning. Kalmar:
Linnéuniversitetet.
Behtoui, Alireza och Neergaard, Anders (2011) “Social capital, status and income attainment in the workplace”, International Journal of
Sociology and Social Policy, 32(1–2):42–55.
Behtoui Alireza (2006) Unequal Opportunities: The Impact of Social
Capital and Recruitment Methods on Immigrants and Their Children in the Swedish Labour Market. Linköping: Linköpings Universitet.
Doktorsavhandling.
Behtoui, Alireza (2008) “Informal recruitment methods and disadvantages of immigrants in the Swedish labour market”, Journal of Ethnic and
Migration Studies. 34(3):411–430.
Beskow, Linda (2018) Humanitära konsekvenser av den tillfälliga
utlänningslagen. Stockholm: Svenska röda korset.
Bevelander, Pieter (2000) Immigrant employment, integration and
structural change in Sweden 1970–1995. Lund: Almqvist & Wicksell.
Bevelander, Pieter (2005) “The Employment Status of Immigrant Women: The Case of Sweden”, International migration review, 39(1):173–202. Bird, Miriam och Wennerberg, Karl (2016) “Why family matters: the
impact of family Resources on Immigrant Entrepreneur’s exit from entrepreneurship”, Journal of Business Venturing, 31(6):687–704. Boglind, Anders, Eliaeson, Sven och Månson, Per (1995) Kapital, rationalitet
och social sammanhållning. Lund: Studentlitteratur.
Bonfanti, Sara och Nordlund, Madelene (2012) Does Swedish For
Immigrants (SFI) matter? A longitudinal assessment of the impact of SFI on migrants’ position in the Swedish labor market. Firenze:
Universita’ degli Studi di Firenze.
Boverket (2015) Boendesituationen för nyanlända. Slutrapport. Karlskrona: Boverket.
Brekke, Jan-Paul (2010) “Life on hold: the impact of time on young asylum seekers waiting for a decision”, Discourse. Journal of Childhood and Adolescence Research, 5(2):159–167.
Brochmann, Grete och Hagelund, Anniken (red.) (2010) Velferdens grenser:
innvandringspolitikk og velferdsstat i Skandinavia 1945–2010. Oslo:
Universitetsforlaget.
Broomé, Per, Bäcklund, Ann-Katrin, Lundh, Christer och Ohlsson, Rolf (1996) Varför sitter brassen på bänken? – Eller varför har invandrarna
så svårt att få jobb? Stockholm: SNS förlag.
Bruun, Edvard P.G. och Duka, Alban (2018) “Artificial intelligence, jobs and the future of Work: Racing with the Machines”, Basic Income Studies, 13(2):1–15.
Brynjolfsson, Erik och McAfee, Andrew (2014) The Second Machine Age:
Work, Progress, and Prosperity in a Time of Brilliant Technologies. New
York: W.W. Norton & Co.
Bråmå, Åsa (2008) “Dynamics of ethnic residential segregation in Göteborg, Sweden, 1995–2000”, Population, Space and Place, 14(2):101–117. Bursell, Moa (2014) “The Multiple Burdens of Foreign-Named
Men–Evidence from a Field Experiment on Gendered Ethnic Hiring Discrimination in Sweden”, European Sociological Review, 30(3):399–409.
Büchs, Milena och Koch, Max (2017) Postgrowth and Wellbeing. Challenges
to Sustainable Welfare. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Bygren, Magnus (2010) Unpacking the causes of ethnic segregation across
workplaces. Stockholm: SULCID.
Carlsson, Magnus och Rooth, Dan-Olof (2007) “Evidence of Ethnic Discrimination in the Swedish Labor Market Using Experimental Data”, Labour Economics, 14(4):716–729.
Carlzén, Katarina och Zdravkovic, Slobodan (2016) ”Promoting refugees’ right to health and social inclusion: A systematic approach”, Public
Health Panorama, 2(4):442–448.
Calmfors, Lars, Forslund, Anders och Hemström, Maria (2002) Vad vet vi
om den svenska Arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter?
Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Castles, Stephen, Korac, Maja, Vasta, Ellie och Vertovec, Steven (2003)
Integration: Mapping the Field. Oxford: Centre for Migration and
Policy Research and Refugee Studies Centre for the Home Office. Çelikaksoy, Aycan och Wadensjö, Eskil (2017) ”Ensamkommande
flyktingbarns väg till utbildning och arbetsmarknad”, Arbetsmarknad
och arbetsliv, 23(1):103–117.
Cheung, Maria och Kristin Hellström (2016) Integration på
arbetsmarknaden. Ett internationellt perspektiv. Stockholm:
Arbetsförmedlingen.
Cheung, Maria (2018) Hur skapar vi en mer jämställd
arbetsmarknadsetablering? En studie av Arbetsförmedlingens förmedlingsverksamhet och insatser ur ett jämställdhetsperspektiv.
Stockholm: Arbetsförmedlingen.
Dagens industri (2016) Flyktingvågen ligger bakom Sveriges BNP-tillväxt. 29 februari.
Dahlgren, Göran och Whitehead, Margaret (2007) Policies and strategies
to promote social equity in health: Background document to WHO –Strategy paper for Europe. Stockholm: Institutet för framtida Studier.
Dahlstedt, Magnus (red.) (2018) Förortsdrömmar: Utanförskap och viljan
till inkludering. Linköping: Linköpings universitet.
Dahlstedt, Magnus och Ekholm, David (2019) ”Midnattsfotboll – ett svar eller symptom på ojämlikhet?” i Norberg, Johan R. (red.) Idrotten och
(o)jämlikheten – I medlemmarnas eller samhällets intresse? Stockholm:
Centrum för idrottsforskning.
Dahlstedt, Magnus och Vesterberg, Viktor (2017) “Citizens in the making: The inclusion of racialized subjects in labour market projects in Sweden”, Scandinavian political studies, 40(2):228–246.
Dahlstedt, Magnus, Rundqvist, Mikael och Vesterberg, Viktor (2011)
Medborgarskap, etnicitet, migration. Linköping: Linköpings
universitet.
Dahlström, Carl (2004) Nästan välkomna: invandrarpolitikens retorik och
praktik. Göteborg. Göteborgs universitet. Doktorsavhandling.
Dahlström, Carl (2007) ”Modeller för invandrarpolitik” i Hjerm, Mikael och Peterson, Abby (red.) (2007) Etnicitet: Perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups.
Dahlström, Malin och Gannå, Lisa (2018) En didaktisk modell för
integrering av yrkes- och sfi-undervisning inom YFI-projektet.
Stockholm: Stockholms universitet.
Darvishpour, Mehrdad, Asztalos Morell, Ildikó Månsson, Niclas, Mahmoodian, Mohammadrafi och Hoppe, Magnus (2018)
Sammanfattning av arbetsrapport om nyanlända barns och ungdomars inkludering och jämställdhetsutveckling. Eskilstuna/
Västerås: Mälardalens högskola.
Delander, Lennart, Månsson, Jonas och Sundblom Ressaissi, Maria (2015a) ”Effekter av deltagande i yrkesmentorsprojekt” i En följeslagare på
vägen, Slutrapport om betydelsen av yrkesmentorer för nyanlända flyktingars etablering. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor.
Delander, Lennart, Månsson, Jonas och Sundblom Ressaissi, Maria (2015b) ”Vilka är adepterna och har de fått jobb?” i En följeslagare på
vägen, Slutrapport om betydelsen av yrkesmentorer för nyanlända flyktingars etablering. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor.
De los Reyes, Paulina och Kamali, Masoud (2005) ”Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering” i de los Reyes, Paulina och Kamali, Masoud (red.). Bortom vi och dem. Teoretiska
reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering, SOU
2005:41. Stockholm: Regeringskansliet.
Diaz, Jose Alberto (1993) Choosing integration – A theoretical and empirical
study of the immigrant integration in Sweden. Uppsala: Uppsala
DUA, Delegationen för unga och nyanlända till arbete (2018) Lokala
jobbspår. Säkra kompetensen i ditt företag och gör samhällsnytta.
Stockholm: Regeringskansliet.
Dustmann, Christian, Fasani, Francesco, Frattini, Tommaso, Minale, Luigi och Schoenberg, Uta (2017) “On the Economics and Politics of Refugee Migration”, Economic Policy, 32(91):497–550.
Djuve, Anne Britt och Grødem, Anne S. (2014) Innvandring og
arbeidsmarkedsintegrering i Norden. Oslo: Fafo.
ECRE (European Council on Refugees and Exiles) (1999) Good Practice
Guides on the Integration of Refugees in Europe. Introduction. London:
ECRE.
Edin, Per-Anders och Åslund, Olof (2001) Invandrare på 1990-talets
arbetsmarknad. Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk utvärdering.
Ehrlich, Paul R. och Ehrlich, Anne H. (2013) “Can a collapse of global civilization be avoided?”, Proceedings of the Royal Society B, 280(1754):1–9.
Ekblad, Solvig, Lindgren, Julia, Asplund, Maria och Burström, Bo (2012) ”Existentiell osäkerhet ökar sårbarheten för psykisk ohälsa –analys av hälsosamtal bland vuxna asylsökande och kvalitativa intervjuer med flyktingar”, Socialmedicinsk tidskrift, 89(2):150–160.
Ekholm, David (2016) Sports as a means to responding to social problems.
Rationales of government, welfare and social change. Linköping.
Linköpings universitet. Doktorsavhandling.
Ekholm, David (2018) “Governing by means of sport for social change and social inclusion: demarcating the domains of problematization and intervention”, Sport in Society, 21(11):1777–1794.
Elgenius, Gabriella och Rydgren, Jens (2018) “Frames of nostalgia and belonging: the resurgence of ethno-nationalism in Sweden”, European
Societies, DOI: 10.1080-/14616696.2018.1494297.
Elias, Norbert och Scotson, John L. (1999) Etablerade och outsiders. En
Sociologisk studie om grannskapsproblem. Lund: Arkiv.
Engdahl, Mattias (2016) ”Medborgarskap och arbetsmarknaden” i Bengtsson, Bo, Myrberg, Gunnar och Andersson, Roger (red.)
Mångfaldens dilemman. Medborgarskap och integrationspolitik.
Malmö: Gleerups.
Engstrand, Åsa-Karin och Vesterberg, Viktor (2011) Att få dem att förändras
– Jobbcoachning för arbetslösa i socialfondsprojekt. Linköping:
Linköpings universitet.
Eriksson, Erik (2017) Kunskapsutveckling som etablering – Om kvalificerade
etableringsinsatser och målgruppsinkludering i myndigheters kunskapsproduktion. Linköping: Linköping University Electronic
Eriksson, Erik och Johansson, Kerstin (kommande) Street-Level Bureaucrat
in the Introduction Program – Discretion and Strategies to Handle an “Impossible” Assignment.
Eriksson, Robert, Nordström Skans, Oskar, Sjögren, Anna och Åslund, Olof (2007) Ungdomars och invandrades inträde på arbetsmarknaden
1985–2003. Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk utvärdering.
Eriksson, Stefan (2011) ”Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden” i Vägen till arbete –Arbetsmarknadspolitik, utbildning och
arbetsmarknadsintegration. Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2011,
SOU 2010:88. Stockholm: Regeringskansliet.
Eriksson, Stefan och Jonas Lagerström (2012) “Detecting Discrimination in the Hiring Process: Evidence from an Internet-Based Search Channel”,
Empirical Economics, 43(2):537–563.
Eriksson, Maria och Fölster, Stefan (2014) Invandringens konsekvenser för
ekonomisk tillväxt. Stockholm: Reforminstitutet.
Eurostat (2016a) Newsrelease. Migrant population characteristics. Second
generation immigrants in the EU generally well integrated into the labour market and have high educational attainment. Luxemburg:
Eurostat.
Eurostat (2016b) First and second-generation immigrants - statistics on
labour market indicators. Luxemburg: Eurostat.
Fatahi, Nabi, Mattsson, Bengt, Lundgren, Solveig M. och Hellström, Mikael (2010) “Nurse radiographers’ experiences of communication with patients who do not speak the native language”, Journal of Advanced
Nursing, 66(4): 774–783.
Fernandes, Ariana G. (2015) ”Introduktionsprogram för nyanlända i Sverige, Danmark och Norge” i Montesino, Norma och Righard, Erica (red.)
Socialt arbete och migration. Malmö: Gleerups.
Finansdepartementet (2007) Arbetsutbud och sysselsättning bland personer
med utländsk bakgrund. En kunskapsöversikt. Ds 2007:4. Stockholm:
Finansdepartementet.
Finansdepartementet (2018) Uppdrag till statliga myndigheter att fortsätta
ta emot nyanlända arbetssökande för praktik 2019 och 2020 m.m.
Regeringsbeslut Fi2018/01701/ESA. Stockholm: Finansdepartementet. Forslund, Anders, Liljeberg, Linus och von trott Zu Solz, Laeh
(2013) Arbetspraktik, en utvärdering och en jämförelse med
arbetsmarknadsutbildning. Uppsala: Institutet för arbetsmarknads-
och utbildningspolitisk utvärdering.
Frank, Jerome D. och Frank, Julia B. (1991) Persuasion and healing: A
comparative study of psychotherapy. Baltimore: Johns Hopkins
Franz, Barbara (2003) “Bosnian refugees and socio-economic realities: changes in refugee and settlement policies in Austria and the United States”, Journal of Ethnic and Migration Studies, 29(1):5–25.
Fredriksson, Peter, Hensvik, Lena och Nordström Skans, Oskar (2018) “Mismatch of Talent: Evidence on Match Quality, Entry Wages, and Job Mobility”, The American Economic Review, 108(11):3303–3338.
Frejes, Andreas, Dahlstedt, Magnus, Mešić, Nedžad och Nyström, Sofia