Statistiksammanställning

24

Antalet kärl efter analysen är 37 stycken. Detta beror enligt avfallsentre-prenören på att de analyserade kärlen sorterats vid olika tillfällen och därmed inte fyllts helt.

5.3 Statistiksammanställning

Nedan presenteras en sammanställning av statistik från avfallsentrepre-nören för de två olika projekten före och efter åtgärd. Resultaten redovi-sar fraktionsuppdelningen av den totala avfallsmängden och hur naden är fördelad på samma fraktioner. Sorteringskostnaden och kost-naden för plockanalysen läggs till i en jämförelse av total avfallskostnad före och efter åtgärd. Däremot har hanteringskostnad uteslutits då den anses som en fast kostnad som inte kommer förändras.

5.3.1 Projekt A

Fraktionsuppdelningen av den totala mängden avfall under 8 månader före åtgärd redovisas i figur 5.1a. Den visar att projektet under den aktu-ella perioden ligger 13,6 procentenheter över avfallsmålet för blandat av-fall och klarar målet för deponi med 1,6 procentenheter. I figur 5.1b re-dovisas fraktionsuppdelningen under två månader då sorteringsperso-nal var på plats. Den visar att projektet klarar avfallsmålet för deponi med 0,9 procentenheter och att det blandade avfallet ligger 3,1 procen-tenheter över projektets mål.

Figur 5.1. Fraktionsuppdelning före och efter åtgärd på projekt A.

13,6% 0,4% 86,0% a) Före åtgärd 3,1% 1,1% 95,9% b) Efter åtgärd Blandat avfall Deponi Övrigt avfall

Kap. 5 Observationer och resultat

25 Uppdelningen av fraktionskostnaderna före åtgärd visar att ungefär en tredjedel läggs på blandat avfall och deponi, se figur 5.2a. Fraktionskost-naderna efter åtgärd visar att blandat avfall och deponi står för ungefär en sjättedel av fraktionskostnaden, se figur 5.2b.

Figur 5.2. Uppdelning av fraktionskostnad före och efter åtgärd på projekt A.

Vilken inverkan den nya sorteringen har på det blandade avfallet och deponifraktionen redovisas i figur 5.3. Den visar att viktprocenten för det blandade avfallet har minskat med 10,5 procentenheter och att det depo-nifraktionen har ökat med 0,7 procentenheter.

Figur 5.3. Jämförelse av viktprocenten för fraktionerna blandat avfall och deponi före och efter åtgärd på projekt A.

0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16%

Blandat avfall före åtgärd Blandat avfall efter åtgärd Deponi före åtgärd Deponi efter åtgärd 30,1% 0,9% 68,9% a) Före åtgärd 9% 4% 87% b) Efter åtgärd Blandat avfall Deponi Övrigt avfall

26

Figur 5.4 visar en jämförelse mellan den genomsnittliga månadskostna-den för fraktionerna före och efter åtgärd där kostnamånadskostna-den för sorteringen läggs till. Sorteringskostnaden gör att månadskostnaden nästan tredubb-las.

Figur 5.4. Jämförelse mellan avfallskostnad per månad före och efter åtgärd på projekt A.

Den sorteringsåtgärd som införts på projekt A har lett till en minskning av det blandade avfallet. Jämförelsen visar att denna sorteringsmetod inte bara minskar det blandade avfallet utan också ökar andelen deponi. Detta kan anses både bra och dåligt i relation till projektets uppsatta mål. Då syftet var att minska andelen blandat avfall anses åtgärden lyckad. Ökningen av deponiandelen kan ses som negativ då marginalerna mins-kar. Men den kan även ses som positiv då det påvisar en andel deponi som annars inte skulle rapporterats i statistiken. Sett till fraktionskostna-der minskar kostnaden för det blandade avfallet samtidigt som deponi-kostnaden ökar. Denna sorteringsmetod medför dock en stor kostnads-ökning.

5.3.2 Projekt B

Fraktionsuppdelningen på den totala mängden avfall under 8 månader före det att plockanalysen beställdes redovisas i figur 5.5a. Den visar att

Före åtgärd Efter åtgärd A vf al ls ko st nad /m ån ad Sorteringskostnad Övrigt avfall Deponi Blandat avfall

Kap. 5 Observationer och resultat

27 projektet under den aktuella perioden ligger 2,6 procentenheter över av-fallsmålet för blandat avfall och klarar målet för deponi med 1,7 procen-tenheter. Figur 5.5b redovisar effekterna av plockanalysen under den ak-tuella månaden. Den visar att det blandade avfallet ligger 0,5 heter över avfallsmålet och att deponifraktionen ligger 1,5 procenten-heter under.

Figur 5.5. Fraktionsuppdelning före och efter åtgärd på projekt B.

Uppdelningen av fraktionskostnaderna före åtgärd visar att blandat av-fall och deponi står för ungefär en tredjedel, se figur 5.6a. I figur 5.6b redovisas uppdelningen av fraktionskostnaderna under månaden för plockanalysen. Andelen blandat avfall och deponi har till viss del mins-kat men ligger fortfarande runt en tredjedel.

Figur 5.6. Uppdelning av fraktionskostnad före och efter åtgärd på projekt B.

12,6% 0,3% 87,1% a) Före åtgärd 10,5% 0,5% 89,0% b) Efter åtgärd Blandat avfall Deponi Övrigt avfall 31,1% 0,9% 68,0% a) Före åtgärd 27% 1% 72% b) Efter åtgärd Blandat avfall Deponi Övrigt avfall

28

Figur 5.7 redovisar vilken inverkan plockanalysen har på det blandade avfallet och deponifraktionen. Den visar att viktprocenten för det blan-dade avfallet har minskat med 2,1 procentenheter och att deponifrakt-ionen har ökat med 0,2 procentenheter.

Figur 5.7. Jämförelse av fraktionerna blandat avfall och deponi före och efter åt-gärd på projekt B.

Figur 5.8 visar en jämförelse mellan den genomsnittliga månadskostna-den för fraktionerna före och efter åtgärd där kostnamånadskostna-den för plockana-lysen läggs till. Jämförelsen visar att månadskostnaden ökar med 20 %.

Figur 5.8. Jämförelse mellan avfallskostnaden per månad före och efter åtgärd på projekt B. 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14%

Blandat avfall före

åtgärd ^{Blandat avfall} efter åtgärd ^{Deponi före} åtgärd ^{Deponi efter} åtgärd

Före åtgärd Efter åtgärd A vf al ls k os tn ad /m ån ad Sorteringskostnad Övrigt avfall Deponi Blandat avfall

Kap. 5 Observationer och resultat

29 Plockanalysen påvisar effekter på det blandade avfallet och andelen de-poni trots den låga andel som analyserats. Resultatet visar att det blan-dade avfallet minskar med lite mer än 2 procentenheter och att deponi-andelen till viss del ökar. Argumenten om det är bra eller dåligt går i linje med de som tas upp för projekt A. Att det är positivt när det kommer till målet för blandat avfall och negativt för deponimålet men att den ökade sorteringsgraden påvisar en andel deponi som annars inte hade rappor-terats. Vad gäller kostnadsrelationen före och efter åtgärd visar jämförel-sen att den införda åtgärden inte medför lika stor inverkan på totalkost-naden som projekt A. Hade däremot en större del blandat avfall analy-serats så hade också kostnaden ökat.