Statistisk analys av Snäckeområdet

För att kunna besvara syftet är det relevant att granska statistik för att sätta Snäckeområdet i en större kontext. Världens dubblering av antal resor till 2020 gör att Europa uppvisar positiva siffror inom samma tidsspann som denna studie. Tillväxtverket menar att Sverige har förutsättningar att ta del av denna ökning och eftersom turismresurserna i Snäckeområdet ligger i linje med vad fritids- och affärsresenärer efterfrågar ser framtiden ljus ut för Snäckeområdet. Marginalen för norra Europas tredjeplats i antalet internationella besökare per 100 lokalinvånare förväntas öka och det innebär, för Snäckeområdets del, att aktörerna kommer få ta del av denna ökning. Turismen har haft positiv tillväxt i Sverige sedan år 2000 och det kan Dalsland på ett sätt gått minste om enligt Bring, som menar att det under 2000-talet har funnits problem på regional turismnivån som därmed påverkat den lokala. Detta har i och med DTABs tillkomst och framväxt löst sig.

Ruus nämner att man märker av nedgången av båttrafiken i hela Dalslands kanal, i samband med att större antal turister efterfrågar fler “mini-semestrar” under sin semester.

44

Statistik visar att båtförsäljning och andrahandsvärdet har sjunkit. Dalsland är till stora delar täckt av vatten och märker därför tydligt dessa trender. Även om Lundbom och Timle vid Snäcke sluss nämner husbil och -vagnsresenärer som en potentiell målgrupp vid Snäcke sluss är dessa inga de arbetar mot eftersom slussningen är deras primära arbetsuppgift. En trend är dock att fler barnfamiljer väljer husbil och -vagnssemester vilket Snäcke sluss därmed skulle kunna rikta sig mot. Det är inte bara Lundbom och Timle som tycker att dessa är en ny potentiell målgrupp att rikta sig mot, då ökningen kan märkas i hela Dalsland. Sverige är bland dem husbil och -vagns tätaste land i Europa vilket innebär en potentiell målgrupp att faktiskt arbeta mot, vilket bland annat Larsson tänker sig då en ställplats skulle kunna göras iordning i samband med en utveckling av Fröskogs gästhamn. Den positiva trenden av försäljningen på dessa fordon, i samband med framtida planer på utveckling, kan därför ses som en bra riktning för Snäckeområdet.

Övernattningarna i regionen har ökat, dock har intäkterna per person och dygn minskat. I Dalsland har övernattningarna haft en negativ trend men Bring menar att turiststatistik från SCB om Dalsland inte är korrekt, eftersom Dalsland inte har många anläggningar och att turister som hyr privata stugor och husbilar inte är medräknade trotts att dessa utgör en stor del. Han menar också att Dalsland är såpass litet och ett bortfall av boendeanläggningar resulterar i en missvisande bild av hur det är i verkligheten. Lindberg-Wong menar dock att statistik alltid kommer att ha en felmarginal men att felmarginalen blir lika varje gång. Dalsland uppvisar en ökning januari 2015 jämfört med samma period 2014. Flera intervjuobjekt har också uttryckt en minskning av boendeanläggningar (i förlängningen gästbäddar) och att det inför kommande säsong 2015 saknas 300 gästbäddar. Därför är det inte konstigt att det i Dalsland påvisar en procentuell ökning av antal gästnätter eftersom det fattas bäddar. Men då det är få boendeanläggningar i Dalsland utgör det ett stort bortfall att Dalslands Gästgiveri inte rapporterar in och vi tolkar därmed SCBs statistik över gästnätter i Dalsland som felaktigt. Bring förklarar att en rättvisare bild skulle ges om man valde att kombinera statistik med uppfattningen från personal inom turism. Webbstatistiken för www.dalsland.com uppvisar en ökning, vilket spår en intressant framtid för landskapet. Denna statistik skulle kunna vara med och bidra till en mer rättvis bild av Dalslands besökarantal i kombination med Brings uttalande. Sveriges sysselsättningar inom turismsektion har ökat, dock har trenden i Västra Götalandsregionen varit negativ, vilket vi tror kan kopplas till de gästbäddar som fattas i Dalsland. Dalsland har störst antal utländska besökare i Västra Götalandsregionen vilket är anledningen till att de uppfyller ett fokusområde i strategi2020. Något som dock kan tolkas oroväckande är att omsättningen kopplad till turismen har sjunkit med över hälften sedan 1990-talet. Detta måste bero på annat räknesätt inom industrin då det är omöjligt för intervjuobjekten att ha en sådan positiv framtoning om det stämde. Vi kan inte veta vilka ekonomiska faktorer som är inkluderat i dem olika källornas räkenskap.

Snäcke kanal har lägst antal slussningar per säsong och flera faktorer har identifierats genom vår analys, dels pekas hemsidan (www.dalslandskanal.se) ut som knapphändig då aktiviteterna eller boendemöjligheterna inte pekas ut. Snäckeområdet skulle kunna få fördel om

45

vattenväga resenärer skulle kunna få möjligheten att söka upp information om Snäcke kanal på Internet. Att denna information endast utlämnas genom word-of-mouth via bland annat Köpmannebro slussvakt räcker inte. Lundbom och Timle är frustrerade över de regler som gäller skyltning i vattnet. Snäcke kanals ökning i antal slussningar de åren de varit anställda kan också påvisa resursen människor utgör. Envägskanalen ska ses som en möjlighet eftersom det bara finns en sluss mellan Snäcke kanal och Vänern (Köpmannebro sluss), vilket innebär en kort resa. De människor som är intresserade av en ”mini-semester” i kanalsystemet har alltså möjlighet att göra det i Snäcke kanal. I sin helhet verkar vädret vara en bidragande faktor till den ökning och minskning som sker i kanalen, då resenärer gärna undviker att slussa när klimatet är kallt. Slussningen sjönk mer frekvent än Dalslands kanal i övrigt innan Lundbom och Timle anställdes. På samma sätt har en ökning sedan 2013 visats vara större än Dalslands kanal. Kurvan som visas på Figur 2 förmedlar en ökning i samband med höjd medeltemperatur och visar alltså samtidigt tyngden av att rätt människor på rätt plats har betydelse för att resenärer ska välja att ta del av en envägskanal.