Statistisk inferens

I detta avsnitt presenteras de resultat som erhållits när statistisk inferens har genomförts. Vad gäller den metodik och den formel som har tillämpats vid detta genomförande har Wahlin (2011) utgjort ett underlag även här, se bilaga 4 för uträkning av dubbelsidigt konfidensintervall för populationsandel och material från MINITAB 16 Statistical Software.

Dubbelsidigt konfidensintervall för populationsandel

En punktskattning av populationsandelen som främst anskaffar sin kurslitteratur hos Bokakademin är 26,02 procent. På en konfidensnivå på 95 procent blir ett ungefärligt dubbelsidigt konfidensintervall för populationsandelen enligt följande.

19,88 % ≤ π ≤ 32,16 %

Där π står för populationsandel, det vill säga andel för hela populationen.

Det kan med andra ord, med 95 procents säkerhet, anses vara statistiskt säkerställt att Bokakademin ej har en dominerande position på marknaden eftersom intervallet varken täcker 50 procent eller är i närheten av den procentsatsen.

Chitvåtester för korstabeller

Korstabeller är, som tidigare nämnts, ett vanligt verktyg för att sammanfatta den information som två kvalitativa variabler tillhandahåller (Wahlin 2011). Nedan analyseras ett antal av de korstabeller som presenteras i avsnitt 3.2.2 i denna uppsats genom så kallade chitvåtester. Chitvåtester utförs för att undersöka om det, vad gäller hela populationen, finns några statistiskt säkerställda skillnader i fördelning mellan korstabellens olika grupper (Wahlin 2011).

27 För att det resultat som erhålls från ett chitvåtest för just korstabeller ska anses vara giltigt måste nedanstående krav vara uppfyllda (Wahlin 2011).

 Det ska råda oberoende mellan korstabellens celler, med andra ord får ingen respondent inkluderas i flera celler

 Maximalt 20 procent av de förväntade frekvenserna får vara mindre än fem

 Samtliga förväntade frekvenser ska vara större än ett (Wahlin 2011).

När ovanstående krav inte kan anses vara uppfyllda finns det enligt Wahlin (2011) två alternativ att använda sig av för att komma runt denna problematik. Dessa alternativ utgörs av sammanslagning samt Fishers exakta test. Sammanslagning innebär att olika svarsalternativ slås ihop, ett krav för denna metod är dock att det finns en logisk grund till sammanslagningarna. Fishers exakta test är en metod som är svår att använda sig av utan tillgång till statistisk programvara. Vid användning av MINITAB 16 Statistical Software finns begränsade möjligheter att genomföra Fishers exakta test då denna programvara enbart accepterar korstabeller av formatet två kolumner och två rader för detta test.

Den valda signifikansnivån har för samtliga genomförda chitvåtester varit fem procent.

Chitvåtest för främsta anskaffningssätt och kön

I detta chitvåtest formulerades hypoteserna enligt nedan.

H0: Det finns inga skillnader i främsta anskaffningssätt mellan könen

Ha: Det finns skillnader i främsta anskaffningssätt mellan könen

Detta chitvåtest var ej genomförbart då kraven för att kunna genomföra chitvåtest ej var fullständigt uppfyllda. Det har ej heller varit möjligt att, i MINITAB, genomföra Fishers exakta test och alternativet att göra logiska sammanslagningar valdes bort till förmån för en hypotesprövning för jämförelse av populationsandelar. Populationsandelarna syftar här till andelen kvinnliga studenter respektive andelen manliga studenter som i enkätundersökningen har angett Bokakademin som främsta anskaffningssätt. Denna hypotesprövning har alltså genomförts för att tydligt fokusera Bokakademin vad gäller främsta anskaffningssätt och har utförts med hjälp av den statistiska programvaran. Hypoteserna formulerades enligt nedan. H0: πKvinna - πMan = 0

Ha: πKvinna - πMan ≠ 0

Där π står för populationsandel uppdelad efter kön.

Det som kan uttydas av denna hypotesprövning är att det, på fem procents signifikansnivå, finns statistiskt säkerställda skillnader mellan könen med avseende på främsta anskaffningssätt.

Andelen kvinnliga respondenter som i första hand vänder sig till Bokakademin vid köp av kurslitteratur var cirka 18,9 procent medan motsvarade andel utgjorde cirka 32,1 procent hos de manliga respondenterna. På grund av detta har ännu ett hypotestest genomförts då författarna har velat undersöka om det går att statistiskt säkerställa att kvinnliga studenter i första hand köper kurslitteratur hos Bokakademin i mindre utsträckning än vad manliga studenter gör.

28 Hypoteserna formulerades enligt nedan.

H0: πKvinna - πMan = 0

Ha: πKvinna - πMan < 0

Denna hypotesprövning visar att det, på fem procents signifikansnivå, är statistiskt säkerställt att kvinnliga studenter i första hand köper kurslitteratur hos Bokakademin i mindre uträckning än vad manliga studenter gör.

Chitvåtest för främsta anskaffningssätt och fakultet

Hypoteserna formulerades i detta test enligt nedan.

H0: Det finns inga skillnader i främsta anskaffningssätt mellan fakulteter

Ha: Det finns skillnader i främsta anskaffningssätt mellan fakulteter

Detta chitvåtest var till en början ej genomförbart då kraven för att kunna genomföra chitvåtest ej var fullständigt uppfyllda. Det har ej heller varit möjligt att, i MINITAB, genomföra det så kallade Fishers exakta test. För att kunna genomföra ett chitvåtest slogs därför ett antal alternativ ihop. Alternativet att köpa begagnad kurslitteratur samt köpa av annan fysisk bokhandel slogs ihop till ett alternativ som syftar till fysisk anskaffning. Vad gäller alternativet för vet ej var det enbart en respondent som hade fyllt i detta svar. Författarna har därför valt att slå ihop detta svar med alternativet låna från bibliotek eller låna på annat sätt då det dels är tänkbart att resultatet inte påverkas alltför mycket av detta samt att det är mer troligt att en person vet om att den brukar köpa kurslitteratur jämfört med om den lånar då låna kan ses som ett mer vagt alternativ.

Detta chitvåtest visade att nollhypotesen kan förkastas. På 5 procents signifikansnivå är det alltså statistiskt säkerställt att det finns skillnader mellan främsta anskaffningssätt och fakulteterna.

Chitvåtest för pengar som spenderas på kurslitteratur per termin och fakultet

Hypoteserna formulerades här enligt nedan.

H0: Det finns inga skillnader i pengar som spenderas på kurslitteratur per termin mellan

fakulteter

Ha: Det finns skillnader i främsta pengar som spenderas på kurslitteratur per termin mellan

fakulteter

Detta chitvåtest var till en början ej genomförbart då kraven för att kunna genomföra chitvåtest ej var fullständigt uppfyllda. Det har ej heller varit möjligt att, i MINITAB, genomföra det så kallade Fishers exakta test. För att kunna genomföra ett chitvåtest slogs därför ett antal alternativ ihop. Alternativet över 4 000 kronor samt alternativet mellan 3 000 och 4 000 kronor slogs ihop med alternativet mellan 2 000 och 3 000 kronor till alternativet över 2 000 kronor. Alternativet för vet ej slogs ihop med alternativet upp till 1 000 kronor då författarna menar att de respondenter som fyllt i vet ej måste köpa kurslitteratur någon gång, de uppfattar det alltså som orimligt att inte spendera några pengar alls på kurslitteratur på en termin.

Detta test visade att det ej, på fem procents signifikansnivå, statistiskt kan säkerställas att det finns några skillnader i pengar som spenderas på kurslitteratur per termin mellan fakulteterna.

29

Chitvåtest för högsta betalningsvilja och fakultet

Hypoteserna formulerades i detta chitvåtest enligt nedan.

H0: Det finns inga skillnader i högsta betalningsvilja mellan fakulteter

Ha: Det finns skillnader i högsta betalningsvilja mellan fakulteter

Detta chitvåtest var till en början ej genomförbart då kraven för att kunna genomföra chitvåtest ej var fullständigt uppfyllda. Det har ej heller varit möjligt att, i MINITAB, genomföra det så kallade Fishers exakta test. För att kunna genomföra ett chitvåtest slogs därför ett antal alternativ ihop. Alternativet över 4 000 kronor samt alternativet mellan 3 000 och 4 000 kronor slogs ihop med alternativet mellan 2 000 och 3 000 kronor till alternativet över 2 000 kronor. Alternativet vet ej behölls här då författarna menar att det här finns en skillnad jämfört med chitvåtestet för pengar som spenderas på kurslitteratur per termin och fakultet då det ena behandlar faktiska förhållanden och det andra vilja. Detta test hade ett p- värde som var högre än vald signifikansnivå och det kan därmed ej, på fem procents signifikansnivå, statistiskt säkerställas att det finns några skillnader i högsta betalningsvilja mellan fakulteterna.