I SCB’s slutrapport av regeringsuppdraget att analysera Sveriges genom förande av Agenda 2030 ingick att lämna förslag på integrerade indikatorer som sammanväger två eller alla tre av dimensionerna av hållbar utveckling samt att redovisa områden där det vore önskvärt med integrerade indikatorer men där det inte i nuläget finns sådana (SCB, 2017). Kapitel 11 handlar om en integrerad agenda. Här slås fast att en uppföljning av hållbar utveckling är nödvändig för att utveckling inom sociala, ekonomiska och miljömässiga mål och delmål ska understödja snarare än att motverka varandra. SCB visar med exempel hur statistiken kan understödja sådana integrerade analyser. Exemplen som tas upp kommer från områdena utbildning och arbete; hälsa och livslängd; miljö och ekonomi; trafik och transporter; energi; mark användning och samhällsplanering; samt miljöpåverkan av konsumtion.
6. Förslag till fortsatt arbete
Som tidigare nämnts pågår ett intensivt arbete med att identifiera ömsesidiga beroenden mellan de olika hållbarhetsmålen. Detta arbete har översiktligt sammanställts i denna rapport, men mycket forskning pågår i detta nu, forsk ning vars resultat skulle kunna underlätta arbetet med att nå generations målet och de 17 hållbarhetsmålen för svenskt vidkommande. Vi föreslår därför att den fortsatta utvecklingen av ramverk för att analysera ömsesidiga beroenden bevakas och följs upp för att öka tillämpbarheten av resultat från den akademiska världen på samhällets arbete med att genomföra implemen teringen av Agenda 2030.
Vidare skulle även ytterligare politiska styrdokument kunna studeras innehållsmässigt på motsvarande sätt som skett med de dokument som ingått i detta arbete. Exempel på dokumenten som skulle vara intressanta att studera Miljökvalitetsmålen, Folkhälsomålen och Mål för fossiloberoende fordons flotta. I ett nästa steg skulle också den innehållsmässiga analysen av politiska styrdokument, i kombination med de resultat och ramverk som tas fram i forskningen angående de ömsesidiga beroendena, kunna användas som underlag för att vidareutveckla handlings och åtgärdsplaner för att öka möjligheterna att nå målen i olika måldokument såsom miljökvalitetsmålen och de globala hållbarhetsmålen. På motsvarande sätt skulle resultaten i denna rapport angående det begränsade beaktandet av dessa beroenden i de analyserade dokumenten kunna användas som utgångspunkt för att utforma riktlinjer för att fortsättningsvis i högre utsträckning beakta dessa. Resultat och ramverk från forskningen om ömsesidiga beroenden skulle på så sätt utgöra en grund för utveckling av instrument för att överbrygga klyftan mellan teori och politiska styrdokument. Kopplat till det skulle det också vara intres sant att kartlägga vilka myndigheter (eller andra aktörer) som kan tänkas ansvara för att beakta kopplingarna mellan de olika perspektiven i sitt arbete och på vilket sätt det i skulle kunna ske.
7. Referenser
Allen, C., Metternicht, G., & Wiedmann, T. (2016). National pathways to the Sustainable Development Goals (SDGs): a comparative review of scenario modelling tools. Environmental Science & Policy, 66, 199–207.
Budgetpropositionen, u. u. (2017). Strategi för hållbar konsumtion. Stockholm: http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/finans departementet/ pdf/2016/strategiforhallbarkonsumtion/strategiforhallbarkonsumtion.pdf. Collste, D., Pedercini, M., & Cornell, S. E. (2017). Policy coherence to achieve the SDGs: using integrated simulation models to assess effective poli cies. Sustainability science, 12(6), 921–931.
Duxbury, N., Kangas, A., & De Beukelaer, C. (2017). Cultural policies for sustainable development: four strategic paths. International Journal of
Cultural Policy, 23(2), 214–230.
Finansplanen. (2017). Regeringen. Stockholm: http://www.regeringen. se/4a6759/contentassets/5728b2096b284e55b8fbe1ee85d2612d/finansplan utdragurbudgetpropositionenfor2017.
Griggs, D., StaffordSmith, M., Gaffney, O., Rockström, J., Öhman, M. C., Shyamsundar, P., . . . Noble, I. (2013). Policy: Sustainable development goals for people and planet. Nature, 495(7441), 305–307.
Griggs, D., Stafford Smith, M., Rockström, J., Öhman, M. C., Gaffney, O., Glaser, G., . . . Shyamsundar, P. (2014). An integrated framework for sustainable development goals. Ecology and Society, 19(4), 49.
ICS. (2017). A GUIDE TO SDG INTERACTIONS: FROM SCIENCE TO
IMPLEMENTATION. Retrieved from http://pure.iiasa.ac.at/14591/1/SDGs
GuidetoInteractions.pdf:
IRENA. (2017). REthinking energy. Retrieved from http://www.irena.org/ DocumentDownloads/Publications/IRENA_REthinking_Energy_2017.pdf: Jørgensen, M. W., & Phillips, L. J. (2002). Discourse analysis as theory and
method: Sage.
Loach, K., Rowley, J., & Griffiths, J. (2017). Cultural sustainability as a strategy for the survival of museums and libraries. International Journal of
Cultural Policy, 23(2), 186–198.
Missimer, M., Robèrt, K.H., & Broman, G. (2017a). A strategic approach to social sustainability – Part 1: exploring the social system. Journal of Cleaner
Production, 140, 32–41.
Missimer, M., Robèrt, K.H., & Broman, G. (2017b). A strategic approach to social sustainability – Part 2: a principlebased definition. Journal of Cleaner
Nerini, F. F., Tomei, J., To, L.S., Bisaga, I., Parikh, P., Black, M., . . .
Anandarajah, G. (2018). Mapping synergies and tradeoffs between energy and the sustainable development goals. Nature Energy, 3(1), 10.
Ntona, M., & Morgera, E. (2017). Connecting SDG 14 with the other Sustainable Development Goals through marine spatial planning. Marine
Policy, ISSN 0308-597X, https://doi.org/10.1016/j.marpol.2017.06.020
Prop.2016/17:104. En livsmedelsstrategi för Sverige. Stockholm: http://www. regeringen.se/490897/contentassets/256cc25ab5a84db7a76730abb9cc3773/ enlivsmedelsstrategiforsverigeflerjobbochhallbartillvaxtihelalandet prop201617104.pdf.
Prop.2016/17:146. Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Stockholm: https://data.riksdagen.se/fil/0827817A56BF4F6893CCE800BDEDC730. Raworth, K. (2012). A safe and just space for humanity: can we live within the doughnut. Oxfam Policy and Practice: Climate Change and Resilience,
8(1), 1–26.
Regeringsförklaringen. (2017). Regeringen. Stockholm: http://www.regeringen. se/tal/2017/09/regeringsforklaringenden12september2017/.
Reid, A. J., Brooks, J. L., Dolgova, L., Laurich, B., Sullivan, B. G., Szekeres, P., . . . Cooke, S. J. (2017). Post2015 Sustainable Development Goals still neglecting their environmental roots in the Anthropocene. Environmental
Science & Policy, 77, 179–184.
Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., Persson, Å., Chapin III, F. S., Lambin, E., . . . Schellnhuber, H. J. (2009). Planetary boundaries: exploring the safe operating space for humanity. Ecology and Society, 14(2).
SCB. (2017). Om statistikbaserad uppföljning av Agenda 2030. Retrieved from Stockholm:
Schröter, M., Stumpf, K. H., Loos, J., van Oudenhoven, A. P., Böhnke Henrichs, A., & Abson, D. J. (2017). Refocusing ecosystem services towards sustainability. Ecosystem Services, 25, 35–43.
SFS_2017:720. Klimatlag. Stockholm: https://www.riksdagen.se/sv/dokument lagar/dokument/svenskforfattningssamling/klimatlag2017720_sfs2017720. Sharma, P. (2017). I riktning mot en hållbar välfärd. SOU Fi 2016:01, p.141. Retrieved from
Singh, G. G., CisnerosMontemayor, A. M., Swartz, W., Cheung, W., Guy, J. A., Kenny, T.A., . . . Wabnitz, C. C. (2017). A rapid assessment of co benefits and tradeoffs among Sustainable Development Goals. Marine Policy.
Smith, L. M., Case, J. L., Smith, H. M., Harwell, L. C., & Summers, J. (2013). Relating ecoystem services to domains of human wellbeing: Foundation for a US index. Ecological Indicators, 28, 79–90.
Soini, K., & Birkeland, I. (2014). Exploring the scientific discourse on cultural sustainability. Geoforum, 51, 213–223.
Tunström, M., Bradley, K., & Gunnarsson Östling, U. (2015). Socioekologisk
stadsutveckling-begrepp och lokal praktik: Arkitektur förlag.
Weitz, N., Carlsen, H., Nilsson, M., & Skånberg, K. (2017). Towards systemic and contextual priority setting for implementing the 2030 Agenda.