Statistiska överväganden

Den operativa övervakningen är målstyrd utifrån ett specifikt problem, t ex. för höga PCB-halter i en havsbassäng. Kärnfrågorna vid utformningen av ett operativt övervakningsprogram blir vad man ska övervaka (vilken parameter), varför (syftet) och hur ofta.

Svaren på dessa frågor beror på:

• Vilken åtgärd som ska utföras i vattenförekomsten/gruppen av vattenföre-komster.

• Vad målet(en) är med övervakningen (att bestämma den biologis-ka/kemiska statusen i en vattenförekomst eller att undersöka en trend?)

• Vilken precision och styrka man önskar att programmet ska ge svar på,

• Vilken typ och omfattning av variation för specifika parametrar som vat-tenförekomsten(erna) uppvisar samt,

• Hur snabbt man vill veta en viss förändring t ex under eller efter en åt-gärdsinsats.

Se även avsnitt 3.3.4.

4.2.2 Övervakningsstationer

Operativ övervakning ska utföras dels i alla de vattenförekomster som inte uppfyl-ler eluppfyl-ler bedöms ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljökvalitetsnormerna och dels i de vattenförekomster i vilka prioriterade ämnen släpps ut.

Alla enskilda vattenförekomster behöver inte övervakas. Vattenförekomster med likartade naturliga förhållanden och påverkan kan grupperas och representati-va stationer överrepresentati-vakas, framför allt vid diffus påverkan (se avsnitt 4.3). I en grupp

vattenförekomster räcker det sannolikt att mäta i den vattenförekomst som först riskerar att inte nå miljökvalitetsnormen. Vattenförvaltningsförordningen beskriver via Ramdirektivet för vatten val av övervakningsstationer för olika typer av påver-kan: punktkällor, diffusa källor samt hydromorfologi (se rutorna nedan). En hän-visning görs till begreppet ”betydande påverkan”, detta innebär påverkan som i sig medför en risk att miljökvalitetsnormerna inte uppnås till år 2015.

4.2.2.1 PUNKTKÄLLOR

Operativ övervakning liknar, när det gäller punktkällor, nuvarande egenkontroll och den samordnade recipientkontrollen enligt miljöbalken. Denna övervakning behöver sannolikt inte förändras särskilt mycket jämfört med nuvarande utförande.

Vissa program kan dock behöva modifieras så att de uppfyller kraven på att kunna redovisa den totala påverkan i ett område. Metodik, kvalitetssäkring och tillgäng-ligheten av data kan även behöva ses över.

4.2.2.2 DIFFUSA KÄLLOR

Vattenförvaltningsförordningen medför en utökad skyldighet att mäta påverkan från diffusa källor. Detta borde leda till fler egenkontrollprogram, alternativt fler medlemmar i de samordnade recipientkontrollprogrammen. Egenkontrollen inne-bär ett ansvar för att mäta den egna delen av påverkan, dock inte något ansvar för att mäta total påverkan. Flertalet av de diffusa källorna kan inte heller kopplas till tillståndspliktiga verksamheter.

Alla svenska kustvatten från den norska gränsen till och med Stockholms skär-gård är utsatta för en varierande grad av övergödning vilket innebär krav på en operativ övervakning. För kustvatten utgör dessutom de utanförliggande öppna

Val av övervakningspunkter: operativ övervakning (1)

När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande påverkan från punktkällor: tillräckligt antal övervakningspunkter inom varje vat-tenförekomst för att kunna bedöma omfattningen och effekterna av påverkan från punktkällorna. Om en vattenförekomst utsätts för påverkan från ett antal punktkällor kan övervakningspunkterna väljas så att den totala omfattningen och de sammanlagda konsekvenserna av denna påverkan kan bedömas.

(ur punkt 1.3.2 bilaga V, ramdirektivet för vatten)

Val av övervakningspunkter: operativ övervakning (2)

När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande påverkan från en diffus källa: tillräckligt antal övervakningspunkter bland ett urval av vattenförekomster för att kunna bedöma omfattningen och konse-kvenserna av påverkan från diffusa källor. De utvalda vattenförekomsterna skall vara representativa för de relativa risker för påverkan från diffusa källor som finns, och för den relativa risken att inte uppnå god ytvattenstatus.

(ur punkt 1.3.2, bilaga V, ramdirektivet för vatten)

havsområdena en betydande diffus källa, som till största delen inte är påverkbar från det egna avrinningsområdet i respektive vattendistrikt.

Underlag för diffus påverkan på nationell nivå när det gäller övergödning tas fram inom arbetet med östersjöländernas PLC – rapportering (Pollution Load Compilation) inom ramen för HELCOM. För kritisk belastning för försurning tas information fram inom det nationella arbetet med LRTAP-konventionen (en regio-nal konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar). Informationen är möjlig att bryta ned i mindre skala.

4.2.2.3 HYDROMORFOLOGI

Hydromorfologisk övervakning saknas i allmänhet inom egenkontroll och recipi-entkontrollprogram. Vattenförekomster som kan komma att utsättas för hydro-morfologiska påverkan eller där det finns risk för sådan påverkan ska omfattas av operativ övervakning. Befintliga underlag som kan identifiera sådana vatten är bland annat register för dammar, sänkta och torrlagda sjöar och inventeringar av vandringshinder. Se vidare handbok för status, potential och kvalitetskrav bilaga C.

4.2.3 Kvalitetsfaktorer

Val av övervakningspunkter: operativ övervakning (3)

När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande hydromorfolo-gisk påverkan: tillräckligt antal övervakningspunkter bland ett urval av vattenförekoms-ter för att kunna bedöma omfattningen och konsekvenserna av den hydromorfologiska påverkan. Valet av vattenförekomster skall spegla de totala effekterna av den hydro-morfologiska påverkan som samtliga vattenförekomster utsätts för.

(ur punkt 1.3.2, bilaga V, ramdirektivet för vatten)

Val av kvalitetsfaktorer

För att kunna bedöma omfattningen av den påverkan som ytvattenförekomster utsätts för skall medlemsstaterna övervaka de kvalitetsfaktorer som återspeg-lar den påverkan som vattenförekomsten eller vattenförekomsterna utsätts för.

För att bedöma konsekvenserna av denna påverkan skall medlemsstaterna i relevanta delar övervaka

- parametrar för den biologiska kvalitetsfaktor, eller de biologiska kvalitetsfak-torerna, som är mest känslig(-a) för den påverkan som vattenförekomsterna utsätts för,

- alla prioriterade förorenande ämnen som släpps ut, samt andra förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd, eller

- parametrar som indikerar den hydromorfologiska kvalitetsfaktor som är mest känslig för den påverkan som har konstaterats.

(ur punkt 1.3.2, bilaga V, ramdirektivet för vatten)

Operativ övervakning

Vid operativ övervakning skall den eller de parametrar som är mest indikativa för att följa konsekvenserna av aktuell miljöpåverkan väljas om inte särskilda skäl talar mot detta. De parametrar som används inom ramen för kontrolleran-de övervakning skall i första hand användas. Parametrarnas känslighet och statistiska styrka skall dokumenteras.

(9 §, NFS 2006:11, Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten)

Den förväntade påverkan som ska övervakas är utgångspunkt för valet av kvalitets-faktorer. Omfattningen och konsekvenserna av denna påverkan ska övervakas, principerna för hur detta ska ske anges i de tre föregående faktarutorna. Operativ övervakning av den enskilda vattenförekomsten kan därför omfatta ett relativt be-gränsat antal parametrar. Omfattning och innehåll i det enskilda programmet kom-mer alltid att behöva utformas objektsspecifikt från fall till fall.

Den känsligaste parametern bör övervakas mer frekvent och övriga parametrar kan reduceras till ett minimum. Frekvensen fastställs av vattenmyndigheten, tabell 3.3 och 3.4 ger viss vägledning. För att tillfredsställande kunna utvärdera en åtgärd som vidtagits kan det dock vara motiverat att utöka frekvensen, bland annat bero-ende av hur snabbt man vill veta om åtgärden har uppnått önskad effekt och vilken variation respektive parameter har. Se vidare avsnitt 4.4 statiskt upplägg samt bila-ga 1 och 2.

Exempel

Ett reningsverk kompletterar med biologisk rening för att minska kvävetillskottet till recipienten. Målet är att uppnå god ekologisk status i recipienten. För att följa upp åtgärden bör totalkväve och nitratkväve mätas, men även stödparametern total-fosfor är viktig och dessutom den biologiska parametern klorofyll a under åtgärds-tiden. Det är inte alltid givet att kemiska parametrar är mest ekonomiskt fördelakti-ga för att kontrollera måluppfyllelse.