Enligt LUS ska den slutna vården så snart som möjligt underrätta berörda enheter om att en patient är utskrivningsklar, när den behandlande läkaren har gjort denna bedömning.66
Målsättningen enligt den länsgemensamma rutinen för utskrivning är att tydliggöra när den enskilde inte längre är i medicinskt behov av landstingets heldygnsvård, vilket signalerar till kommun och öppenvård att verkställa sina insatser. Momentet syftar också till att säkerställa att nödvändiga förberedelser inför den enskildes utskrivning har utförts, genom att aktiviteten innehåller ett antal kontrollmoment avseende läkemedel, hjälpmedel och remisser.
65 https://vardgivarguiden.se/globalassets/avtal/vardavtal/vardval-stockholm/huslakarverksamhet-med-basal-hemsjukvard/ffu-hlm.pdf
66 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, 3 kap 1 §.
5.5.1 Hur parterna tar sitt ansvar i detta steg
Ansvar i aktiviteten EY:s observationer
Slutenvården Meddela berörda enheter om att den enskilde är utskrivningsklar.
För en trygg och säker utskrivning ska slutenvården:
Säkerställa att läkemedel finns tillgänglig för den enskilde i tre dagar eller fram till dess att den enskilde, dess närstående, sjuksköterska vid boende eller annan person i den enskildes närhet kan hämta ut förskrivna läkemedel på apotek. Pascal ska aktiveras och ordinationsändringar ska dokumenteras i Pascal och befintligt journalsystem. Har den enskilde APO-dos67 och läkemedelsordinationen har ändrats ska en akutbeställning göras.
Säkerställa att hjälpmedel som landstinget ansvarar för finns tillgängliga för den enskilde. Vid behov, initiera
bostadsanpassning.
Vid behov av insatser från primärvården skickas en omvårdnadsremiss till primärvården. Remissen ska innehålla tydlig frågeställning (t.ex. behov av såromläggning) samt åtgärder som begärs av primärvården samt angiven tidsram (till
”exempel såromläggning i hemmet inom tre dagar”).
Slutenvården meddelar öppenvården att patienten är utskrivningsklar. De intervjuade uppger att detta främst sker via
telefonkontakt.
Det uppges vara frekvent förekommande att den enskilde skrivs ut utan att ha fått med sig läkemedel hem, alternativt att patienten får med sig läkemedel hem men att
primärvården inte i tid noterar den nya ordinationen och att patienten därför återgår till tidigare ordination vid nästa
APO-dosleverans. Se avsnitt 5.6.2.2 angående läkemedelsrelaterade problem.
Som nämnts ovan skrivs patienten ibland ut utan att rätt hjälpmedel eller
förbruksmaterial finns i hemmet, se avsnitt 5.5.2.2 för mer utförlig information. Det kan exempelvis handla om blöjor, kateterpåsar, medicinska madrasser etc.
Bostadsanpassningen med rätt hjälpmedel fördröjer ofta processen.
Öppenvården Ta del av meddelande och kvittera att den enskilde är utskrivningsbar. Informera berörda inom öppenvården att den enskilde är utskrivningsbar.
Kontrollera löpande om slutenvården har skickat en remiss. Omgående bedöma om insatsen kan utföras inom primärvårdens uppdrag, om inte, säkerställ att remissen skickas till rätt instans. Dokumentera mottagande och bedömning av remissen i befintligt journalsystem. Svara skyndsamt.
Säkerställa att all nödvändig information är mottagen av berörda enheter inom öppenvården och att nödvändiga
Öppenvården kvitterar enligt rutinen att den enskilde är utskrivningsklar.
Remissförfarandet uppges fungera enligt gällande rutiner. Detta är inte specifikt för LUS utan hanteras inom ramen för ordinarie remissregelverk i regionen.
Angående hjälpmedel, se ovan.
67 APO-dos är dosförpackade läkemedel där doseringen görs av Apoteket och där alla patientens läkemedel som ska intas vid samma tillfälle förpackas i samma dospåse. Leverans sker varje eller varannan vecka vilket innebär risk för att patienten har kvar felaktiga dospåsar i samband med ändrad ordination. Akuta doseringar kan levereras dagen efter men kräver beställning från läkaren.
hjälpmedel och dylikt är tillgängligt vid utskrivning.
Socialtjänsten Ta del av meddelande och kvittera att den enskilde är utskrivningsbar. Informera berörda enheter att den enskilde är utskrivningsbar.
Säkerställa att all nödvändig information är mottagen av berörda enheter inom
kommunen inför utskrivning.
Biståndshandläggare delges information om att den enskilde är utskrivningsklar. Detta sker ofta via telefonkontakt från
slutenvårdens vårdsamordnare innan meddelandet registrerats eller uppmärksammats i WebCare. Problem uppstår när utskrivning sker med kort varsel, särskilt inför helger.
Inför hemgång har slutenvården ofta
direktkontakt med hemtjänstutförarna (nästa steg i processen). Intervjuade inom
slutenvården uppger att hemtjänsten vid denna kontakt inte alltid har tagit emot eller hunnit läsa informationen från
biståndsenheten.
5.5.2 Föränderligheten kring tidpunkten för utskrivningsklar får följdproblem
5.5.2.1 Sena förändringar av utskrivningsdatum orsakar problem
I samband med att den enskilde skrivs in på sjukhus ska ett inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter där bland annat preliminärt utskrivningsdatum ska framgå. Intervjuade biståndshandläggare uppger att en svårighet i planeringen av insatser inför den enskildes
utskrivning är att det preliminära utskrivningsdatumet ofta förändras med kort varsel. Det primära problemet för kommunerna uppges vara att utskrivningsdatumet förkortas och att patienten blir utskrivningsklar med kort varsel. Detta föranleder problem med att hinna planera för mottagandet och verkställa planerade insatser. Flera av de intervjuade inom kommunal omsorg uppger att patienter ibland behöver återinskrivas på sjukhus då de kommunala insatserna inte har hunnit förberedas för att kunna bedriva den vård och omsorg som den enskilde har behov av.
Det förekommer också att utskrivningsdatum senareläggs med kort varsel. Detta blir ett problem då kommunen har avsatt resurser i form av exempelvis hemtjänstpersonal eller platser på
korttidsboende som inte nyttjas, vilket skapar onödiga kostnader för kommunen.
5.5.2.2 Kommunernas interna informationsöverföring kring den enskildes behov brister
I samband med att den enskilde ska skrivas ut ska slutenvården överföra den information som är nödvändig till alla berörda enheter. Av intervjuer med hemtjänstföreträdare i granskade kommuner framkommer att det förekommer brister i slutenvårdens informationsöverföring. Ett exempel som lyfts är att den enskilde kan komma hem med ett utökat vårdbehov utan att detta har kommunicerats till hemtjänstutföraren. Det har bidragit till att insatser beviljats senare än nödvändigt och att den enskilde fått vara utan insatser under den perioden. Informationsbrist vid ökat vårdbehov har även föranlett återinskrivningar.
När hemtjänst nattetid, ofta en separat nattpatrull, ska överta insatser med kort varsel från ordinarie utförare kan ytterligare brister uppstå. Den enskildes utförare av hemtjänst nattetid/helger
framkommer inte alltid i utskrivningsmeddelandet. Oftast krävs ett uppsökande arbete och
kommunikation via telefon för att fastställa vilken aktör som ska överta insatserna. Detta bidrar till svårigheter i att i tid kommunicera vilka insatser i form av medicin och hjälpmedel den enskilde beviljats. Det påverkar hur väl insatser kan övertas. Insatser som meddelas med kort varsel är inte alltid genomförbara för utförare av hemtjänst nattetid/helger. Det föranleder att den enskilde kan få vara utan insatser tills samverkan mellan ordinarie hemtjänst utförare och utförare nattetid/helg har förankrats.