Steget vidare till egen bostad - Indikatorer för uppföljning av målen

Indikatorer för uppföljning av målen

Fokusområde 3 Steget vidare till egen bostad

Den sekundära bostadsmarknaden består av kommunernas utbud av boendelösningar för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Arbetssättet innebär att kommunen hyr en bostad av ett kommunalt eller privat bostadsföretag vilken sedan hyrs ut i andra hand till den boende. Till boendet kopplas varierande nivåer av stöd och tillsyn. En del bostäder fungerar som genomgångs-bostäder under en begränsad tid. Andra genomgångs-bostäder, som kommunala kontrakt, ger möjlighet till övertag av förstahandshyresavtalet efter 18 månaders fungerande boende.

För personer som saknar bostad vid utskrivning från sjukhus, villkorlig frigivning efter avtjänat fängelsestraff eller avslutad vistelse på behandlingshem är det viktigt att den enskilde får tillgång till insatser som minskar risken för återfall i missbruk, psykisk ohälsa och/eller kriminalitet samt ger goda förutsättningar för att återintegreras i samhället.

För hushåll som av sociala och/eller medicinska orsaker inte kan ordna en egen bostad har socialtjänsten möjlighet att ansöka om bostadsanskaffning för hushållet (kommunalt kontrakt), till fastighetskontoret. Läs mer om anskaffning av bostäder: Avsiktsförklaring om anskaffning av bostäder i Göteborg.

3.1 Effektivisera användningen av lägenheter inom den sekundära bostadsmarknaden

Bakgrund: För personer som befinner sig i hemlöshet kan socialtjänsten ge bistånd till boende med olika individuellt utformade insatser. En effektiv åtgärd för personer som befinner sig i hemlöshet är långsiktiga boendelösningar, utifrån såväl ett mänskligt som ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta för att åstadkomma ett så självständigt boende som möjligt med individuellt anpassade insatser och samtidigt minska användningen av kortsiktiga och tillfälliga boendelösningar. Exempel på långsiktiga boendelösningar är lägenheter med kommunalt kontrakt, lägenhetsboenden inom social resursförvaltning eller i stadsdelarnas regi alternativt upphandlade lägenhetsboenden.

Det finns stora möjligheter att effektivisera användandet av lägenheter inom den sekun-dära bostadsmarknaden, både utifrån en ekonomisk och social aspekt. I Göteborg finns det lägenhetsboenden med olika typer av stöd som riktar sig till hemlösa personer, exem-pelvis stöd- och habiliteringsboende, träningsboende och referensboende. I samband med upphandling av boende med stöd ska staden se över inriktning och begrepp för en mer effektiv användning av befintliga resurser. Inriktningen ska gå mot Bostad först-metoden och stärka det självständiga boendet utifrån den enskildes behov och önskemål, det vill säga lägenhet med individuellt stöd.

Göteborgs Stads plan mot hemlöshet 2020 – 2022 20 (26)

Det pågår ett arbete utifrån den föregående planen med att ersätta blockförhyrda lägen-heter med integrerade lägenlägen-heter inom allmännyttans bostadsbestånd. Detta som ett led i att stärka den enskildes möjligheter till ett självständigt boende och samtidigt verka för en socialt hållbar stad. Det är viktigt att staden erbjuder stöd efter behov i de integrerade boendena. Framför allt handlar det om stöd för att individen ska kunna bo kvar i bosta-den. Att ersätta blockförhyrda lägenheterna med integrerade lägenheter runt om i staden medför att personer flyttar till ett mer självständigt boende, och på sikt ges möjlighet att överta hyreskontraktet för lägenheten. Alla blockförhyrda lägenheter kommer dock inte att ersättas, då det finns hemlösa personer som vare sig vill eller kan bo utan nära stöd av personal och möjlighet till samvaro med andra.

Åtgärd: Social resursnämnd (ny nämnd IFO) ska, tillsammans med medverkande parter, effektivisera användandet av de lägenheter med varierande stöd som finns inom social resursförvaltning. Det individuellt anpassade stödet ska utgå ifrån att stärka det självstän-diga boendet utifrån den enskildes behov och önskemål samt leda till en egen bostad. Syf-tet med åtgärden är att det mångfacetterade utbudet av lägenheter med stöd anpassas utifrån behovet. Det pågående arbetet med att byta ut blockförhyrda kategoribostäder mot integrerade bostäder ska fortsätta.

Medverkande parter: Fastighetsnämnden, stadsdelsnämnder (nya nämnder IFO, FH), lokalnämnden, Förvaltnings AB Framtiden

3.2 Utveckla stadens arbete utifrån modellen Bostad först

Bakgrund: Stadens arbete med Bostad först startade 2013 som en projektverksamhet och arbetssättet permanentades i samband med att hemlöshetsplanen antogs 2015. Sedan starten har cirka 160 hushåll erbjudits lägenhet via modellen och cirka 80 procent bor kvar med kvar med kommunalt kontrakt eller har tagit över kontraktet. I nuläget bor cirka 100 hushåll med ett andrahandsavtal, utöver dessa har 35 hushåll tagit över till egna hyresavtal. Merparten av de hushåll som har tagit över hyreskontraktet har fortfarande stöd av verksamheten.

Målgruppen som utgörs av personer med lång erfarenhet av akut hemlöshet och med missbruk eller psykisk ohälsa. Förutom att personernas långvariga situation med akut hemlöshet har fått ett slut har också deras övriga livskvalitet påverkats till det bättre.

Med bostaden som bas kan personer sedan få stöd att stärka sin förmåga att hantera det som tidigare hindrat dem från att få och behålla ett eget hem. Den som får en lägenhet inom ramen för Bostad först uppmuntras att formulera hur hen vill komma tillbaka till ett självständigt och socialt integrerat liv. Det kan handla om stöd kring ekonomi, sysselsätt-ning, utbildsysselsätt-ning, kontakt med sjukvården eller annat stöd i det vardagliga livet. Utifrån detta får den boende erbjudande om olika insatser för att komma tillrätta med missbruk eller psykiska ohälsa.

Social resursförvaltning och stadsdelarna har verksamheter som arbetar enligt modellen Bostad först. I stadsdelarna utförs stödet av idéburna organisationer, genom avtal om Idéburet offentligt partnerskap (IOP) eller annan upphandling⁹. Under 2019 kommer det att finnas åtta stadsdelar som driver Bostad först. Andelen kvinnor inom Bostad först är

9Göteborgs stads kategoriråd för boende har beslutat att det stöd som ges till målgruppen inom Bostad först ska upphandlas enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Nytt ramavtal ska gälla from 1 april 2021.

Göteborgs Stads plan mot hemlöshet 2020 – 2022 21 (26)

cirka 40 procent. Därutöver har social resursförvaltning startat Bostad först för unga vuxna, ålder 21–25 år, som är det första i sitt slag i Sverige.

Expansionsmålet för Bostad först är 170 lägenheter totalt, det vill säga antalet pågående andrahandshyresavtal med målgruppen inom Bostad först. Detta innebär att det behövs ytterligare cirka 70 lägenheter för att nå målet. Därefter kommer varje lägenhet vid uppsägning eller överlåtelse till eget hyresavtal att ersättas med ny lägenhet.

Det har startats en ledningsgrupp för Bostad först i Göteborg med representanter från stadsdelar, social resursförvaltning, Förvaltnings AB Framtiden och fastighetskontoret.

Syftet med ledningsgruppen är att leda och följa upp stadens samlade Bostad först-verksamheter, bereda frågor om expansion och frågor inför beslut om förändrad inrikt-ning. Därutöver finns en referensgrupp som syftar till erfarenhetsutbyte och metodut-veckling. De idéburna organisationer som arbetar med Bostad först är adjungerade till ledningsgruppen och referensgruppen.

En handbok om Bostad först har tagits fram av Sveriges stadsmissioner

En skrift om Bostad först har tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Åtgärd: Social resursförvaltning (ny nämnd IFO) ska, tillsammans med medverkande parter, fortsätta att utveckla stadens arbete utifrån modellen Bostad först genom att ta fram gemensamma riktlinjer för arbetet. I takt med att antalet personer och lägenheter inom Bostad först utökas är det särskilt angeläget att metod och arbetssätt kvalitetssäkras.

Staden behöver även stärka den enskildes möjligheter att ingå i olika sociala sammanhang.

Medverkande parter: Fastighetsnämnden, stadsdelsnämnder (ny nämnd IFO), idéburna organisationer, Förvaltnings AB Framtiden

3.3 Samordna insatser vid utskrivning från sjukhus, kriminalvårdsanstalt eller behandlingshem

Bakgrund: För personer som saknar bostad vid utskrivning från sjukhus, villkorlig frigivning efter avtjänat fängelsestraff eller avslutad vistelse på behandlingshem är det viktigt med insatser som minskar risken för återfall i missbruk, psykisk ohälsa och/eller kriminalitet. Här är bostad, sysselsättning och försörjning viktiga insatser. För att perso-nen ska få tillgång till dessa insatser, som ges av olika huvudmän, krävs en samordning av insatserna i god tid inför utskrivning.

Det finns en gemensam riktlinje för in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland¹⁰. Vid behov av samordnade insatser efter utskrivning, och om personen samtycker till det, ska en samordnad individuell plan (SIP) upprättas. I planen ska det framgå vilken aktör som ansvarar för vilka insatser.

Den gemensamma riktlinjen för samverkan mellan kommun och kriminalvård vid utred-ningar om kontraktsvård och placeringar för vårdvistelser¹¹ är styrande för hur social-tjänsten och kriminalvården ska samverka vid vårdvistelse och kontraktsvård. I samband med kontraktsvård och vårdvistelse ska en gemensam plan upprättas tillsammans med

10 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland, gällande from 2018-09-25 tom 2020-11-30.

11 Gemensam riktlinje för samverkan mellan kommun och kriminalvård vid utredning om kontraktsvård och placeringar för vårdvistelse, Riktlinjen är antagen i BEROSAM 2018-01-31 och gäller för perioden 2018-02-01 till 2019-12-31

Göteborgs Stads plan mot hemlöshet 2020 – 2022 22 (26)

personen. Socialtjänsten är ansvarig för fortsatt samordning och för att uppföljning sker av planen utifrån personens behov. Sjukvården kan vara en viktig part i planering av den fortsatta vården. I de fall sjukvården deltar gäller rutiner för samordnad individuell plan (SIP).

Även efter avslutad vistelse på behandlingshem är det viktigt att personen får tillgång till insatser som minskar risken för återfall och ger goda förutsättningar att återvända till var-dagen med bevarad drogfrihet/nykterhet. Också här är bostad, sysselsättning och försörj-ning viktiga insatser. Inför planerad utskrivförsörj-ning från behandlingshem bör en plan för utslussning och insatser efter avslutad behandling upprättas. Vid behov av insatser från annan huvudman ansvarar socialtjänsten för att initiera behov av samordnad planering.

Sjukvården kan vara en viktig part i planering av den fortsatta vården. I de fall sjukvården deltar gäller rutiner för samordnad individuell plan (SIP).

Det finns ingen särskild förtur till lägenhet för personer som skrivs ut från institution men de kan få lägenhet med kommunalt kontrakt via samarbetsavtalet på samma villkor som andra förtursgrupper.

Åtgärd: Stadsdelsnämnderna (ny nämnd IFO) ska, tillsammans med medverkande part, säkerhetsställa att den gemensamma riktlinjen för samverkan mellan kommun och krimi-nalvård vid utredning om kontraktsvård och vid placering för vårdvistelse följs.

Samarbetet ska initieras i god tid och båda parter ska ta ett aktivt ansvar för samverkan.

En gemensam plan ska upprättas tillsammans med den enskilde. Socialtjänsten är ansvarig för fortsatt samordning och för att uppföljning sker av planen utifrån den enskildes behov.

Medverkande part: Kriminalvården Göteborg Fokusområde 4 – Bostadsförsörjning för alla

Hemlöshetsfrågan befinner sig i skärningspunkten mellan socialtjänstens ansvar och det ansvar som vilar på kommunen, att skapa förutsättningar för en bostadsförsörjning för alla. Hemlöshetens orsaker är flera och lösningarna behöver anpassas därefter.

Hemlöshetshetens utveckling i Göteborg, och även nationellt, visar på en ökning av ande-len hushåll i hemlöshet som saknar social eller medicinsk problematik (strukturell hem-löshet). Den strukturella hemlösheten förklaras främst av situationen på bostadsmark-naden där bostadsbyggandet inte hållit jämna steg med befolkningsutvecklingen. Hushåll med sämre ekonomiska förutsättningar samt bristande förankring och kontaktnät hamnar ofta i olika tillfälliga boendelösningar.

Bostadsbristen bidrar även till trångboddhet, framför allt i Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen. Bland de personer som befinner sig i akut hemlöshet är närmare 65 procent födda utomlands. En stor andel av dessa personer utgörs av anknytningsfamiljer och självbosatta nyanlända som inte lyckats ordna en bostad på egen hand. Avsaknad av en egen bostad är en försvårande omständighet för nyanländas möjlighet till integration.

Bostadsbristen gör det därmed svårare för kommunen att nå målen i arbetet för en mer jämlik stad.

Lösningen på den strukturella delen av hemlösheten står inte att finna inom socialtjäns-ten. Istället behöver lösningarna ta sin utgångspunkt i den generella bostadsförsörjningen.

Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för

Göteborgs Stads plan mot hemlöshet 2020 – 2022 23 (26)

bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla kommuninvånare att leva i goda bostäder. Göteborgs Stad har fastställt riktlinjer för bostadsförsörjning, som under 2020 kommer att revideras. En viktig utgångspunkt i arbetet blir fördjupade analyser och strategier för säkra tillgången av bostäder för hushåll som idag har en svag ställning på bostadsmarknaden. Det handlar dels om att öka byggtakten generellt, men även att utveckla bostadsförsörjningen för att fler hushåll med lägre inkomster får tillgång till en bostad¹².

Bostadsförsörjningen är ett komplext fält som ska hantera en rad olika behov. Det pågår ett intensivt arbete i staden för att öka bostadsbyggandet, som nu börjar ge effekt. Under 2018 färdigställdes 3 200 bostäder vilket är den högsta nivån sedan miljonprogrammet.

Bedömningen framåt visar på en ytterligare ökning med ett färdigställande om 4000–

5000 bostäder per år under 2019 och 2020. Fastighetsnämnden har ett mål om ett färdig-ställande av 20 000 bostäder fram till 2022. En väsentlig osäkerhetsfaktor i samman-hanget är utvecklingen av konjunkturen.

Möjligheterna att tillgodose bostadsbehoven på kort sikt sker främst genom omsättningen inom det befintliga bostadsbeståndet, där det finns en stor andel hyresrätter med lägre hy-resnivåer. Nyproduktionen bidrar till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Sammanta-get ska nyproduktionen av bostäder och omsättningen i det befintliga bostadsbeståndet resultera i ett blandat utbud av bostäder, som möjliggör en bostadsförsörjning för en rad olika gruppers behov och förutsättningar.

Att socialtjänsten utifrån dess yttersta ansvar tvingas lösa boendesituationen för personer som inte tillhör målgruppen riskerar att ta resurser från arbetet med de mest utsatta indivi-derna. Ett markant ökat utbud av bostäder medför att fler kan lösa sin boendesituation på egen hand och antalet personer som söker hjälp av socialtjänsten minskar.

Byggaktörernas förmåga och vilja till socialt ansvarstagande är av stor betydelse när fastighetsnämnden anvisar mark för byggande. Fastighetsnämnden begär att byggaktörer upplåter bostäder för kommunens boendesociala arbete. Detta sker antingen genom den avsedda nyproduktionen eller i byggaktörens övriga befintliga bostadsbestånd. Att värna och utveckla tillflödet av lägenheter från kommunala och privata fastighetsägare är avgö-rande i arbetet för att motverka hemlöshet.

4.1 Säkra tillgången till bostäder för hemlösa

Bakgrund: Staden har ett väl utvecklat system med förtursverksamhet till bostad för hus-håll som på grund av sociala eller medicinska skäl inte själv kan ordna med bostad.

Socialtjänsten skickar årligen in cirka 600 remisser om kommunalt kontrakt till fastig-hetskontoret. Cirka 80 procent av remisserna godkänns. Efter godkänd remiss hyr hushål-len en lägenhet i andrahand av kommunen. Efter 18 månaders fungerande boende inleds ett överlåtelseförfarande. Det är framför allt de kommunala bostadsföretagen som levere-rar lägenheter till kommunens förtursverksamhet, men under senare år har antalet och andelen lägenheter från privata bostadsföretag ökat.

Fastighetskontoret äskar årligen lägenheter från de kommunala bostadsföretagen för olika boendesociala behov. Därutöver ska privata byggaktörer som har fått markanvisning på

12 En viktig förutsättning för bostadsförsörjningen är att fastighetsägarnas villkor för godtagbara inkomstkällor vidgas till att även omfatta inkomst från exempelvis försörjningsstöd och sjukförsäkring. I detta avseende har Förvaltnings AB Framtiden tagit ett viktigt beslut som innebär att allmännyttan i Göteborg har tagit bort samtliga inkomstkrav.

Göteborgs Stads plan mot hemlöshet 2020 – 2022 24 (26)

kommunens mark lämna lägenheter utifrån kommunens behov. Lägenheterna kan lämnas ur befintligt bostadsbestånd eller i nybyggnationen. Arbetet med att säkra tillgången till lägenheter behöver kontinuerligt följas upp och säkras utifrån aktuella behov. Att värna och utveckla tillflödet av lägenheter från kommunala och privata bostadsföretag är avgö-rande i arbetet för att motverka hemlöshet.

Åtgärd: Fastighetsnämnden ska, tillsammans med medverkande parter, fortsatt säkra tillgången till lägenheter för hushåll som av sociala eller medicinska skäl inte kan ordna en bostad på egen hand.

Medverkande parter: Förvaltnings AB Framtiden, privata bostadsföretag, stadsdelsnämn-der (nya nämnstadsdelsnämn-der IFO, FH)

4.2 Ta fram en handlingsplan för anvisade nyanlända i genomgångsbostäder Bakgrund: Den 1 mars 2016 trädde Bosättningslagen ikraft. Lagen innebär att alla muner i landet är ansvariga för att ordna med boende för anvisade nyanlända med kom-munplacering. Antalet kommunmottagna i Göteborg uppgår under perioden 2016 – 2018 till cirka 2 700 personer, varav cirka 850 är barn. Därutöver finns cirka 3 000 personer som söker asyl och bor i eget ordnat boende i Göteborg.

Under perioden 2016–2018 har staden tilldelat de anvisade hushållen cirka 1 150 lägen-heter. Boendetiden är bestämd till maximalt fyra år för hushåll med endast vuxna och maximalt fem år för barnfamiljer¹³. Under hyrestiden söker hyresgästerna en mer perma-nent bostad. Lägenheterna är geografiskt jämt fördelade över staden och 70 procent av lägenheterna ägs av Förvaltnings AB Framtiden, 20 procent av privata bostadsföretag och 10 procent utgörs av övriga boendelösningar. Under åren 2020–2022 ska cirka 1 150 hus-håll ha ordnat annat boende och flytta ut från sin nuvarande lägenhet. Den genomsnittliga kötiden för att få en lägenhet i Göteborg är cirka 5–6 år. De första hyresavtal löper ut till sommaren 2020. Kommunen har inrättat boendeteam för att stödja de nyanlända i sökan-det efter bostad. Det är angeläget att kommunen i samverkan med berörda bostadsföretag tar fram en handlingsplan med syfte att minimera riskerna för en ökad akut hemlöshet.

Åtgärd: Fastighetsnämnden ska, tillsammans med medverkande parter, ta fram en handlingsplan med syftet att minimera riskerna för en ökad akut hemlöshet inför att hyreskontrakten i de så kallade genomgångslägenheterna för anvisade nyanlända löper ut.

Handlingsplanen ska särskilt fokusera på de barn som riskerar hamna i akut hemlöshet.

Medverkande part: Stadsdelsnämnder (nya nämnder IFO, FH), social resursnämnd (ny nämnd IFO), kommunala fastighetsbolag, privata fastighetsbolag, förskolenämnden, grundskolenämnden

4.3 Tydliggöra roller inom hemlöshetsområdet

Bakgrund: Hemlöshetsplanen anger den långsiktiga inriktningen och målsättningen i sta-dens arbete. Arbetet mot hemlöshet behöver vara långsiktigt och systematiskt. Utgångs-punkten är att arbetet, där så är möjligt, sker utifrån beprövad erfarenhet eller evidens.

Berörda organisationer inom hemlöshetsområdet behöver kontinuerligt arbeta med metodutveckling och omvärldsbevakning utifrån sina respektive roller. Erfarenheter ska spridas i staden genom befintliga samverkansgrupperingar.

13 Fastighetsnämnden har den 21 oktober 2019 beslutat att barnfamiljer får en förlängd boendetid med ytterligare ett år, till maximalt fem år. Hushåll som enbart består av vuxna individer, 18 år eller äldre den dag som kontraktet löper ut, måste flytta senast fyra år efter inflyttningsdagen.

Göteborgs Stads plan mot hemlöshet 2020 – 2022 25 (26)

Arbetet för att motverka hemlöshet involverar en bredd av aktörer och samverkanspart-ners. Internt i kommunen är det främst fastighetskontor, stadsdelsförvaltningar, social resursförvaltning och de kommunala bostadsföretagen som är berörda. Andra nyckelaktö-rer är idéburna organisationer, upphandlade företag och privata fastighetsägare.

Kommunen har tagit ett kommunövergripande grepp om hemlöshetsfrågan på direktörs och VD-nivå, det finns sedan 2006 en ledningsgrupp för bostadsförsörjning för särskilda grupper till vilken en rad undergrupper rapporterar. I mars 2018 inrättade kommunen en samlad planerings- och inköpsfunktion (SPINK) för sektor Individ- och familjeomsorg och funktionshinder med syfte att stärka samordningen av kommunens köp av vård, boende och omsorg (bland annat boendeplatser). På uppdrag av sektorscheferna IFO-FH har SPINK i samverkan med stadsdelar, leverantörer och förvaltningen för inköp och upphandling upprättat en långsiktig inköpsstrategi med bland annat kategoristyrning¹⁴ för IFO-FH. För att säkerställa en fortsatt effektiv samverkan bör en översyn göras avseende syfte och roller för befintliga lednings- och arbetsgrupper med koppling till hemlöshets-området.

In document Yttrande angående ärende Göteborgs Stads plan mot hemlöshet (Page 54-61)