Stiftelsen Tryggare Sveriges bedömning
Syftet med denna undersökning har dels varit att undersöka vilka metoder som används i det brottsförebyggande åtgärder mot klotter, dels vilka erfarenheter som kan dras av införandet av lagliga graffiti-väggar.
Resultaten från såväl litteraturstudie, enkätundersökning som intervju- undersökning visar att många olika typer av förebyggande åtgärder tillämpas mot klotter. Det handlar i första hand om nolltolerans med snabb sanering och samverkan mellan olika aktörer (kommun, polis, fastighetsägare m.fl.). Andra förebyggande åtgärder som lyfts fram är införandet av lagliga graffitiväggar.
Det saknas dock starkt stöd för påståendet att lagliga graffitiväggar minskar skadegörelse i form av klotter. Tvärtom indikerar resultaten att klotter ökar i anslutning till lagliga väggar. I vissa fall används lag-liga graffitiväggar till och med för att träna i syfte att bli bättre på att måla; en färdighet som sedan används för att klottra på illegala platser, exempel- vis på tåg och tunnelbanor.
Trots detta visar enkätundersökningen att det i många kommuner för närvarande pågår diskussioner om att införa lagliga graffitiväggar, inte sällan med just motiveringen att detta är en åtgärd som minskar klotter.
Dessa resultat visar att det i kommunerna förekommer många missupp- fattningar, myter och rena vanföreställningar om vad som fungerar och vad som inte fungerar när det kommer till det förebyggande arbetet mot klotter. Det hänger i sin tur samman med att det i stor utsträckning saknas forskning och kunskap inom det brottsförebyggande området i allmänhet och beträffande klotter i synnerhet.
Av både litteraturstudien och nyckelpersonsintervjuerna framgår att det finns olika motiv till klotter. Dessa är i huvudsak att synas och få upp- märksamhet, att uppleva spänning samt att uttrycka sin kreativitet. I nyckelpersonsintervjuerna framkommer tre typer av grupper som utövar graffiti och/eller skadegörelse i form av klotter; de som endast målar lagligt, de som endast målar olagligt och de som målar både lagligt och olagligt.
Det innebär att lagliga graffitiväggar, satta i ett sammanhang, skulle kunna fungera brottsförebyggande för vissa grupper (t.ex. de som vill uttrycka sin kreativitet), medan det är helt verkningslöst eller till och med kontraproduktivt för andra grupper (t.ex. de som söker spänning och/eller vill synas). Lagliga graffittiväggar bör dock i första hand ses som en åtgärd för att främja graffitikulturen, och inte som brottsföre- byggande åtgärd. I detta ligger att kommunen måste göra en avvägning mellan en satsning på graffitikulturen och de risker som finns med en ökning av klotter, med tillhörande saneringskostnader.
I sammanhanget ska också betonas att forskning visar att skadegörelse bidrar till en otrygghet eftersom allmänheten uppfattar detta som ett tecken på att ingen bryr sig om området. I ett område där invånarna har en sådan uppfattning kan effekterna lätt bli att invånarna undviker att vistas i det offentliga rummet, vilket minskar den sociala kontrollen.
Detta ökar i sin tur risken för att brott att begås och att området hamnar i en negativ spiral.
Paralleller dras i vissa fall mellan offentlig reklam och skadegörelse i form av klotter, med argumentet att äganderätten av det offentliga rum- met kan ifrågasättas. Detta är ingenting som diskuteras i denna rapport.
Det ska dock noteras att enligt broken windows-teorin är det klotter, och inte offentlig reklam, som skapar otrygghet.
Sammanfattningsvis indikerar resultaten från denna rapport att lagliga graffitiväggar kan bidra till en ökning av klotter i närområdet, något som på sikt riskerar att medföra såväl ökade saneringskostnader som otrygg-het och ytterst också ökad brottsligotrygg-het. Därför måste två frågor ställas vid övervägandet av att införa lagliga graffitiväggar. För det första, hur ska lagliga väggar genomföras i praktiken för att ovanstående problem inte ska uppstå? För det andra, har kommunerna överhuvudtaget för-mågan att få de lagliga graffitiväggarna att fungera?
31
Referenser
Allas vårt ansvar: ett nationellt brottsförebyggande program. (DS 1996:59).
Stockholm: Fritze.
Andreé Löfholm, C. (2002) Att börja klottra och att sluta – vad säger klottrarna själva. I K. Sundell. Editor (Ed.), Stockholmsungdomar som klottrar (s. 36-48). Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.
Brisman, A. (2012). An elevated challenge to ‘broken windows’: The high line (new york). Crime, Media, Culture, 8(3), 381.
doi:http://dx.doi.org/10.1177/1741659012443235
Braun, V., & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research – a practical guide for beginners. London: Sage Publications.
Brottsförebyggande rådet. (2006). Utvärdering av "antiklotterprojekt" vid Utmarksskolan i Göteborg. Hämtad 2014-11-10 från
www.bra.se/lokaltarbete
Brottsförebyggande rådet. (2007a). Slutrapport clean city Eskilstuna 2004- 2006. Hämtad 2014-11-10 från www.bra.se/lokaltarbete
Brottsförebyggande rådet. (2007b). Ung konst i Timrå. Hämtad 2014-11- 10 från www.bra.se/lokaltarbete
Brottsförebyggande rådet. (2008). Dialog som förebygger klotter. Hämtad
2014-11-10 http://www.bra.se/bra/nytt-fran-
bra/arkiv/nyheter/2008-12-10-dialog-som-forebygger-klotter.html Craw, P. J., Leland, L. S., Jr., Bussell, M. G., Munday, S. J., & Walsh, K.
(2006). The mural as graffiti deterrence. Environment and Behavior, 38(3), 422-434. doi:http://dx.doi.org/10.1177/0013916505281580 Davies, M., & Hughes, N. (2014). Doing a successful research project using
qualitative or quantitative methods. Hampshire: Palgrave Macmillan.
Foster, S., Giles-Corti, B., & Knuiman, M. (2011). Creating safe walkable streetscapes: Does house design and upkeep discourage incivilities in suburban neighbourhoods? Journal of Environmental
Psychology, 31(1), 79-88.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.jenvp.2010.03.005
Graffitifrämjandet. (odat). Fakta. Hämtad den 14 januari 2015 från http://graffitiframjandet.se/fakta-och-myter-om-graffiti/
Gunnarsson, M. (2011). Klotter och skadegörelse – Metoder och tekniker som förebygger klotter och skadegörelse i offentliga miljöer. (Kandidatuppsats).
Alnarp: Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och
jordbruksvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet. Tillgänglig:
http://stud.epsilon.slu.se/3097/
Hamilton, U., & Järkeborn, C. (2011, 18 augusti). Lagliga klotterväggar ökar skadegörelsen. Svenska Dagbladet. Hämtad 2014-11-11 från http://www.svd.se
Hollari, S. (2003). Klotter: en inventering av förebyggande åtgärder. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Hollari, S. (2005). Klotterförebyggande åtgärder: en idéskrift om att tänka parallellt. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Jennische, J. (2013). Laglig klottervägg ska bekämpa skadegörelse. [Audio podcast].
Hämtad den 2014-11-10 från: http://sverigesradio.se/
Jonsson, B. (2004). Graffiti eller konst? – En diskursanalys av politisk debatt och lokala praktiker. Lund: Skriftserie för Individ- och familjeomsorg nr 2004/I Luppen kunskapscentrum.
McAuffie, C. (2013). Legal Walls and Professional Paths: The Mobilities of Graffiti Writers in Sydney. Urban Studies, 50 (3), 518–537. doi:
10.1177/0042098012468894
Lundgren, D., & Ingolfsson, B. (2006). Polisens åtgärder mot klotter.
(Fördjupningsarbete). Rapportnummer 292, Moment 4:3.
Polisutbildningen vid Umeå universitet.
Miles, R. (2006). Neighborhood disorder and smoking: Findings of a european urban survey. Social Science & Medicine, 63(9), 2464-2475.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.socscimed.2006.06.011
Nationalencyklopedin [NE]. (2014). Graffiti. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång /graffiti
Nolltoleransen. (2013). Svensk forskning om graffiti och lite annat. Hämtat 2014-11-18 från http://www.nolltoleransen.se/2012/02/svensk- forskning-om-graffiti-och-lite.html
P4 Stockholm. (2014, april 10). Het debatt om graffiti. [Audio podcast].
Hämtad 2014-11-10 från: http://sverigesradio.se/
Ring, J. (2013). Brott bland ungdomar i årskurs nio: resultat från skolundersökningen om brott åren 1995-2011. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Rowe, M., & Hutton, F. (2012). ‘Is your city pretty anyway?’
perspectives on graffiti and the urban landscape. Australian and New Zealand Journal of Criminology, 45(1), 66-86.
doi:http://dx.doi.org/10.1177/0004865811431327
33
Shannon, D. (2002) Forskning om klotter och graffiti – vad vi vet och vad vi inte vet. I K. Sundell. Editor (Ed.), Stockholmsungdomar som klottrar (s. 7-14). Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.
Stockholms stads klotterpolicy. (odat).
Sundell, K. (2002) Klottrande elever i grundskolan år 9 och gymnasiets år 2. I K. Sundell. Editor (Ed.), Stockholmsungdomar som klottrar (s. 15- 35). Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.
Täby kommun, trygg i täby (2014) Hämtad 2014-12-10 från http://www.taby.se/Om-Taby/Trygg-i-Taby/Anmal-klotter/
Wennberg, H., Ståhl, A., & Hydén, C. (2009). Older pedestrians’
perceptions of the outdoor environment in a year-round perspective.
European Journal of Ageing, 6(4), 277-290.
doi:http://dx.doi.org/10.1007/s10433-009-0123-y
Wilson, J., Q., & Kelling, G., L. (1982). Broken windows - The police and
neighborhood safety. Hämtad 2015-01-08 från
http://www.theatlantic.com/magazine/archive/1982/03/broken- windows/304465/
Åtgärder mot klotter. (DS, 2001:43). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Appendix A Sökord träffar efter titel abstrakt fulltext totalt
#1 graffiti 241 - - - -
*Sökningar den systematiska litteraturgenomgången baserades på.
35
Tabell 2
Sökningar gjorda i SAGE Premier 2014-11
*Sökningar den systematiska litteraturgenomgången baserades på.
Tabell 3
Sökningar gjorda i Polishögskolans databaser 2014-12 Databas Sökord Antal
Inklusions- och exklusionkriterier användes ej på grund av det knappa urvalet.