med tanke på alla förseningar så går det inte att säga när det kommer att hända. Nu pratas det om 2018, men det verkar inte särskilt troligt.
DET FINNS INGET avtal med grannlandet Litauen, trots att kärnkraftverket byggs nära gränsen. Det strider mot internationella överenskommelser och Litauen har varit tydliga med att de inte kommer att köpa energi av Belarus när kärn-kraftverket tas i bruk.
– Om det skulle ske en olycka skulle hela Vilnius behöva evakueras, konstaterar Khryst-stina.
VARJE ÅR HÅLLS en marsch i Belarus, till minne av Tjernobyl. Enligt Khryststina har marschen blivit allt mer politisk de senaste åren, och många använder den för att visa sitt missnöje mot etablissemanget. För de gröna har det varit viktigt att låta miljöfrågorna stå i fokus under marschen.
– I år syntes fler miljöbanderoller än på väldigt länge. Belarus har lånat mycket pengar av Ryssland för att bygga kärnkraftverket i Ostrovets och det är också Ryssland som tillverkar reaktorn. Det här är ett ryskt projekt med ryska pengar. Det är något som kan för-ena miljöaktivisterna och dem som är kritiska mot Ryssland. Det är positivt för oss om de som är kritiska mot regeringen ser frågan om kärnkraftverket i det här ljuset.
KHRYSTSTINA HOPPAS ATT BelGreens ska lyckas hålla liv i kärnkraftsfrågan under valkampanjen.
Hon upplever att den politiska apatin brer ut sig allt mer i landet och få tror att förändring är möjlig.
– Men vår uppgift är att visa att det går, säger hon.
OM DE GRÖNA I BELARUS Belarus gröna Parti – BelGreens – bildades 1994 och tillhör opposi-tionen. De har så kallad observa-törsstatus i European Green Party, EGP, vilket innebär att de har rätt att delta på möten men utan rösträtt.
De viktigaste frågorna för Bel-Greens är att stoppa bygget av kärnkraftverket i Ostrovets, håll-bara energikällor, hbtq-rättigheter och jämställdhet.
I september ställer de för första gången upp i parlamentsvalet i Belarus.
Khrystsina Charnianskaya, BelGreens
ANDRÉA BROMHED (MP), OPPOSITIONSRÅD I HUDIKSVALL Vad tycker du är viktigast att fokusera på när Miljöpartiet ska nystarta och vinna tillbaka väljarnas förtroende?
– Jag tror att det är jätteviktigt att vi verkligen står upp för miljöfrå-gorna och vi kan inte ducka för att brunkolsfrågan är Miljöpartiets stora gärning i regeringsställning. Är det så att vi faktiskt inte klarar av att se till att kolet får ligga så måste det framgå mycket tydligare varför det inte är möjligt, alltså varför frågan inte ägs av regeringen, om det nu är så.
Vad tycker du om Peter Eriksson (MP) som bostads- och digital-iseringsminister?
– Jag håller med Stefan Löfven om att det är trevligt med norrlän-ningar i regeringen även om Peter ju inte är en riktig norrlänning (skratt). Han är en uppskattad politiker och vi har många unga och starka kvinnor i regeringen och därför behöver vi kvotera in Peter Eriksson för att visa på den mångfald vi har i partiet.
KATARINA LUHR (MP), MILJÖBORGARRÅD I STOCKHOLM Vad tycker du är det viktigaste att fokusera på i Miljöpartiets nystart för att vinna tillbaka väljarnas förtroende?
– Jag tror våra väljare behöver en ökad tydlighet från oss. Om vad vi tycker är bra, vad vi tycker är dåligt och åt vilket håll vi vill. Vi behöver tala med en gemensam röst. När vi säger emot varandra så tänker inte väljarna att det är positivt att det finns en bredd i partiet, konsekvensen är att de inte vet vad vi tycker.
Hur ser du på att Karolina Skog (MP) är Sveriges nya miljöminister?
– Jag tror att Karolina Skog kommer att bli en mycket bra miljö-minister. Hon har visat att hon verkligen kan genomföra och driva igenom grön politik. Mycket av miljöarbetet måste genomföras på lokal nivå och det har Karolina stor erfarenhet av. Jag tror det kommer att vara positivt för oss som arbetar med miljöpolitik ute i kommunerna.
MARIA FRISK (MP), KOMMUNALRÅD I KARLSTAD
Vad tycker du är viktigast att fokusera på när Miljöpartiet ska nystarta och vinna tillbaka väljarnas förtroende?
– Jag tror att all den erfarenhet som vi har är viktig att fokusera på men det som vi ska göra handlar ju om att vi måste vara nytänkande och hitta spännande och attraktiva lösningar på samhällsutmaning-ar. Ibland kan man bli lite för fast i att lösa vardagsproblemen men vi måste fortsätta att hålla blicken uppe och se vart vi är på väg. Där finns också en enighet i partiet om vart vi ska.
Vad tycker du om att Isabella Lövin (MP) efter regeringsombild-ningen kan lägga till klimatminister i sin portfölj?
– Det tror jag kan vara bra. Det är bra att ha det tillsammans med biståndsfrågorna för klimatet är ju en global fråga som måste lösas globalt.
# G
PANELEN
DEBATT
INHUMANT MED TILLFÄLLIGA UPPEHÅLLSTILLSTÅND
F
ör ett och ett halvt år sedan tillkän-nagav Kristdemokraterna att man vill införa tidsbegränsade uppehållsstånd när flyktingar ansöker om asyl. Batongli-beralerna i dåvarande Folkpartiet, nume-ra Libenume-ralerna, var snabba med att hoppa på tåget. Så småningom även de nygam-la moderaterna. Detta gav och ger mig en klump i magen.När jag i början av 80-talet som stipen-diat kom till Uppsala och efter stipendie-året stannade kvar som doktorand, var det under hela doktorandtiden oklart, om jag sedan fick stanna i Sverige där jag snabbt hade slagit rot. Jag kom från Västtyskland, Sverige var inte med i EU då, och jag kom från ”Långtbortistan” i Invandrarverkets ögon, trots en svenskfödd mormor. Lyck-ligtvis ville ASEA anställa mig efter dok-torsexamen, tog på sig pappersskyfflan-det och sökte dispens. Jag fick permanent uppehållstillstånd till slut. Men åren av osä-kerhet har lämnat djupa spår i själen, fort-farande blir jag så ångestfylld vid radio-
eller TV-inslag om utvisningshotade per-soner att jag lämnar rummet, byter kanal eller stänger av. Så jag kan verkligen sät-ta mig in i hur det kommer att kännas att få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, med ett eller tre år av ångest och oro om man får stanna eller ej. Hur ska man då orka eta-blera sig i landet, lära sig språket, söka jobb och bostad och så vidare, när oron ständigt gnager?
Länge ansåg jag mitt eget parti, Miljö-partiet, som ett bålverk mot ett sådant för-fall i bemötandet av asylsökande. Därför är min besvikelse särskilt stor att Miljöpar-tiet är med i regeringens omsvängning i denna fråga, både den första något trevan-de i november och sedan januarimånatrevan-dens kraftiga nedväxling till EU:s miniminivå.
Att förpassa asylsökande till det tillfälliga uppehållstillståndets limbo är inhumant!
Thorsten Schütte MP Västerås Debattera i Grönt du också! Ditt inlägg ska inte vara längre än 2 500 tecken inklusive blanksteg. Tänk på att ha en tydlig vinkel på den fråga som du vill debattera. Ibland ger redaktionen någon möjlighet att svara i samma nummer. Vi förbehåller oss rätten att korta inkomna texter när det behövs.
Du kan även kommentera och debattera på #GRÖNT gront.mp.se. Mejla ditt debattinlägg till gront@mp.se.
# G
M
iljöpartiets främsta företrädare argu-menterar ibland för att vi ska tona ner tillväxtkritiken inom partiet. Bland människor jag möter är uppfattningen snarare att det behövs betydligt mer av systemkritik, och att Miljöpartiet tydligt visar det problematiska med ekonomier som bygger på ständig ekonomisk tillväxt.”Det behövs många stora (gröna) investeringar i omställningen till ett hållbart samhälle, och det går i dag att kombinera tillväxt med minskade utsläpp”, är budskapen från exempelvis Per Bolund, Lorentz Tovatt och Gustav Fridolin.
Få, om någon, tycker nog att det är ett bekym-mer att ekonomin växer som en följd av gröna investeringar eller för att befolkningen växer. Men det är ett bekymmer att den måste växa, ”för att det ska finnas något att fördela”. Det är ett bekym-mer att vi sitter fast i ett beroende av ekonomisk tillväxt för att ”klara jobben” och för att människor ska kunna få bra pensioner.
Med det ekonomiska system vi har i dag måste projekterade men ännu oexploaterade naturtill-gångar tas i anspråk om inte framtida pensioner ska sjunka i värde och försämras. Samtidigt vet vi att den stora merparten av dessa tillgångar (som brunkolet) måste stanna i jorden för att det inte ska vara förödande för miljön och klimatet. Vi måste konsumera mer för att hjulen ska snurra och ge
välfärd åt alla, och vi måste konsumera mindre för att kunna rädda naturen och klimatet. Den här paradoxen känner de flesta miljöpartister till och är starkt oroade av. Vi har ett ekonomiskt system som inte är hållbart – det behöver vi samtala mer om, inte mindre.
Det är positivt att Miljöpartiet i regeringsställ-ning drivit igenom att nya mått på välfärden ut-vecklas. Till exempel säger mått som utbildnings-nivå, inkomstspridning, förekomsten av psykisk ohälsa eller av hälsofarliga kemikalier sammanväg-da mycket mer om utvecklingen än ökningen av BNP (ekonomisk tillväxt). Miljöpartiet gör också ett viktigt arbete för att skapa cirkulära ekonomier, där flöden av resurser genom återvinning och återanvändning sluts i kretslopp.
I vårt partiprogram säger vi att ”Genom nya mått på välfärd och förändrade prioriteringar kan vi bygga en ekonomi som gör sig fri från beroen-det av ständig tillväxt”. Jag är övertygad om att vi behöver kommunicera detta mycket tydligare om vi ska kunna öka vårt förtroende bland väljarna.
I ivern att skapa förståelse för vår politik bland ekonomijournalister och andra partiers företrädare är risken annars stor att vi tonar ner några av våra viktigaste gröna värderingar.
Elin Odesson MP Järfälla