na godtas. Enligt delegationens mening skulle dessutom läkarutbildningen inte kunna upprätthållas i beslutad omfattning under ombyggnadstiden.
Delegationen lägger därför fram ett modifierat förslag, som kan genom
föras med mindre intrång i sjukbusdriften. Förslaget beräknas enligt nyss
nämnda prisläge kosta 415 000 kr. per avdelning exkl. vissa för flera \å- ningsplan gemensamma kostnader samt projekteringskostnader. Direktio
nen föreslår att flertalet i huvudkomplexet befintliga varda\delningai successivt moderniseras till godtagbar standard enligt sistnämnda förslag, vilket medför en minskning av vårdplatsantalet på varje avdelning från 25 till 20.
De friliggande specialklinikerna utbyggs i vissa fall. Sålunda föreslås en väsentlig utbyggnad av barnklinikerna, varvid i första hand den barnpsy
kiatriska kliniken enligt delegationens mening bör beredas tillräckliga ut
rymmen. Även den psykiatriska kliniken föreslås utvidgad genom nybygg
nader.
Någon utbyggnadsplan för radiumhemmet redovisas inte.
Kring Konung Gustaf V:s forskningsinstitut skall enligt utbyggnadsförsla
get förläggas ett antal nybyggnader, avsedda bl. a. för olika slag av forskning samt för sjukhusadministrationen. Vidare föreslås att den patologiska institutionen får utökade lokaler. Ett nytt djurhus, som är avsett för karo
linska sjukhuset i dess helhet, avses tillkomma. Bland övriga förslag kan nämnas en nybvggnad för förråd och verkstäder i anslutning till befintlig panncentral.
Till sjukhusområdets sydöstra del har i utbyggnadsförslaget schematiskt förlagts den byggnadsvolym, som enligt lokalprogrammet erfordras för före
slaget centrum för rehabiliteringsmedicin (CRM). Eugeniahemmets byggna
der måste rivas innan ERM kan komma till stånd. En stor del av CRM kan emellertid uppföras samtidigt som Norrbackainstitutets byggnader pro
visoriskt hyser en begynnande rehabiliteringsverksamhet. Större investe
ringar i institutets byggnader bör dock enligt delegationen undvikas.
Delegationen betonar, att det i generalplanen framlagda utbyggnads
förslaget är att betrakta endast såsom riktlinjer för eu framtida bebyggelse.
Vissa föreslagna byggnadsåtgärder motiveras enligt delegationen av redan fattade beslut rörande regionvård och läkarutbildning m. in., till vilka åt
gärder ställning måste tas inom en nära framtid. Direktionen lramläggcr sålunda förslag till eu första byggnadsetapp. Kostnaden för ett genomföran
de av denna etapp bar av byggnadsstyrelsen schematiskt uppskattats till totalt ca 175 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1963.
Första etappen föreslås omfatta om- och tillbyggnad av huvudkomplexct (110 milj. kr.), uppförande av byggnad för verkstäder och centralförråd samt installation av nya ångpannor m. in. (16 milj. kr.), utbyggnad av den psykiatriska kliniken (14,3 milj. kr.), uppförande av eu barnpsykiatrisk
Kungl. Maj. ts proposition nr 5!) år 1965
52
klinik (10 milj. kr.), anordnande av parkeringsanläggning i anslutning till huvudentrén (14 milj. kr.) samt framdragande av vissa vägar och kulver- tar in. in. (9 milj. kr.) Etappen bör enligt direktionen vara genomförd till den 1 januari 1975.
Av kostnaderna för första etappen uppskattas 50 milj. kr. belöpa på erfor
derlig renovering och modernisering av äldre byggnadsbestånd. 30 milj. kr.
avser uppförande av verkstadsbyggnad och parkeringsanläggning samt vid
tagande av redan nu erforderliga försörjningsåtgärder. Slutligen har enligt direktionen omkring 95 milj. kr. upptagits för nybyggnader, som behövs med hänsyn till den medicinska utvecklingens krav, sjukhusets uppgifter beträffande regionsjukvården och sjukvården inom storstockholmsområdet
samt den skedda ökningen av läkarutbildningen.
Byggnadsstyrelsen har preliminärt uppskattat kostnaderna för general
planens genomförande i dess helhet till omkring 300 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1963.
Beträffande förslagens enskildheter får jag hänvisa till den närmare redo
görelse härför, som lämnats i det föregående.
Innan jag övergår till att behandla den sålunda framlagda generalplanen vill jag anföra följande.
Avtal träftades år 1931 med Stockholms stad och Stockholms läns lands
ting rörande samarbete för karolinska sjukhusets uppförande och drift. Ett bestämt antal vårdplatser skulle avses för sjuka från staden och länet.
Staden och landstinget skulle lämna bidrag till dessa vårdplatsers anord
nande på sjukhuset genom s. k. platskostnadsbidrag. Vidare skulle staden och landstinget betala driftbidrag, beräknade på visst sätt med ledning av antalet vårddagar för stadens resp. länets sjuka. I anslutning till 1931 års avtal har motsvarande avtal sedermera träffats angående samarbete för uppförande och drift av flera nytillkommande kliniker. I samtliga fall har avtal slutits innan klinikerna uppförts. Avtalsenligt disponerar staden och landstinget f. n. sammanlagt 907 platser vid sjukhuset.
I prop. 1955: 135 angående vanföreanstalterna och Eugeniahemmet m. in.
(Sb 139, rskr 311) uttalade föredragande departementschefen beträf
fande föreslagen överflyttning av Norrbackainstitutets ortopediska klinik till karolinska sjukhuset att han liksom remissmyndigheterna fann det naturligt, att en ny ortopedisk klinik uppfördes i anslutning till sjukhuset.
Enligt departementschefen fick det ankomma på Kungl. Majrt att föran
stalta om upptagande av förhandlingar med Stockholms stad och Stock
holms läns landsting angående hl. a. fördelningen av kostnaderna för upp
förande och drift av den föreslagna ortopediska kliniken.
Förslaget till 1964 års generalplan för karolinska sjukhusets utbyggande innefattar hl. a. uppförande av eu ny ortopedisk klinik med 85 vårdplatser.
Nya platser för njurmedicinsk vård och eftervård föreslås även tillkomma.
Antalet vårdplatser föreslås utökat i fråga om bl. a. endokrinologi, ögon Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965
53 samt barn- och ungdomspsykiatri. Sjukhuset tillförs enligt förslaget 90 jourmottagnings- och intensivbehandlingsplatser (tekniska platser).
Enligt generalplaneförslaget skall staden och landstinget för sin sjukvård som nämnts i framtiden disponera 1 659 platser.
Karolinska sjukhuset torde inte kunna utan eu betydande upprustning motsvara de krav, som bör ställas på ett modernt undervisningssjuklius.
Behovet av en sådan upprustning har också vitsordats av samtliga remiss
instanser.
Med hänsyn till sjukvårdens, utbildningens och forskningens trängande behov av utökade lokaler vid karolinska sjukhuset torde det inte vara möjligt att dröja längre tid med att påbörja arbetet med en omfattande utbvggnad av sjukhuset. Redan under budgetåret 1965/66 måste enligt den framlagda tidsplanen programmeringsarbete avseende en byggnadsverk
samhet för mycket betydande belopp påbörjas, om den föreslagna första etappen av sjukhusets utbyggande skall hinna genomföras till den 1 ja
nuari 1975 — dvs. ungefärligen den tidpunkt då staden och länet enligt nämnda sjukhusplan räknar med att kunna disponera för dem avsedda vårdplatser vid sjukhuset. Framför allt är det enligt min mening i hög grad väsentligt för planeringen av sjukvården och utbildningen i storstockholms
området att besked snarast kan ges beträffande karolinska sjukhusets framtid.
Jag finner mig därför böra föreslå, att generalplaneförslaget redan nu framläggs för riksdagen oavsett att några förhandlingar på grundval av generalplaneförslaget ännu inte hunnit upptas med de kommunala huvud
männen. Förslaget har tillkommit i samarbete med därav berörda kommu
nala huvudmän. I fråga om de vårdplatser, som avsetts för Stockholms stads och Stockholms läns landstings behov, grundar sig beräkningarna på sjukhusplanen för Storstockholm, som antagits av Stockholms stadsfull
mäktige och landstinget såsom principplan. Jag utgår från att staden och landstinget har behov av dessa vårdplatser och att ifrågavarande kommu
nala huvudmän således vid de kommande avtalsförhandlingarna vill för stadens och länets patienter disponera ett vårdplatsantal, som i huvudsak överensstämmer med beräkningarna i sjukhusplanen.
Det är mot denna bakgrund jag nu avser alt behandla det framlagda generalplaneförslaget och därmed sammanhängande frågor.
Sjukhuset är beläget inom ett begränsat markområde och omges av starkt trafikerade leder. Fn upprustning av sjukhuset måste därför föregås av eu noggrann planering, som tar sikte inte enbart på dagens lokalbehov utan även på de behov, som den snabba medicinska utvecklingen kan förväntas föra med sig. Föreliggande generalplan utgör eu sådan planering.
Jag vill redan nu förutskicka, afl jag i likhet med remissinstanserna funnit det framlagda generalplaneförslaget förtjänstfullt och i huvudsak väl ägnat att tjäna såsom riktlinjer för planeringen av eu framtida
ntbygg-Kungl. Maj.ts proposition nr 5!) år 1965
54
nåd av sjukhuset. Många av remissorganens erinringar har avsetts att böra bli beaktade vid det fortsatta arbetet inom generalplanens ram. Jag förut
sätter, att hänsyn till sådana erinringar tas vid utformandet av de kon
kreta förslagen till olika byggnadsåtgärder.
I vissa fall har remissinstanserna emellertid kommit med invändningar av principiell natur. Dessa ämnar jag ta upp i det följande.
Vårdplatsantalet
Beträffande det föreslagna vårdplatsantalet vid karolinska sjukhuset har generalplanedelegationen framhållit, att den slutliga dimensioneringen av vissa specialkliniker blir beroende av kommande avtal om upplåtelse av S:t Görans sjukhus för läkarutbildning och forskning. Enligt en den 20 okto
ber 1961 träffad principöverenskommelse med Stockholms stad skall näm
ligen ett nytt undervisningssjukhus i staden förläggas till S:t Görans sjuk
hus (prop. 1961:198, SU 192, rskr 400). Avtal om upplåtelsen, grundat på denna överenskommelse, har emellertid ännu inte kommit till stånd.
Stadskollegiet i Stockholm och Stockholms läns landstings hälso- och sjuk
vårdsstyrelse uttalar, att dimensioneringen av vissa specialkliniker är bero
ende av fördelningen av den medicinska undervisningen mellan karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus. Ifrågavarande kommunala huvudmän hänvisar till att det i nämnda principöverenskommelse uttalats, att frågan om inrättande av bl. a. ögon- och öronkliniker vid S:t Görans sjukhus skulle närmare övervägas och förhandlingar härom upptas i ett senare samman
hang. Om sistnämnda sjukhus förses med såväl ögon- och öronkliniker som en hudklinik, bör enligt dessa huvudmäns uppfattning klinikerna an
vändas för undervisning. Motsvarande kliniker vid karolinska sjukhuset bör i så fall beträffande vårdplatsantalet anpassas till en sålunda ändrad dimensionering av elevantalet. Starka skäl talar enligt ifrågavarande huvud
män för att S:t Görans sjukhus liksom karolinska sjukhuset görs till ett i huvudsak fullständigt undervisningssjukhus.
Enligt 1962 års sjukhusplan för Storstockholm har de kommunala sjuk
vårdshuvudmännen räknat med såväl de vårdplatser vid karolinska sjuk
husets ögon- och öronkliniker, som upptas i generalplaneförslaget, som ett v isst antal vårdplatser för ögon- och öronsjukdomar vid S:t Görans sjukhus.
Karolinska sjukhusets ögon- och öronkliniker är således i förslaget dimen
sionerade med hänsyn till sjukvårdsbehovet. I fråga om fördelningen av läkarutbildningen mellan berörda sjukhus vill jag erinra om att det alter
nativ för utbildningen i Stockholm, som låg till grund för nämnda princip
överenskommelse, bl. a. innebar att utbildningen på det kliniska stadiet för 160 studerande per år i specialämnena otiatri, oftalmiatrik, dermato- venereologi, neurologi och ftisiologi skulle koncentreras till karolinska sjuk
huset. Däremot skulle den kliniska utbildningen i medicin, kirurgi, obste- trik-gynekologi och pediatrik (inkl. barnpsykiatri) fördelas mellan
karo-Kungl. Maj.ts proposition nr 59 ur 1965
Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1965 •>;>
linska sjukhuset och S:t Görans sjukhus. Under hösten 1964 har en preli
minär överenskommelse träffats med Stockholms läns landsting om 'ill*
koren för anordnande av läkarutbildning vid ett nytt sjukhus i Huddinge, m. in. Enligt min mening bör anordnande av undervisning i ifrågavarande specialämnen vid sjukhuset i Huddinge inte föranleda någon sadan ändring av undervisningsvolymen vid karolinska sjukhuset, att det vårdplatsantal som föreslås i generalplanen av den anledningen bör nedbringas.
När det gäller dimensioneringen av hudkliniken vid karolinska sjukhuset, vilken föreslagits erhålla 145 vårdplatser, har medicinalstyrelsen förordat en minskning av platsantalet och ett överförande av en del av ifrågavarande vård till Dandervds sjukhus. En förutsättning för denna reducering är dock enligt stvrelsen att undervisningen inte blir lidande. Universitetskanslers- ämbetet har också understrukit önskvärdheten av att vårdplatsantal in. m.
vid karolinska sjukhuset bibehålls i sådan omfattning, att en utbildnings
kapacitet av 160 nybörjare per år möjliggörs i samtliga kliniska special
ämnen, där undervisningen är förlagd till sjukhuset.
Inom ramen för de föreslagna 145 vårdplatserna vid karolinska sjuk
husets hudklinik avses viss specialisering ske. Sålunda ingår i kliniken särskilda vårdavdelningar för yrkesdermatologi och allergologi. Vidare har det ansetts att skilda vårdavdelningar bör finnas för män, kvinnor och barn.
Med hänsyn till utbildningens och forskningens intressen kan det bli svårt att genomföra en minskning av vårdplatsantalet vid hudkliniken. Frågan torde emellertid kunna avgöras först efter ytterligare utredning.
Jag vill i detta sammanhang understryka vad nämnden för undervisnings- sjukhusens utbyggande anfört i sitt remissutlåtande, nämligen att utbygg
naden av regionspecialiteterna skall ske med hänsynstagande till redan befintliga specialkliniker. Nämndens uttalande tar särskilt sikte på thorax
kirurgi, neurokirurgi och radioterapi, där vissa risker för en kommande överdimensionering av vårdplatsantalet inom storstockholmsområdet synes föreligga, trots den minskning av platsantalet vid ifrågavarande kliniker vid karolinska sjukhuset, som delegationen räknat med. Såsom framgår av vad föredragande departementschefen anfört i den av riksdagen godkända prop.
1960: 159 (SU 189, rskr 381) med förslag till riktlinjer för regionsjukvår
dens utbyggande m. in., har överläggningar med företrädare för vissa sjuk
vårdshuvudmän föregått statsmakternas ställningstagande i regionvårds- frågorna. Vid dessa överläggningar förutsattes från statens sida att ett till
fredsställande patientunderlag för karolinska sjukhusets stora, redan ut
byggda specialkliniker skulle säkerställas genom att motsvarande specia
liteter i angränsande regioner underdimensionerades eller inte utbyggdes i förhållande till det framräknade vårdplatsbehovet inom vederbörande region. Jag vill erinra om att för berörda specialiteter bl. a. erfordras eu mycket dyrbar specialutrustning, som för att utnyttjas rationellt förutsätter ett vårdplatsunderlag av inte alltför ringa omfattning. Jag anser mig
såle-56
des med hänsyn till det anförda kunna räkna med att utbyggnaden av be
rörda regionspecialiteter inte kommer att medföra att ytterligare vårdplatser vid karolinska sjukhuset behöver nedläggas.
Delegationen, som utgått från att det framtida sjukvårdsbehovet kommer att motivera tillkomsten av två njurmedicinska kliniker inom storstock
holmsområdet, har föreslagit, att en njurmedicinsk klinik förlägges till karolinska sjukhuset. Medicinalstyrelsen har tillstyrkt, att njurmedicinska och njurkirurgiska kliniker vid sjukhuset sammanförs till ett block med ansluten dialyscentral. Jag vill erinra om att 1960 års riksdag anvisat medel för bidrag till uppförande av en provisorisk njurcentral vid S:t Eriks sjuk
hus. Vid anmälan av denna fråga uttalade föredragande departementsche- len (prop. 1960: 1 bil. 13 s. 231,"SU 11, rskr 11) en viss tvekan rörande en förläggning av en njurcentral till karolinska sjukhuset bl. a. med hänsyn till att sjukhuset inte kunde ställa tillräckliga lokaler till förfogande för ändamålet. Vid en utbyggnad torde emellertid en njurmedicinsk klinik kun
na beredas plats vid sjukhuset. I samband med det kommande utrednings
arbetet får inrättandet av en dylik klinik vid sjukhuset närmare övervägas.
Medicinalstyrelsen har vidare väckt frågan huruvida en infektionsklinik bör anordnas vid sjukhuset. Att finna utrymme för en sådan klinik torde emellertid ställa sig svårt. Jag anser inte tillräckligt starka skäl föreligga för att söka utöka sjukhuset med en sådan klinik. Av den föreslagna efter- vårdsklinikens vårdplatser avses ca 50 platser för allmän rehabilitering och ca 110 platser för långtidsvård. Medicinalstyrelsen framhåller, att antalet långtidsvårdplatser är alltför högt för den kvalificerade vård soin bör ges på ett regionsjukhus, och förordar, att platsantalet för långtidsvård be
gränsas till ca 80. Dimensioneringen av eftervårdskliniken bör enligt min mening ytterligare studeras i samband med frågorna om förläggandet av ett centrum för rehabiliteringsmedicin till sjukhuset. Givetvis måste målsätt
ningen vara den att vid eftervårdskliniken endast skall omhändertas pa
tienter, som behöver kvalificerad vård.
Principbeslut har fattats av statsmakterna om en förflyttning av Norr- backainstitutets ortopediska klinik till karolinska sjukhuset fprop. 1955:
135, SU 139, rskr 311). Mot det föreslagna vårdplatsantalet, 85 platser, för en ortopedisk klinik vid sjukhuset har inga invändningar rests. Kliniken är enligt generalplanen avsedd att tillkomma på 1970-talet.
Sammanfattningsvis anser jag, att det framlagda stomprogrammet i stort hör kunna läggas till grund för den fortsatta planeringen med de reserva
tioner, som framgår av vad jag anfört.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59 ur 1965
Lokalprogrammet
Remissmyndigheterna har i huvudsak lämnat det framlagda lokalpro
grammet i vad avser beräkningen av ytor in. m. utan erinran. Nämnden för
57