Strategi för grön ekonom

Vi lever på en planet där det inte längre finns något utrymme för ytterligare exploatering och expansion. Därför måste det ekonomiska tankesättet förändras i grunden. Produktionen och konsumtionen måste ske inom ramen för ekosystemens bärkraft och samtidigt främja den sociala utvecklingen.

Det saknas dock en färdig ekonomisk teori att börja jobba mot. I den här rapporten har vi inte heller sökt efter någon ny, fullständig och färdig ekonomisk modell. På sikt måste en systemförändring till, lösningarna måste vara storska- liga. Men vi kan inte hoppas på något plötsligt paradigm- skifte. Däremot kan vi hoppas på en ström av små reform- er i rätt riktning. Vi förordar i första hand åtgärder där det redan idag är möjligt att få till stånd diskussioner med de politiska partierna.

Även om varje ny reform i rätt riktning, varje nytt ekon- omiskt styrmedel och varje ny internationell överenskom- melse bara är en liten, liten bit på vägen mot en mer hållbar ekonomi är det viktigt att hela tiden ha helheten i åtanke. Vi tror att den modell vi beskrivit, med arbete längs tre olika spår, kan understödja detta ansvar för helheten. Vi föreslog att det behövs åtgärder efter följande tre spår: 1) att ge ett tillräckligt skydd åt naturen och naturkapitalet, 2) att minska det ekologiska avtrycket av den ekonomiska aktiv- iteten och 3) att minska samhällets beroende av ekonomisk tillväxt.

Varken en politik som i huvudsak är inriktad på att gynna teknikutveckling, effektivisering och nya rena en-

ergikällor, eller som i huvudsak fokuserar på stärkt natur- skydd, kommer att lyckas. Inte ens om politiken inom båda dessa målområden vore utomordentligt framgångsrik skulle slutresultatet bli det önskade. Till följd av de återkop- plingsmekanismer vi tidigare beskrivit skulle energi- och resursflödena trots allt fortsätta att accelerera, och trycket mot naturresurserna skulle hårdna. Om lagstiftning och ekonomiska styrmedel, mot alla odds, lyckades ge naturka- pitalet ett tillräckligt skydd skulle resursuttaget bromsas in, men samhället skulle dessvärre inte vara förberett på detta. Tillväxtens dilemman måste alltså upp på den politiska dagordningen. Hur ska det gå till? Att förändra invanda tankebanor är svårt. Själva retoriken är antagligen mycket viktig i sammanhanget. Miljörörelsen bör kanske inte i första hand betona alla negativa sidoeffekter av fortsatt ekonomisk tillväxt. Då är risken stor att man hamnar i ett slags resonemang kring för eller emot tillväxt. Istället bör fokus ligga på att visa hur starkt beroende av tillväxt vårt samhälle blivit och vilka följder detta får i form av kortsik- tiga och ohållbara politiska beslut. Vi tänker här på allt ifrån kommunpolitiker som röstar för ytterligare en externhan- delsetablering till regeringschefer på G20-möte som lägger all tillgänglig tid på att diskutera det aktuella ekonomiska läget och därför inte hinner med miljö- och klimatfrågorna. Bara om vi kan bryta tillväxtberoendet kan politikerna hel- hjärtat fokusera på andra, mer relevanta politiska mål. Retoriken är alltså betydelsefull. Ingen vill höra att det man själv tycker är enbart positivt (tillväxt) kanske har sina nack- delar. Att vara beroende av något tycker vi däremot är rätt otrevligt. Inte ens sockerberoende är kul även om socker är gott.

Bland de förslag vi lyft fram i den här rapporten finns fyra förslag på förändringar som skulle kunna förbättra förutsättningarna för en ekonomi med låg eller ingen till- växt: arbetstidsförkortning, cirkulär ekonomi, nya företagsmodeller och reglering av bankernas kreditgivning. En rapport från den brittiska hållbarhetskommissionen, Prosperity without growth, lyfter fram fler tänkbara steg i riktning mot en hållbar ekonomi utan behov av tillväxt (Jackson, 2009). Rapporten menar att offentliga investerin-

gar och offentligt ägande måste spela en betydligt större roll än idag, bland annat för att lyckas kanalisera invester- ingar till hållbara alternativ inom transport- och energisek- torerna. Rapporten pekar också på vikten av att utveckla nya välfärdsmått istället för BNP, att vända den långvariga trenden av växande inkomstklyftor och att försöka tygla den rådande konsumtionskulturen genom exempelvis en stramare reglering av reklam och marknadsföring.

Det finns fortfarande ytterst få forskare som försökt utreda hur en ekonomi med låg eller ingen tillväxt skulle kunna fungera. Ett undantag är den kanadensiske ekonomen Peter Victor. Han har utvecklat en modell för att simulera hur den kanadensiska ekonomin skulle fungera i olika scenarier med lägre investeringsnivåer och kortare arbetstid. Resultaten ser lovande ut: minskade koldioxidutsläpp, lägre arbetslöshet, mer fritid och utpla- nande tillväxt (Victor, 2008). En liknande version av mod- ellen har tagits fram för svenska förhållanden, med liknande resultat (Malmaeus, 2011). Det behövs dock my- cket mer av både forskning och diskussion om förutsättnin- garna för en ekonomi utan tillväxt. Vi har tidigare nämnt det nystatade svenska forskningsprojektet som ska under- söka effekterna av att BNP-tillväxten bromsar upp (Axäll, 2013). Här kan vi hoppas på viktig, ny kunskap.

”Tillväxt – rätt eller fel fråga?” var en av rubrikerna i föregående kapitel. Vi vill bestämt hävda att det är rätt fråga just nu. Debattklimatet har förändrats avsevärt bara under de senaste åren. Från att ha varit en ickefråga hörs nu till- växtkritiska röster nästan dagligen, och tillväxtens gräns- er diskuteras i både Svenska Dagbladet och Financial Times. Allt fler svenskar har också insett att tekniska lös- ningar inte kommer att kunna bli lösningen på alla samhäl- lets problem. Detta visades nyligen av forskare från Chalmers och Göteborgs universitet (von Borgstede et al., 2013). Forskarna jämförde två rikstäckande enkä- tundersökningar från 2005 och 2010. År 2005 ansåg en majoritet att ny teknik var lösningen på klimatkrisen. Bara fem år senare hade den gruppen minskat betydligt, medan

bara fem år ökat från runt 20 till över 50 procent.

De här förändringarna när det gäller debattklimat och allmän opinion visar att allt fler blivit medvetna om att vi inte kan fortsätta konsumera som förr och att ny teknik inte räcker för att lösa problemen. Marken är med andra ord beredd! Vi vill här föreslå ett antal utgångspunkter för det fortsatta arbetet för en grön ekonomi:

• Det viktigaste bidraget i kampen för att nå en ekono- mi som håller sig inom planetens gränser är och förblir att skydda naturen och naturkapitalet. • Det behövs en ökad medvetenhet om ekonomins

grundläggande hållbarhetsproblem, t.ex. att ekonomins fokus på egenintresse och konsumtion bidrar till en minskad förväntan på att ta ansvar, att nyttjandet av naturresurser inte styrs av människors behov utan av betalningsförmågan, och att effek- terna i slutändan bland annat blir en ohållbar exp- loatering av naturen.

• Vi bör fortsätta att driva på för fortsatt grön skat- teväxling och andra ekonomiska styrmedel i syfte att nå specifika miljömål. Det finns ett stort värde i att gynna miljövänlig teknik och resurssnål konsum- tion. Men, som vi visat i denna rapport, sådana sty- rmedel kommer inte att vara effektiva för att förän- dra det totala resurs- och energiutnyttjandet så länge volymerna tillåts fortsätta öka. Denna typ av ekono- miska styrmedel måste kombineras med andra åt- gärder.

• Vi bör fortsätta att propagera för möjligheten att sätta pris på miljön genom att utnyttja marknadens prismekanismer, men måste samtidigt vara med- vetna om riskerna ifall denna princip drivs för långt: en ytterligare ekonomisering av vår tillvaro och risken för att handeln ger en orättvis tillgång till miljöutrymme. En säkrare väg, när så är möjligt, är att sätta tak för miljöbelastning och resursuttag och sköta fördelningen via kvoter istället för via in-

dringar i teknikutveckling och konsumtionsmön- ster ifall fortsatt ekonomisk tillväxt skulle kunna frikopplas från växande miljöpåverkan. Åtgärderna måste dessutom balanseras av ett närmast urstarkt naturskydd. Budskapet som måste ut är att grön tillväxt är en orimlig tanke! Att kommunicera detta blir en kärnfråga med tanke på hur politiker, insti- tutioner och företag idag i allt större utsträckning riktar sitt hopp mot just grön tillväxt. Här krävs givetvis mer forskning, men det krävs också en ny sorts retorik. Hur kan det vara rimligt att bevis- bördan ska ligga hos den som anser att grön tillväxt är problematisk? Det sunda förnuftet säger att en modell där ekonomin tredubblas på mindre än 50 år och växer sig 100 000-tals gånger större på 500 år inte är långsiktigt hållbar. Ändå utgår man, utan något som helst stöd i vare sig vetenskap eller tidi- gare erfarenhet, ifrån antagandet att en frikoppling mellan tillväxt och miljöpåverkan är möjlig. • Kunskap om återkopplingsmekanismerna som kon-

tinuerlig ”äter upp” vinsten av teknikförbättringar bör spridas på ett pedagogiskt sätt. Bättre och snålare teknik leder till billigare varor och tjänster som i många fall i slutändan ökar konsumtionen av den aktuella produkten istället för att minska den. I ett större sammanhang leder teknikförbättringen till ett ökat ekonomiskt utrymme som i de allra flesta fall nyttjas för ökad produktion och konsumtion. Effektiviserings- åtgärder leder till ett minskat nyttjande av energi och resurser endast ifall människors konsumtion- sutrymme inte samtidigt växer (t.ex. genom ökad fritid istället för höjda löner), eller ifall man sätter ett absolut tak för nyttjandet av den aktuella resurs- en. Ny ren energi ger bara en miljövinst om smutsig energi samtidigt avvecklas.

• Kunskap om det orealistiska i att skapa tillväxt base- rad på tjänstekonsumtion bör också kommuniceras. Genom både teoretiska analyser och granskning av historiska data går det att visa att den ekonomiska

tillväxten är och kommer att vara beroende av ma- teriell tillväxt.

• Att fortsätta undersöka hur ekonomin påverkas av låg eller negativ tillväxt, att bättre identifiera de fak- torer som gör samhället beroende av tillväxt och att utveckla strategier för ett minskat tillväxtberoende hör till de centrala delarna i arbetet för en grön ekonomi. Här krävs att det tillsätts mer resurser för utveckling och forskning.

• Vi kan redan idag börja argumentera för att samhäl- let på sikt måste bli mindre beroende av tillväxt, och diskutera reformer som skulle leda i den riktningen, t.ex. kortare arbetstid, cirkulär ekonomi, reglering av bankernas kreditgivning och nya former för företagande.

• Vi kan argumentera för att dagens utveckling där vi går mot ett alltmer ojämlikt samhälle är ohållbar, inte minst sett utifrån möjligheten att kunna bedriva en framgångsrik miljöpolitik.

De förändringar som krävs har förstås globala dimension- er. Ett litet land som Sverige kan peka på problemen och ta små steg i rätt riktning på hemmaplan. I slutändan kommer det att behövas internationella överenskommelser om in- riktningen, oavsett om det gäller nivåer på miljöskatter, att sätta tak för utnyttjande av begränsade materiella resurser eller att hitta konsensus om behovet av ett minskat tillväxt- beroende.

Att förändra de strukturer som driver på den ökade kon- sumtionen och resursanvändningen blir svårt. Omöjligt - skulle vissa hävda - eftersom både jobb, pensioner, livsstilar och identitetsbyggen beror av ständigt ökande privatkon- sumtion. Men ingenting är omöjligt. Historien visar att både värderingar och samhällssystem har förändrats i grunden många gånger. Det som tidigare har setts som otänkbart – t.ex. att det skulle vara förbjudet att äga slavar eller att kvin- nor skulle ha rösträtt – har på relativt kort tid kunnat bli verklighet. Vi får hoppas att nästa stora kliv för mänskli- gheten blir insikten om att vi lever på en planet med begrän- sade resurser och att vår ekonomi är en del av naturen.

Ackerman, F. (2010). Carbon markets are not enough. I Trade and environment review 2009/2010 (s. 26-30). Geneva: United Nations Conference on Trade and Development. Från http://unctad.org/en/ docs/ditcted20092_en.pdf

Alfredsson, E., Scocco, S. (2008). Näringslivets tillstånd 2008: Tjänsteparadox skapar tillväxt. Öster- sund: Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Axelsson, S. (2009). Den totala skatteväxlingen. I R. Olsson & E-L. Neiman (red.), Hundra år av envis- het: Naturskyddsföreningens temabok. Stockholm: Naturskyddsföreningen.

Axäll, J. (2013). Forskare undersöker framtid utan tillväxt: Nyhet publicerad 2013-11-15. Hämtad nov 2013 från http://www.kth.se/aktuellt/nyheter/forskare-undersoker-framtid-utan-tillvaxt-1.434078 Bauman, Z. (2008). Konsumtionsliv. Göteborg: Daidalos.

Benes, J., Kumhof, M. (2012). IMF Working paper: The Chicago Plan Revisited (WP/12/202). Washing- ton, DC: International Monetary Fund. Från http://www.imf.org/external/pubs/ft/wp/2012/wp12202. pdf

Bolin, L., Larsson, J., Sinclair, R., Hellström, P., Palmestål, K., Svensson, I., Mattson, B. (2013). Klimatomställning Göteborg: Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar (Mistra Urban Futures Report 2013:5). Göteborg: Mistra Urban Futures. Från http://www.mistraurbanfutures.org/sv/ klimatomstallning-goteborg

Bonnedahl, K. J. (2012). Från ekonomiskt till hållbart, från exploatering till samexistens: En bok om att tänka om. Lund: Studentlitteratur.

Borgnäs, K. (2013, 15 oktober). Därför kan klimatfrågan inte lösas vid kyldisken. Dagens Nyheter, Kultur, s. 8.

Brolinson, H., Palm, V., Wadeskog, A., Sörme, L., Arushanyan, Y., Finnveden, G. (2012). Konsumtions- baserade miljöindikatorer (Naturvårdsverket, Rapport 6483). Stockholm: Naturvårdsverket. Cordell, D., Drangert, J-O., White, S. (2009). The story of phosphorus: Global food security and food for thought. Global Environmental Change, 19(2), 292-305.

Diamond, J. (2006). Vete, vapen & virus: en kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13 000 åren. (I. Johansson, övers.). Stockholm: Norstedts. (Originalarbete publicerat 1997).

Diamond, J. (2005). Undergång: Civilisationers uppgång eller fall. (M. Eklöf, övers.). Stockholm: Norstedts. (Originalarbete publicerat 2005).

Diamond, J. (2007). Easter Island Revisited. Science, 317(5845), 1692-1694.

Dwyer, G. S., Chandler, M. A. (2008). Mid-Pliocene sea level and continental ice volume based on coupled benthic Mg/Ca palaeotemperatures and oxygen isotopes. Philosophical.Transactions of the Royal Society, A 367(1886): 157–168.

European Commission. (2013). Taxation trends in the European Union: Data for the EU Member States, Iceland and Norway (2013 edition). Luxembourg: Publications Office of the European Union. Från http://ec.europa.eu/taxtrends

Forsberg, B. (2012), Omställningens tid: tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid. Stockholm: Karneval förlag.

Grenholm, S. (2012). Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel: Bilaga till motion 83, Naturskydds- föreningens riksstämma 2012. Falun: Naturskyddsföreningen. Från http://falun.naturskyddsfo- reningen.se/?p=710

Holmberg, J., Larsson, J., Nässen, J., Svenberg, S., Andersson, D. (2011). Klimatomställningen och det goda livet (Naturvårdsverket Rapport 6458). Stockholm: Naturvårdverket.

Hunhammar, S. (Red.). (2008). Konsumtionens klimatpåverkan. (Naturvårdsverket, Rapport 5903). Stockholm: Naturvårdsverket.

Hunt T. L. (2006). Rethinking Easter Island's ecological catastrophe. Journal of Archaeological Science

IEA. (2010). World Energy Outlook 2010. Paris: International Energy Agency. Från http://www.iea.org/ publications/freepublications/publication/weo2010.pdf

IPCC. (2013). Summary for Policymakers. I Climate Change 2013: The Physical Science Basis. IPCC, WG1 AR5. Från http://www.ipcc.ch/report/ar5/wg1/docs/WGIAR5_SPM_brochure_en.pdf IPCC. (2014). Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change. IPCC, WG3 AR5 Final Draft. Från http://mitigation2014.org/report/final-draft/

IRM. (2013). Totala reklaminvesteringar 2012. Stockholm: Institutet för Reklam- och Mediestatistik. Hämtad okt 2013 från http://www.irm-media.se/

Jackson, T. (2009). Prosperity without Growth? The transition to a sustainable economy. London: Sus- tainable Development Commission. Från http://www.sd-commission.org.uk/publications.php?id=914 Jevons, W. S. (1866). The coal question: an inquiry concerning the progress of the nation, and the probable exhaustion of our coal-mines. (2nd ed.). London: Macmillan and Company. Kennedy, M. (1993). Pengar utan ränta och inflation. Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Larsson, B. (2014, 20 april). Klimatet är ytterst en etisk fråga. Svenska Dagbladet. Från http://www.svd. se/opinion/brannpunkt/klimatet-ar-ytterst-en-etisk-fraga_3481336.svd

Larsson, M., Bratt, L., Sandahl, J. (2011). Hållbar utveckling och ekonomi inom planetens gränser. Lund: Studentlitteratur.

Malmaeus, M. (2011). Ekonomi utan tillväxt: Ett svenskt perspektiv. Cogito rapport nr 10. Stockholm: Cogito. Från http://www.cogito.nu/sites/default/files/Ekonomi%20utan%20tillvaxt.pdf Malmaeus, M. (2013). Tillväxt till varje pris. Malmö: Notis förlag.

McNeill, J. R., Winiwarter, V. (2006). Soils, Soil Knowledge, and Environmental History: An Introduc- tion. I McNeill J.R., Winiwarter, V (Ed.), Soils and Societies: Perspectives from Environmental History. Cambridge: The White Horse Press.

Mieth, A., Bork, H-R. (2006). The Dynamics of Soil, Landscape and Culture on Easter Island. I McNeill J.R., Winiwarter, V (Ed.), Soils and Societies: Perspectives from Environmental History. Cambridge: The White Horse Press.

Mieth, A., Bork, H-R. (2010). Humans, climate or introduced rats – which to blame for the woodland destruction on prehistoric Rapa Nui (Easter Island)? Journal of Archaeological Science 37(2): 417–426. Millennium Ecosystem Assessment. (2005), Ecosystems and Human Well-being: Synthesis. Washing- ton: Island Press.

Naturvårdsverket. (2014). Pressmeddelande 2014-03-28: Miljömålen behöver få en starkare ställning. Från http://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Miljomalen-behover-fa-en- starkare-stallning/#

OECD. (2013). Crisis squeezes income and puts pressure on inequality and poverty. Paris: OECD. Från http://www.oecd.org/social/income-distribution-database.htm

Oxfam. (2014). Working for the Few: Political capture and economic inequality (178 Oxfam briefing paper). Oxford: Oxfam International. Från http://www.oxfam.org/en/policy/working-for-the-few- economic-inequality

Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., Persson, Å., Chapin, III, F. S., Lambin, E., … Foley, J. (2009). A Safe Operating Space for Humanity. Nature, 461(24), 472-475.

Rockström, J., Klum, M. (2012). Vår tid på jorden: Välfärd inom planetens hållbara gränser. Stockholm: Bokförlaget Langenskiöld.

Rolett, B., Diamond, J. (2004). Environmental predictors of pre-European deforestation on Pacific islands. Nature, 431(7007), 443-446.

Rothstein, B. (red.), Arrhenius, G., Ellerman, D. P., Hermansson, J., Lindkvist, L., Magnusson, L., Torngren Wartin, A., Öberg, P-O. (2012). Tillsammans: en fungerande ekonomisk demokrati. Lund: Studentlit- teratur.

Sanne, C. (2007). Keynes barnbarn – en bättre framtid med arbete och välfärd. Stockholm: Formas. Saunders H. D. (1992). The Khazzoom-Brookes Postulate and Neoclassical Growth. The Energy Journal 13(4), 131-148.

Schlyter, C. (2008). Allmänintressebolag [Broschyr]. Bryssel/Strasbourg: De Gröna/EFA i Europaparla- mentet. Från http://www.isk-gbg.org/99our68/allmanintressebolag.pdf

Schor, J. (2005). Sustainable Consumption and Worktime Reduction. Journal of Industrial Ecology, 9(1–2), 37-50.

SKL. (2010). Framtidens utmaning: Välfärdens långsiktiga finansiering. Stockholm: Sveriges Kom- muner och Landsting. Från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationer-ekonomi/ framtidens_utmaning

Sommestad, L. (2011). Klimatpolitik och full sysselsättning (Rapport nr 34/2011). Stockholm: Arbetar- rörelsens tankesmedja.

Sukhdev, P. (2012). Corporation 2020: Transforming business for tomorrow’s world. Washington: Island Press.

United Nations. (2013). World Population Prospects: The 2012 Revision. United Nations, Department of Economic and Social Affairs. Från http://esa.un.org/unpd/wpp/index.htm

van den Bergh, J. (2010). Relax about GDP growth: implications for climate and crisis policies. Journal of Cleaner Production, 18(6): 540-543.

Vetlesen, A. J. (2013, 18 oktober). Viktigere enn håp (L. Jarlöv, övers.). Harvest. Från http://harvest.as/ artikkel/viktigere-enn-hap

Victor, P. A. (2008). Managing without growth: Slower by design, not disaster. Cheltenham/Northamp- ton: Edward Elgar Publishing.

Von Borgstede, C., Andersson, M., Johnsson, F. (2013). Public attitudes to climate change and carbon mitigation - implications for energy-associated behaviours. Energy Policy, 57: 182-193. Wijkman, A., Rockström, J. (2011). Den stora förnekelsen. Stockholm: Medströms bokförlag. Wilkinson, R., Pickett, K. (2011). Jämlikhetsanden: Därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen (L. Ohlsson, övers.). Stockholm: Karneval förlag. (Originalarbete publicerat 2009).

Stort tack för värdefulla synpunkter på textutkast till Andreas Berggren, Karl-Johan Bonnedahl, Patric Engfeldt, Mikael Malmaeus, Alexander Rodriguez, Johanna Sandahl och Linda Vixner.