Samtliga elever anser att det är skillnad, enligt vissa stor skillnad, att läsa i digital form jämfört med i tryckt form. Ungefär hälften av eleverna tyckte digital läsning var lättare. Fördelarna med digital läsning är att man kan ha flera flikar uppe för att kolla upp saker: ”Om man hittar ett svårt ord kan man bara öppna upp en ny flik”, ”[avbryter] Ja, exakt!”, ”Och kolla upp det.”. Vissa elever anser att en fördel med att läsa på en datorplatta är att man kan scrolla i texten och slipper bryta av meningen och vända blad: ”Därför att i sådana här böcker då tar det längre tid, då måste man ju vända blad, än vad det gör på iPad, då bara scrollar man ner.”. ”Jag hatar när man läser en bok och: Han var helt…[pausar och visar med handen hur man måste vända sida]...galen.”. Eleverna i expertgruppen föredrar att läsa i digital form. De menar att det är en fördel att kunna zooma för att få större bokstäver och att få texten uppläst
för att inte läsförståelsen ska drabbas. ”… så måste jag få informationen uppläst på vad man ska göra, för att annars lägger jag för mycket fokus på själva läsandet och inte på vad det står.” En elev berättar att hen vid ett läsförståelsetest inte fick tillgång till sitt kompensatoriska verktyg och att det var svårt. En annan elev uttrycker: ”Alltså för mig är det så att jag har märkt, av att lyssna på ljudböcker och sånt, att jag läser mycket bättre nu än jag gjorde innan.”.
De elever som tyckte det var lättare att läsa i tryckt form lyfter fram fördelarna att böcker är mer strukturerade, utförliga och välskrivna. Någon elev uttrycker att man ”sätts mer in i ämnet” när man läser i en bok. Flera elever beskriver text i tryckt form som mer strukturerad än digital text. ”När man läser i en bok så kan man se hur långt man har kommit och hur långt man har kvar och man ser boken… på internet så är det blir ju väldigt mycket bara som en lång text.” Vissa elever uttrycker att de tycker att det är jobbigt att scrolla upp och ner i texten och föredrar att byta sida.
Lärarna diskuterar utifrån stimulusmaterialet att digital läsning kan kräva fler förmågor av läsaren än traditionell läsning och därigenom kan vara svårare jämfört med läsning i tryckt form. De upplever själva att digital läsning är svårare: ”...som jag har jättesvårt att läsa som nu på mattelyftet, jag trycker ut och sitter och läser det på ett papper.”. Lärarna diskuterar olika orsaker till detta: ”...det är en ovana, helt klart är det en ovana.”, ”...jag vill inte ha reklamdelarna som finns, som nästan alltid dyker upp eller nån bild som gör reklam för nå’t, för det stör mig för mycket.”. Flera lärare håller med om att reklam och irrelevant information som dyker upp på nätet är distraherande vid läsning. Dessutom upplever lärarna att man distraheras av allt man kan klicka sig vidare till på en datorplatta. Lärarna anser att även eleverna blir distraherade och gör annat än det förväntade när de får tillgång till en datorplatta: ”Det är så många som blir okoncentrerade av att titta på en iPad, med allt man kan göra på en iPad, också det här att man klickar sig vidare.”. Lärarna påtalar vikten av att styra upp undervisningen där datorplattorna används så att eleverna inte gör något helt annat. Några lärare anser att man har en tydligare överblick och struktur i en bok som man saknar när man läser på nätet. De anser att det är lättare att bläddra i en bok än att scrolla upp och ner på en datorplatta: ”....det kan snabbt rulla iväg...man vet inte var man var och man vet inte vart man skulle.” Ur ett elevperspektiv anser några lärare att det är lättare att läsa i en bok med framsida och den tryckta bokens struktur med rubriker och sidnummer för att få en överblick. Några lärare anser att: ”Det är ganska svåra texter [på internet] och alldeles för mycket text...det är för avancerat liksom…. våra läroböcker är ju ändå åldersadekvata, dem är vi mest ’safe’ med...” . Någon annan lärare tar upp att eleverna kan behöva stöd för att sålla
information och hitta den information de är ute efter. Lärarna upplever att eleverna mest skumläser och sökläser på internet och djupläser mer i böcker: ”Nu när de söker information så tycker jag att det är mycket så att de skummar igenom.”. En lärare anser att läsning på internet kan träna upp förmågan att snabbt hitta information men att det inte utvecklar elevernas läsförståelse och inte skapar djupare sammanhang och förståelse: ”Jag vet inte om det utvecklar läsförståelsen eller förmågan egentligen.”. Lärarna anser att tålamodet, lusten och orken att grundligt gå in i en text saknas hos eleverna och att de mest fokuserar på att ta ut det viktigaste: ”...vi lever ju också i ett samhälle där allting går mycket snabbare och det här tålamodet att sitta och läsa igenom flera sidor för att få grepp om en sak, den orken och lusten finns inte riktigt.”, ”Nä, den minskar ständigt.”, ”Det är ’tjoff, tjoff’ så är det klart och så klicka sig vidare om du inte hittar.”.
Analys
Elever som tycker det är lättare att läsa digitalt poängterar främst tekniska möjligheter som att få text uppläst. Elever som tycker att det är svårare att läsa digitalt fokuserar främst på skillnader gällande textstruktur mellan digitala medier och tryckta texter. Lärarna menar att det är lättare för eleverna att läsa i en bok med böckers traditionella struktur och menar även att eleverna lätt förleds att navigera vidare och hamna bort från det de skulle göra. Enligt Leu med flera (2013) kräver de nya litteraciteterna ytterligare läsfärdigheter och förmågor. De menar vidare att nya litteraciteter inte ersätter gamla läsfärdigheter utan bygger vidare på dem. Elever behöver därför lära sig strategier för att kunna navigera inom digitala texter. Leu med flera poängterar att läsaren behöver strategier för att kunna hantera distraherande hyperlänkar som kan föra läsaren bort från det ursprungliga målet. Lärarna menar att irrelevant information, som reklam i anslutning till texter, är distraherande för läsningen. Leu med flera (ibid.) påtalar att det multipla medieformatet kan påverka läsarens förståelse av texten. Det som enligt Leu med flera beskriver multimodala texter är bland annat att de innehåller en rad olika medieformat som exempelvis animerade symboler, ljud och video. Det leder till att läsaren måste kunna använda sina läsförmågor mer flexibelt. Rasmussons (2014) tolkning av The cognitive theory of multimodal learning ger en förklaring till varför det kan vara svårare att läsa multimodala texter än traditionella texter. Enligt teorin bearbetar människan information i två kognitiva system som vardera behandlar text eller tal och bilder. Multimodala texter innehåller oftast fler medier än traditionella texter, vilket enligt denna teori skulle kunna leda till kognitiv överbelastning.