Strategier för att täcka ett underskott i LULUCF-sektorn

I händelse av att den svenska LULUCF-sektorn inte når upp till sitt beting för nettoupp-tag kan Sverige, som diskuterats i kapitel 5, täcka underskottet på tre olika sätt: 1) Sverige köper ESR-enheter (och/eller LULUCF-krediter) från andra länder, 2) Sverige annullerar färre ESR-enheter än planerat, 3) Sverige minskar sina ESR-utsläpp ytterligare. Nedan identifierar vi kostnader och intäkter för dessa strategier.

1) Sverige köper ESR-enheter eller LULUCF-krediter från andra länder

I det här alternativet täcker Sverige upp LULUCF-sektorns underskott genom att köpa ESR-enheter och/eller LULUCF-krediter från andra länder. Figur 16 illustrerar Sveriges kostnader och intäkter för denna strategi. I figuren köper Sverige (q1LULUCF – q2LULUCF) stycken enheter till ett styckpris, benämnt Pris utsläppsenheter i figuren. Vilken nivå priset kan tänkas ligga på i verkligheten är i dagsläget inte känt. Givet att Sverige har ett striktare LULUCF-beting än de flesta andra EU-länder kan det vara rimligt att anta att priset är lägre än marginalkostnaden för åtgärder i Sverige. Det är utifrån ett sådant antagande figu-ren är ritad. Kostnaden för denna åtgärd uppgår därmed till ytan B. Samtidigt innebär åt-gärden att skogen slipper att vidta åtgärder för att hålla skogens nettoupptag vid q1LULUCF

och i stället sikta på q2LULUCF. Notera att den svenska ESR-sektorns målnivå ligger kvar vid q¹. De åtgärdskostnader som härigenom undviks motsvarar ytorna A+B i figuren. Figuren

69 Den aktör som anger det lägsta priset för att leverera upptag genom BECCS vinner anbudet.

är ritad så att åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam i meningen att den minskar Sveriges nettokostnad för att klara våra nationella utsläppsmål och vårt LULUCF-beting. Kost-nadsminskningen motsvarar ytan A.

Det ska noteras att så länge det pris Sverige behöver betala för LULUCF-krediter/ESR-enheter är positivt så är det optimalt med viss anpassning inom LULUCF-sektorn. Som nämnts är det svårt att ha någon bestämd uppfattning om vilket pris ESR-enheter respek-tive LULUCF-krediter kommer att kunna handlas till. Vad gäller den förra så kan det no-teras att EU-kommissionen i sin konsekvensanalys av Fit for 55 räknar med ett pris kring 1,5 kr per kg koldioxid under förutsättning att alla medlemsländer deltar fullt ut i handeln (Europeiska kommissionen 2021d). I det fall stora högkostnadsländer väljer att inte delta i handeln kan ett betydligt lägre pris komma att materialiseras. Priset på LULUCF-krediter kan antas hamna på en betydligt lägre nivå. I sina konsekvensanalyser (Europeiska kom-missionen 2021a) anger EU-komkom-missionen priser på LULUCF-krediter motsvarande 5 till 10 öre per kg upptag.

Figur 16 Kostnader och intäkter för att täcka skogens underskott genom köp av ESR-en-heter

2) Sverige annullerar färre ESR-enheter än planerat

Sveriges nationella utsläppsmål är mer ambitiösa än vårt ESR-åtagande. Om Sverige når sina utsläppsmål finns således ett överskott av ESR-enheter. Historiskt har Sverige annull-lerat detta överskott av ESR-enheter och på så sätt ytterligare minskat EU:s samlade ut-släpp. Sveriges plan tycks vara att annullera detta överskott och därmed bidra till att EU:s totala utsläpp blir lägre än annars. En alternativ användning av dessa enheter vore att an-vända (delar av) dem för att täcka ett underskott i LULUCF-sektorn. I detta fall uppstår ingen pekuniär kostnad för Sverige (under antagande att enheterna i annat fall annulleras).

Emellertid uteblir den ytterligare minskning av EU:s utsläpp som skulle uppstått som en följd av annulleringen. Det uppstår därför en kostnad i form av svenska politikers värde-ring av att EU:s utsläpp blir större än annars. Intäkten består av värdet av att skogssektorn

inte behöver anpassa sig i samma utsträckning. Intäkten av att använda (q1LULUCF-q2LULUCF) stycken ESR-enheter till att täcka skogens underskott motsvarar ytorna A+B i figur 16.

3) Sverige minskar sina ESR-utsläpp ytterligare

Här annullerar Sverige ESR-enheter som planerat och behöver därför frigöra ytterligare ESR-enheter för att täcka skogens underskott genom att minska utsläppen i den svenska ESR-sektorn ännu mer. Detta är således en ytterligare utsläppsminskning relativt den nivå som följer av våra utsläppsmål, q1ESR i figur 17 nedan. Kostnaden för att på detta sätt fri-göra ESR-enheter till LULUCF-sektorn motsvarar i figuren av ytorna A+B. Värdet av åt-gärden motsvarar ytan B, det vill säga de kostnader som undviks i den svenska LULUCF-sektorn. Så som figuren är ritad är detta sätt att mildra kraven på anpassning i den svenska skogen samhällsekonomiskt olönsamt. Mot bakgrund av de ambitiösa utsläppsmålen som ställts upp för den svenska ESR-sektorn och svenska inhemska transporter är det dock inte någon orimlig illustration. Trafikverket (2020) uppskattar marginalkostnaden för ut-släppsminskningar inom vägtrafiksektorn år 2030 till 1,3 – 5,2 kr per kg beroende på åt-gärd. Riksrevisionen (2020) bedömer marginalkostnaden för att genom klimatbonus till el-bilar och laddhybrider minska utsläppen ligger kring 6 kronor per kg koldioxid.⁷⁰

Figur 17 Kostnader och intäkter för att täcka skogens underskott genom ytterligare ut-släpps-minskningar i den svenska ESR-sektorn

Sammanfattande bedömning

De alternativ som diskuterats ovan baseras på åtgärder utanför LULUCF. Här finns det skäl att anta att alternativet där Sverige ökar styrkan i styrningen av den svenska

ESR-70 I händelse bilen exporteras till annat land efter tre år bedöms marginalkostnaden för att minska de svenska ut-släppen ligga i intervallet 16–19 kronor per kg koldioxid.

sektorn för att frigöra ytterligare ESR-enheter för att täcka ett underskott i LULUCF, är en mycket kostsam strategi. Anledningen är att Sverige redan har ambitiösa mål för sin ESR-sektor. För att nå dessa krävs åtgärder som är förknippade med höga kostnader. Vi befinner oss sålunda redan på en hög punkt på ESR-sektorns marginalkostnadskurva.

Motsvarande politik har inte riktats mot LULUCF-sektorn och det är därför rimligt att anta att marginalkostnaden där är klart lägre. Detsamma gäller det framtida internationella priset på LULUCF-krediter. Lägst pekuniär kostnad uppstår i det fall Sverige väljer att täcka LULUCF-underskott genom att annullera färre ESR-enheter än planerat.