6. Ett förslag till ett nationellt kunskapscentrum för cykling
6.2. Struktur, organisation och geografisk placering
Ett nationellt kunskapscentrum för forskning och utbildning om cykling behöver en administrativ hemvist. Regeringen har gett i uppdrag åt VTI att vara administrativ värd för ett sådant
kunskapscentrum och finansiering för detta sker via ett påslag på VTI:s anslag. Det är en fördel att VTI som oberoende myndighet och nationellt forskningsinstitut har fått förtroendet att styra och leda cykelcentret. För VTI finns inga, varken organisatoriska eller konkurrensmässiga, hinder för
samarbete med andra parter. VTI har också en bred och djup kompetens inom många av de områden som är relevanta för cykelforskningen. Institutet har också förutsättningar för och erfarenheter av att arbeta tvärvetenskapligt, vilket utgör grunden för framgångsrik forskning i syfte att nå en positiv cyklingsutveckling i Sverige. Vid VTI finns även unika tekniska resurser som kan användas för cykelforskning – såväl befintliga som resurser för att kunna utveckla nya mätutrustningar och instrument. Institutet har också erfarenheter av att koordinera kompetenscentrum av liknande slag, vilket är värdefullt för att kunna ta en sådan roll även i ett kunskapscentrum för cykling.
VTI har huvudkontor i Linköping, men finns också i Stockholm, Borlänge, Göteborg och Lund. Kontoret i Lund är placerat i anslutning till K2, kunskapscentret för kollektivtrafik (se avsnitt 5.1.1). Inom K2 har man valt att samla doktorander och personal på samma plats, vilket underlättar
samarbetet och skapar en naturlig mötesplats för projektsamarbeten, seminarier och andra
programaktiviteter. För att uppnå administrativa samordningsvinster med K2 skulle cykelcentret också kunna placeras i Lund. Det skulle även ge en närhet till Danmark och övriga Europa där flera tänkbara forskningspartners inom cykling finns. Dessutom har Region Skåne uttryckt ett starkt intresse av att vara involverad i det blivande cykelcentret. Nackdelen med en tydlig geografisk placering är dock att det skulle kunna innebära att andra regioner och samarbetspartners känner sig utestängda från centret, vilket vi vill undvika. En placering i Lund skulle också kunna innebära en otydlig gränsdragning mellan K2 och cykelcentret. Samarbetsfördelarna är tydliga och det är därför aktuellt att forskare och forskarstuderande inom cykelcentret har sin hemvist vid Lundkontoret, men cykelcentret behöver stå för sig självt utan att riskera att ses som en del av K2.
Med anledning av ovanstående resonemang föreslår vi att den administrativa hemvisten för cykelcentret ska vara vid VTI:s huvudkontor i Linköping. Det behöver dock inte innebära att
huvuddelen av verksamheten bedrivs där, utan det kan variera beroende på pågående projekt, placering av doktorander, intresse från samarbetspartners osv.
I dagsläget finns finansiering för värdskapet av cykelcentret, via VTI:s anslag (vi återkommer till finansieringen i avsnitt 6.3). Målsättningen är emellertid att cykelcentret ska växa med hjälp av externa medel och på sikt även ha andra huvudparter än enbart VTI. Förslagsvis bör Svenska Cykelstäder, Svensk Cykling, Regioner och några universitet och högskolor ha en central roll i cykelcentret. Samtliga huvudparter bör ha en representant i en styrgrupp som diskuterar och fattar beslut i övergripande frågor. Ytterligare parter kan också involveras, exempelvis i en extern referensgrupp eller vid bildandet av ämnesområdesgrupper, där även representanter från olika konsulter kan ingå. Se Figur 1 för förslag till organisationsstruktur.
Figur 1. Förslag till organisationsstruktur för cykelcentrum.
En extern referensgrupp till cykelcentret behövs för att få största möjliga utväxling, både vad gäller inriktning på och tillämpning av forskningen. Den bör bestå av cykelkunniga representanter från kommuner, Trafikverket, konsulter, cykelorganisationer, m.fl. som ofta ställs inför frågeställningar som eventuellt behöver belysas med forskning och ett bättre beslutsunderlag. Ett av de viktigaste syftena med cykelcentret är att knyta kommuner och andra problemägare närmare forskningen.
Den externa referensgruppen skulle kunna vara indelad i olika ämnesområden, där respektive
ämnesområdesgrupp får diskutera forskningens inriktning för en tid framåt. Tänkbara ämnesområden är exempelvis:
• Infrastruktur: konstruktion, drift och underhåll, detaljutformning • Trafiksäkerhet, inklusive cyklisters samspel med övriga trafikanter • Folkhälsa
• Planering, strategi och ekonomisk uppföljning • Cykeln och dess utrustning
Delar av referensgruppen skulle kunna ingå i en arbetsgrupp som arbetar för att omsätta
projektidéerna till faktiska forskningsprojekt genom att söka finansiering, sätta samman lämpliga projektgrupper, hitta intressanta studieobjekt, osv. I cykelcentret behövs också en kärngrupp som har huvudansvaret för planering, ledning och koordinering. Kärngruppen utgörs enbart av anställda vid VTI. Gruppens storlek får anpassas efter verksamheten allteftersom centret tar form och växer. Inledningsvis föreslås en föreståndare på halvtid, en administratör/kommunikatör på heltid, en
biträdande föreståndare och en samordnare för ekonomi och projekt på vardera ungefär 30 procent. På sikt behövs antagligen även en utbildningsansvarig, men under de första åren hanteras
utbildningsfrågorna förslagsvis av forskningsledare och professorer på VTI.
6.3.
Finansiering
För uppstart och administration av cykelcentret, har VTI fått ett ökat anslag av regeringen med 5 miljoner kronor per år från 2018 till och med 2021. För att kunna bedriva forskning och uppnå den långsiktiga kompetensuppbyggnad som centret strävar efter, krävs även extern finansiering. En möjlighet är givetvis att förlita sig till de utlysningar som Vinnova, Formas och Energimyndigheten erbjuder eller till Trafikverkets forskningsportföljer. Det är emellertid inte säkert att befintliga och planerade utlysningar i tillräcklig omfattning kommer att kunna täcka behovet. Det är därför viktigt att forskningsfinansiärerna får ett uttalat uppdrag att finansiera cykelrelaterad forskning.
Medfinansiering av cykelforskning är en nyckelfråga, som också har diskuterats ovan (se avsnitt 4.5). Det är angeläget att krav på medfinansiering inte hämmar utvecklingen av forskning och innovation på cykelområdet. Rent konkret bedömer vi att kommuner, regioner eller andra problemägare, liksom i viss mån forskningsutförare, i högre grad än vad som sker idag skulle kunna bidra med olika former av medfinansiering (t.ex. kontanta medel, personresurser, utrustning, byggkostnader etc.). Det är
angeläget att inom ramen för kunskapscentret arbeta fram förslag till ändamålsenliga modeller för medfinansiering. I detta sammanhang kan Nederländerna utgöra en förebild (se avsnitt 5.2.3), där städer och regioner betalar in pengar till en fond för forskning och utveckling i kommunala/regionala frågor.
Referenser
Ahlström, C., Kircher, K., Thorslund, B., & Adell, E. (2016). Bicyclists’ visual strategies when conducting self-paced vs. system-paced smartphone tasks in traffic. Transportation research part F:
traffic psychology and behaviour, 41, 204-216. https://doi.org/10.1016/j.trf.2015.01.010
Ahlström, I. (2004). På cykel för miljö och hälsa. Rapport 2004:21. Stockholm, Länsstyrelsen.
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2004/rapport-2004- 21.pdf
Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational behavior and human decision processes, 50(2), 179-211.
Asplund, D. & Pyddoke, R. (2018). Socially optimal fares and frequencies for urban bus services
in small cities, CTS Working paper 2018:1.
Balkmar, D. (2014) Våld i trafiken: om cyklisters utsatthet för kränkningar, hot och våld i massbilismens tidevarv. Tidskrift för Genusvetenskap, 35, (2-3) s. 31-54. http://oru.diva- portal.org/smash/get/diva2:759463/FULLTEXT01.pdf
Berg, S. (2017). Hållbar tillgänglig cykling. Ramböll Rapport 2017-02-01.
http://fudinfo.trafikverket.se/fudinfoexternwebb/Publikationer/Publikationer_003201_003300/Publikat ion_003248/Slutrapport%20H%c3%a5llbar%20Tillg%c3%a4nglig%20Cykling.pdf
Berggren, A. (1998). …det finns bara dåliga kläder. Kommunen planerar för ökad och säkrare
cykeltrafik. Svenska Kommunförbundet. Stockholm.
Berglund, S. & Engelson, L. (2014). Nätverksutläggning för cykel. CTS Working Paper 2014:12.
http://www.transportportal.se/swopec/CTS2014-12.pdf
Bergström, A. (2002). Winter maintenance and cycleways. Doctoral thesis, TRITA-VT FR 02:04, Avdelningen för Vägteknik, Institutionen för byggvetenskap, Kungliga tekniska högskolan. Stockholm. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-3346
Bergström, A. & Magnusson, R. (2003). Potential of transferring car trips to bicycle during winter.
Transportation Research – Part A Policy and Practise 37 (8) s. 649-666.
https://doi.org/10.1016/S0965-8564(03)00012-0
Beser, M. & Algers, S. (2002). SAMPERS—The new Swedish national travel demand forecasting tool.” I Lundqvist, L. & Mattsson, L-G. (eds.) National transport models: recent developments and
prospects. Springer, s. 101–118. https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-662-04853-5_9
Björnstig, U. & Näslund, K. (1984). Pedal cycling accidents – mechanisms and consequences: a study from northern Sweden. Acta Chirurgica Scandinavica 150: 353–359.
Björklund, G. och Carlén, B. (2012). Värdering av restidsbesparingar vid cykelresor. VTI notat 26– 2012. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. http://vti.diva-
portal.org/smash/get/diva2:669279/FULLTEXT01.pdf
Björklund, G., Forward, S., Janhäll, S. & Stave, C. (2017). Samspel i trafiken: formella och informella
regler bland cyklister. VTI rapport 947, Statens väg och transportforskningsinstitut, Linköping.
http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1150623/FULLTEXT01.pdf
Broach, J., Dill, J. & Gliebe, J. (2012). “Where do cyclists ride? a route choice model developed with revealed preference GPS data.” Transportation Research Part A: Policy and Practice 46 (10):1730– 1740. https://doi.org/10.1016/j.tra.2012.07.005
Brüde, U. & Larsson, J. (1993) Models for predicting accidents at junctions where pedestrians and cyclists are involved: how well do they fit? Accident Analysis and Prevention, 25, 499–509.
https://doi.org/10.1016/0001-4575(93)90001-D
Bylund, P.O. & Björnstig, U. (2004). Skallskadade cyklister är ofta påverkade av alkohol. Rapport 123. Olycksanalysgruppen. Akut- och katastrofmedicinskt centrum. Umeå.
Börjesson, M. & Eliasson; J. (2012a). The benefits of cycling: viewing cyclists as travellers rather than non-motorists.I Parkin, J (ed.) Cycling and Sustainability, Transport and sustainability, Vol. 1
Emerald, s. 247–268. http://www.transportportal.se/swopec/cts2015-17.pdf
Börjesson, M. & Eliasson; J. (2012b). The value of time and external benefits in bicycle appraisal.
Transportation Research Part A: Policy and Practice 46 (4):673–683.
https://doi.org/10.1016/j.tra.2012.01.006
Börjesson, M., Fung, C.M., Proost, S. (2017). “Optimal prices and frequencies for buses in Stockholm”, Economics of Transportation, vol. 9, pp. 20–36.
Cairney, P. & King, K. (2003). Development of a performance based specification for a major bicycle
facility. Research Report ARR 358. Vermont South, Victoria, Australia.: ARRB Transport Research
Ltd.
Cederberg, A. (2012). Vägen till ett cyklande samhälle: goda exempel på kommunal cykelplanering. Sveriges Kommuner och Landsting. Stockholm.
Chen, J., Xie, Z., & Qian, C. (2010). Traffic conflict models on shared-use paths used by pedestrians,
cyclists, and electric bicycle riders. Paper presented at the 10th International Conference of Chinese
Transportation Professionals, Beijing, China, 4-8 August 2010 (pp. Reston, Va: American Society of Civil Engineers.
Clark, A. (2015). Surfing uncertainty: prediction, action, and the embodied mind. Oxford University Press.
Delhomme, P., De Dobbeleer, W., Forward, S., & Simões, S. (eds.). (2009). Manual for designing,
implementing, and evaluating road safety communication campaigns. In Campaigns and Awareness
Raising Strategies in Traffic Safety (CAST project), Cast Project, 6e PCRD. Brussels: Belgian Road Safety Institute (IBSR-BIVV). https://www.crow.nl/documents/kpvv-kennisdocumenten/cast-manual- for-designing-implementing-and-evaluat.aspx
Dukic Willstrand, T. (2017). Halvtidsuppdatering cykelsäkerhetsforskning. FFI – Cyklar och andra fordon i säker och smart samverkan för en hållbar framtid.
https://www.saferresearch.com/sites/safer.cloud.chalmers.se/files/2018- 02/Slutrapport_FFICykel_SAFER20180122.pdf
Elvik, R. (2013). Risk of road accident associated with the use of drugs: a systematic review and metaanalysis of evidence from epidemiological studies. Accident Analysis and Prevention, 60, 254-67.
https://doi.org/10.1016/j.aap.2012.06.017
Elvik, R., & Bjørnskau, T. (2017). Safety-in-numbers: a systematic review and meta-analysis of evidence. Safety Science, 92, 274–282. https://doi.org/10.1016/j.ssci.2015.07.017
Ekman, L. (1996). On the treatment of flow in traffic safety analysis: a non-parametric approach
applied on vulnerable road users. Bulletin 140, Institutionen för trafikteknik, Lunds Tekniska
Högskola, Lunds Universitet, Lund.
Eriksson, J., Liu, C., Forward, S., Forsman, Å., Niska, A., Tapani, A. & Wallén Warner, H. (2017).
Säkerhetseffekten av ökat cyklande: kartläggning av nuläget för att planera för framtiden. VTI rapport
951. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. http://vti.diva- portal.org/smash/get/diva2:1150985/FULLTEXT02.pdf
Eriksson, J., Lindborg, E., Adell, E., Nilsson, A., Holmström, A., Henriksson, P., Silvano, P. A. & Wiklund, M. [före tryckning]. Nya sätt att samla in individuell resvaneinformation: utvärdering av
insamlings- och rekryteringsmetoder. VTI pm.
Eriksson, L., & Forward, S. E. (2009). Resvanor och inställning till färdmedel i Falu kommun. VTI rapport 678, Statens väg och transportforskningsinstitut, Linköping. http://vti.diva-
portal.org/smash/get/diva2:675415/FULLTEXT01.pdf
European Commission. (2011). White Paper: Roadmap to a single European trans-port area: towards
a competitive and resource efficient transport system. Brussels: European Commission. http://eur-
lex.europa.eu/legal-content/EN/ALL/?uri=CELEX:52011DC0144
Faskunger, J., Forward, S. E., & Envall, P. (Manuskript). Upplevda hinder och svårigheter för svenska
städer som vill förbättra cykelvänligheten och öka cyklingen markant: Djupintervjuer med politiker, planerare och experter under 2010. CyCity.
Finch, H & Morgan, J. (1985). Attitudes to cycling. Transport and Road Research Laboratory. Report 14, UK. https://trl.co.uk/reports/RR14
Forward, S. (2014). Hållbart resande – möjligheter och hinder. VTI rapport 797. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. http://vti.diva-
portal.org/smash/get/diva2:706243/FULLTEXT01.pdf
Fyhri, A., Bjørnskau, T., Laureshyn, A., Sundfør, H. B. & Ingebrigtsen, R. (2016). Safety in numbers:
uncovering the mechanisms of interplay in urban transport. TØI Report 1466/2016. TØI, Oslo.
https://www.toi.no/publications/safety-in-numbers-uncovering-the-mechanisms-of-interplay-in-urban- transport-article33829-29.html
Fält, S. (2016). Cykelmodell för Göteborg, Mölndal och Partille: Göteborg Stads övergripande
VISUM-modell för cykeltrafik. Trivector.
Gamble, T., & Walker, I. (2016). Wearing a bicycle helmet can increase risk taking and sensation seeking in adults. Psychological Science, 27, 289–294. https://doi.org/10.1177/0956797615620784
Gustafsson, L. (2011). Högersvängande tunga fordon och oskyddade trafikanter i korsningar. TRV Publikation 2011:066. Trafikverket. Borlänge. https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-
SE/11783/RelatedFiles/2011_066_hogersvangande_tunga_fordon_och_oskyddade_trafikanter_i_kors ningar.pdf
Göteborgs stad. (2006). Cykel i Göteborg 2006 uppföljning av Cykelprogram för Göteborg 1999. Meddelande 4:2006 Trafikkontoret Trafikplanering.
http://th.tkgbg.se/Portals/8/Dokument/Start/Program%20och%20policys/Cykelprogram%20f%C3%B6 r%20G%C3%B6teborg.pdf.
Halldórsdóttir, K. (2015). Behavioural models for cycling: case studies of the Copenhagen Region. Doctoral thesis at Technical University of Denmark. Kgs. Lyngby: Institut for Transport, Traffic modelling and planning. http://orbit.dtu.dk/ws/files/122774772/Katrin_Phd_FINAL.pdf.
Hansen, F. (1995). Cyclists’ safety in Europe: a comparison between selected European Studies. Working Paper. Gentofte: Rådet för trafiksikkerhedsforskning,
Hartung, B., Mindiashvili, N., Maatz, R., Schwender, H., Roth, E. H., Ritz-Timme, S., Moody J, Malczyk A. & Daldrup T. (2015). Regarding the fitness to ride a bicycle under the acute influence of alcohol. International Journal of Legal Medicine, 129, 471-480. http://dx.doi.org/10.1007/s00414- 014-1104-z
Hatfield, J., & Prabhakharan, P. (2013). An investigation of behaviour and attitudes relevant to the
user safety of pedestrian/cyclist shared paths. Paper presented at the Australasian College of Road
Hjort, M. & Niska, A. (2015). Kan dubbdäck på cykeln minska singelolyckorna? Friktionstester av
cykeldäck i VTIs stationära däckprovningsanläggning. VTI rapport 862. Linköping: Statens väg- och
transportforskningsinstitut. http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:840486/FULLTEXT01.pdf
Holgersson, C. (2011). Attityd, sociala normer och regelefterlevnad i trafiken. En rättssociologisk studie
om varför cyklister bryter mot trafikregler i högre grad än bilister. Kandidatuppsats i Rättssociologi.
Lund: Lunds Universitet, Rättssociologiska enheten. http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1978153
HVU (2006). Ulykker mellem højresvingende lastbiler og ligeudkørende cyklister. Temarapport nr 4. Havarikommissionen for Vejtrafikulykker, Danmark.
http://www.hvu.dk/SiteCollectionDocuments/Tema04Foranalyse1.pdf
Isaksson, K. (2013). Motormännen, inte imponerad. Bicycling.
http://www.bicycling.se/blogs/kristerisaksson/motormannen-inte-imponerad.htm
Jacobsen, P. L. (2003). Safety in numbers: more walkers and bicyclists, safer walking and bicycling.
Injury Prevention, 9, 205–209. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1731007/
Jensen, S. U. (2008). Safety effects of blue cycle crossings: A before-after study. Accident Analysis
and Prevention, vol. 40, pp. 742-750.
Kazemi, A., & Forward, S. (2009). En del beslut gäller hela livet. En utvärdering av en
cykelhjälmskampanj. VTI rapport 651. Linköping: Statens väg och transportforskningsinstitut.
http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:675396/FULLTEXT01.pdf
Kircher, K., & Ahlström, C. (2017). Minimum required attention: a human-centered approach to driver inattention. Human factors, 59(3), 471-484. https://doi.org/10.1177/0018720816672756
Kircher, K., Ahlström C., Palmqvist L. & Adell E (2015) Bicyclists’ speed adaptation strategies when conducting self-paced vs. system-paced smartphone tasks in traffic, Transportation Research Part F.
Traffic Psychology and Behaviour. 28:55-64. https://doi.org/10.1016/j.trf.2014.11.006
Koucky, M. & Envall, P. (2005). Bilfria leder på landsbygd: för arbetsresor, rekreation och turism. Sveriges Kommuner och Landsting. Stockholm.
Larsson, J. (2016). Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-2015. Resultat från VTI:s senaste
observationsstudie. VTI Notat 4-2016. Linköping: Statens väg och transportforskningsinstitut
http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:909592/FULLTEXT01.pdf
Linder, A., Sörensen G. & Silvano A. P. [före tryckning]. Anti-lock braking system on bicycles: a pilot
study on influence on stability, The International Research Council on Biomechanics of Injury
(IRCOBI) conference, Lonavala, India.
Liu, C., Tapani, A., Kristoffersson, I., Rydergren, C. & Jonsson, D. (2017). Cykelkedjor – en trafikmodell för cykel: dataunderlag, metod och delresultat. I Swedish National Transport Research
Conference. Stockholm. s. 27-29 https://www.kth.se/polopoly_fs/1.752348!/2017-10-
10_Program_and_book_of_abstracts.pdf.
Muñoz, B., Monzon, A. & Daziano, R. A. (2016). The increasing role of latent variables in modelling bicycle mode choice. Transport Reviews 36 (6):737–771.
https://doi.org/10.1080/01441647.2016.1162874
Niska, A. (2006). Cykelvägars drift och underhållsstandard: intervjuer med 13 cykelkommuner. VTI rapport 558, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. http://vti.diva-
portal.org/smash/get/diva2:675295/FULLTEXT01.pdf
Niska, A. (2007). Cyklisters syn på cykelvägars standard: fokusgrupper i Umeå och Linköping. VTI rapport 585, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. http://vti.diva-
Niska, A. & Sjögren, L. (2007). Mätmetoder för tillståndsbedömning av cykelvägar: en
kunskapsöversikt. VTI rapport 584, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.
http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:675316/FULLTEXT01.pdf
Niska, A., Nilsson, A., Wiklund, M., Ahlström, P., Björketun, U., Söderström, L. & Robertson, K. (2010). Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik: kartläggning och kvalitetsbedömning. VTI rapport 686, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. http://vti.diva-
portal.org/smash/get/diva2:670563/FULLTEXT01.pdf
Niska, A. (2011). Cykelvägars standard: en kunskapssammanställning med fokus på drift och
underhåll. VTI rapport 726, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. http://vti.diva-
portal.org/smash/get/diva2:670594/FULLTEXT01.pdf
Niska, A., Sjögren, L. & Gustafsson, M. (2011). Jämnhetsmätning på cykelvägar: utveckling och test
av metod för att bedöma cyklisters åkkvalitet baserat på cykelvägens längsprofil. VTI rapport 699,
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. http://vti.diva- portal.org/smash/get/diva2:670578/FULLTEXT01.pdf
Niska, A., Nilsson, A., Varedian, M., Eriksson, J. & Söderström, L. (2012). Uppföljning av gång- och
cykeltrafik: utveckling av en harmoniserad metod för kommunal uppföljning av gång- respektive cykeltrafik med hjälp av resvaneundersökningar och cykelflödesmätningar. VTI rapport 743,
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. http://vti.diva- portal.org/smash/get/diva2:670616/FULLTEXT01.pdf
Niska, A. & Eriksson, J. (2013). Statistik över cyklisters olyckor: faktaunderlag till åtgärdsstrategi för
säkrare cykling. VTI rapport 801. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.
http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:694821/FULLTEXT01.pdf
Niska, A., Ljungblad, H., Eriksson, J. & Zajc, A. (2014). Vägarbeten på cykelvägar:
kunskapssammanställning och problembeskrivning. VTI rapport 838. Linköping: Statens väg- och
transportforskningsinstitut. http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:773314/FULLTEXT01.pdf
Niska, A. & Sjögren, L. (2014). Mobilapp för mätning av cykelvägars ojämnheter: en studie av
möjligheterna. VTI rapport 839. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.
http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:773330/FULLTEXT01.pdf
Niska, A. & Blomqvist, G. (2016). Sopsaltning av cykelvägar: utvärdering av försök i Stockholm
vintern 2014/15. VTI notat 29-2015, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut.
http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:922381/FULLTEXT01.pdf
Niska, A., & Wenäll, J. (2017). Cykelfaktorer som påverkar huvudskador. Simulerade
omkullkörningar med cykel i VTI:s krocksäkerhetlaboratorium. VTI rapport 931, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. http://vti.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1098266/FULLTEXT01.pdf
Niska, A., Henriksson, M., Anund, A., Eriksson, J., Ihlström, J., Svedberg, W., Wallén Warner, H. & Wehtje, P. (2017). Cykling bland barn och unga: en kunskapssammanställning. VTI rapport 958, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. http://vti.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1168229/FULLTEXT01.pdf
Nolén, S. (2004). Increased bicycle helmet use in Sweden: needs and possibilities. Linköping University Medical Dissertation No. 857. Division of Social Medicine and Public Health Science, Department of Health and Society, Linköping university, Sweden.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-22196
Näringsdepartementet. (2017) En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling: som bidrar till ett
http://www.regeringen.se/498ee9/contentassets/de846550ff4d4127b43009eb285932d3/20170426_cyk elstrategi_webb.pdf
Olivier, J. & Walter, S. R. (2013). Bicycle helmet wearing is not associated with close motor vehicle passing: a re-analysis of Walker, 2007. PLoS One, 8: e75424.
http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0075424
Olsson, L.E., Huck, J. & Friman, M. (2017). Intention för förändrad arbetspendling enligt flerstegsmodellen. I Swedish Transportation Research Conference. Stockholm. s. 21-22
https://www.kth.se/polopoly_fs/1.752348!/2017-10-10_Program_and_book_of_abstracts.pdf. Pooley, C. G., & Turnbull, J. (2000). Modal choice and modal change: the journey to work in Britain since 1890. Journal of Transport Geography, 8, 11-24. https://doi.org/10.1016/S0966-6923(99)00031- 9
Prati, G., Marín Puchades, V., De Angelis, M., Fraboni, F. &. Pietrantoni, L., (2018). Factors
contributing to bicycle-motorised vehicle collisions: a systemic literature review. Transport Reviews, 38, 184-208 https://doi.org/10.1080/01441647.2017.1314391
Pyddoke, R., Norheim, B. & Fossheim Betanzo, M. (2017). A model for strategic planning of
sustainable urban transport in Scandinavia: a case study of Uppsala. CTS Working paper 2017:7.