Riksidrottsförbundet skriver i Idrotts-Sverige (2010) om det strukturella stödet och om verktyg för tränare på så sätt:
“Idrottsledarna kräver dock sällan något arvode. Men de behöver stöd och hjälp; till exempel bidrag till verksamheten men också i form av regelverk som förenklar och minimerar administrativt arbete i föreningen”, “Varje år utbildas hundratusentals idrottsledare för att bli bättre som ledare och för att utveckla sin förening” samt “Undersökningar som RF låtit genomföra visar att det man lär sig i idrottens ledarutbildning och genom ledarskapet i idrottens vardag värderas mycket högt av både idrottsledare och arbetsgivare. Ingen annan organisation har en så omfattande ledarutbildning och ledarträning som idrotten” (2010, s.15)
Det beskrivs i stadgamallen som RF tagit fram till andra förbund och föreningar att följa, och i RFs egna stadgar, att tränare skrivs in som medlemmar. (RF 2013; 2014a) Vidare kommer en paragraf som beskriver medlemmarsrättigheter och skyldigheter. Medlemmens rättigheter och skyldigheter skrivs ut på det sättet att stadgarna tydligt åsyftar den betalande
medlemmens obligationer, det vill säga adepters rättigheter och skyldigheter. RF stadgar och stadgemall utesluter tränarens betydelse, rättigheter eller skyldigheter i organisationen. (ibid)
SOK skriver på sin hemsida gällande den strukturella stöttningen och verktygsarbetet, att de har ett talangprogram där de nämner vilken information och kunskap de ger till
landslagstränare. Exempel på områden är fysiska, nutritionsbaserade, mål baserade, organisationsbaserade, psykologiska och idrottsspecifika. SOK tar även upp sitt topp- och talangprogram, där SOK tillhandahåller ett verktygsarbete för tränare och aktiva mot OS. Här framgår att: “En aktiv, dennes personligatränare och OSF:s sportsliga ledning arbetar fram utvecklingsplaner och SOK:s roll är att kvalitetssäkra planer och stöd samt att föra in erfarenheter från andra idrotter och från andra länder.” (SOK 2015)
Vidare utvecklar SOK här tränarens roll och rådgivning:
“Tränare - långt ifrån alla hemmatränare har sitt tränarjobb som heltidssysselsättning. Ofta har de ett vanligt arbete vid sidan av som måste skötas på heltid eller deltid. Här kan SOK vara med och ersätta en tränare så att den har råd att avsätta mer tid med den aktive så att träningen får högre kvalitet” (Ibid.)
“Idrottspsykologisk rådgivning - i SOK:s resursteam finns beteendevetare med
specialistkunskaper inom såväl prestationspsykologi för aktiva som coaching för tränare och coacher”. (SOK 2015) För att kunna utföra topp- och talangprogrammet skriver SOK att de är beroende av sponsorer. (SOK 2013)
Hur SOK styrelseansvar ser ut beskrivs i stadgarnas 21§. Nedan listas de punkter som var relevanta för denna studie:
- stödja de idrottsliga olympiska förberedelserna och även i övrigt arbeta för prestationsutveckling inom svensk elitidrott;
- vid behov anställa generalsekreterare och erforderlig personal samt utfärda regler för deras arbete;
- besluta om riktlinjer för och delegering av det löpande arbetet (SOK 2013)
I idrotten vill (RF 2009) gällande strukturell stöttning och verktygsarbete, tas det upp att tränare och ledare på likvärdiga grunder ska erbjudas utbildning och utveckling inom sin egen idrott och även i samspel med andra idrotter.
Tränare och ledningsgrupper inom förbund och föreningar ska erbjudas goda möjligheter att utveckla sin kompetens, såväl inom den egna idrotten som i samspel med ledare och tränare från andra idrotter. Utbildning i jämställdhetsfrågor ska ingå som ett moment i olika former av utbildning för kvinnliga och manliga ledare, tränare och anställd personal inom idrotten. (RF 2009, s. 27)
7 Diskussion
Syftet med denna studie var att; utforska organisatoriska förutsättningar mot ett HBL för att förebygga utbrändhet inom den svenska idrottsrörelsen. Metoden som användes var en kvalitativ textanalys där vi utifrån tre underrubriker analyserade texter med fokus på begreppet tränare, kompetensstark organisation, social support och verktygsarbete. I diskussionen nedan kommer vi utifrån valda underrubriker diskutera resultatet.
7.1 En kompetensstark organisation
7.1.1 Strategiska toppens utvecklingsarbeteDen svenska idrottsrörelsen kan tyckas befinna sig i en förändringsfas, där problematiken som uppstått handlar om hur den ideella verksamheten har tagit delar från näringsliv och
företagande. Bland annat genom kommersialisering av idrotten samt genom ett större statligt krav att redovisa målstyrning samt uppföljnings av bidrag. (Segnestam-Larsson 2014; Fyrberg-Yngfalt & Hvenmark 2014)
Att idrottsrörelsens dåvarande ordförande (RF 2014c) inte är helt nöjd med hur dessa
tendenser verkar öka i omfattning hos olika förbund och föreningar, har visat sig i form av ett antal interna utredningar i ämnet. Detta sätter organisationen i en ställning där den högsta styrande toppen kan vilja gå mot förändring samtidigt som de anser att det är viktigt att behålla en stark ideell folkrörelse, tillgänglig för alla.
Avsaknaden av de kompetensstarka mål som Ljusenius och Rydqvist(2009, s. 96) nämner som även strävar mot ett HBL är omfattande både i RF och i SOKs stadgar, samt på deras respektive hemsidor. Det behöver inte vara negativt att enskilda förbund och föreningar får ta det ansvar som delegeras ner från RF, då det skulle kunna bidra till ökad kontroll och
påverkan i förbundet.
Det beskrivs i RF:s dokument att de 2009 tog över allt ansvar för all elitverksamhet där landslagstöd, riktat stöd och gemensamt stöd är de delar som omfattas. Det framgår även att
SISU, idrottsutbildarna, har ansvar inom idrottens organisation. Ansvaret inkluderar att utföra, efter beslut och uppdrag så som att forma utbildningsmaterial och undersöka kvalitetsarbetet utifrån de mål RF och SOK omfattas av. (RF 2014a; RF 2010)
Hur RF och SOK formulerar och utvecklar detta kompetensarbete inom organisationerna, är ännu oklart i de dokument som denna studie tagit del av. Hur ett sådant utvecklande arbete skulle kunna se ut för ideella organisationer, kan vara ett förslag till fortsatt forskning i ämnet.
7.1.2 Informations- och uppföljningsarbete
Som nämns i organisationsforskning borde högre byråkratisering för en så stor organisation som idrottens organisation inte vara negativ (Jürisso 2001; Alvehus & Jensen 2015). RFs verksamhetsberättelse (2014c) tar upp att ansvaret för mål och resursfördelning, samt
uppföljningen som staten kräver, ligger hos enskilda förbund och SF. Vidare problematiserar FoU-rapporten (Söderholm 2007:7) hur tydligt formulerade mål och resursfördelning i RF, inte lyckats förmedlas ner i ledet mot SF. Detta antas göra det svårt för medlemmar,
verksamma som tränare, att ställa sig till sitt uppdrag och vara med att påverka uppföljnings- och utvecklingsarbetet inom organisationen.
Som resultatet visar så fungerar inte kompetensarbete inom organisationen ner i ledet mot SF. Som den strategiska toppen, skulle RF kunna vara de första som skapar tydligare riktlinjer för hur exempelvis SF bör utforma ett avtalsliknande forum för tränare. Frågan blir dock ifall detta arbete kommer fungera ner i ledet mot förbunden. Vidare kan det tyckas att det behövs upprättas avtalsliknande dokument för tränare, inte minst för att styrka deras arbetsroller, då de agerar som en arbetande medlem och mindre som en tränande medlem. Otydligheterna kring tränarens roll kan i sin tur innebära att denne tar på sig uppgifter som egentligen borde ligga på de förtroendevaldas bord. (Fletcher & Scott 2009)
Tränaren förlorar sina rättigheter och skyldigheter ner på föreningsnivå när dessa inte nämns tydligt i RFs dokument och stadgar. Arbetsmiljöverket (2015) beskriver att ansvarstagandet för mål och kompetensarbete inom en organisation i syfte att förebygga ohälsa på
Enligt forskning (Ewles & Simnett 2009) ansågs det vara viktigt att snabbt uppfatta tendenser av utbrändhet hos individer inom en organisation. Det kan tänkas bli en svår uppgift för ett förbund utan förmåga att följa upp mål och utvecklingsarbete. Organisationerna kanske har fullt upp att hänga med själva i utvecklingsarbetet då samhället ständigt är under snabb förändring. Elittränarens dåliga samspel med organisationen är ett argument för att skapa miljömässiga stressorer som bland annat Fletcher och Scott (2009) nämner.
I SOKs stadgar står det tydligt att det är de som har det yttersta ansvaret över de olympiska spelen, där toppen av elittränarna finns. Dessa tränare är mer utsatta för påtagliga krav och stressorer som enligt forskning innebär en högre risk för utbrändhet (Raedeke & Kenttä 2013). Samordningen i SOK verkar också den vara komplex och unik då den utformas efter varje enskild adept och tränare. Detta kan skapa osäkerhet i vem som bär ansvaret när en tränare visar signaler på utbrändhet. Frågan dyker upp igen, ifall de mål och den utbildning SOK erbjuder, följs upp och utvärderas.
Sammanfattningsvis kan vi se att ett samarbete behöver finnas mellan organisationerna RF och SOK. Hur detta samarbete ser ut idag, är inte speciellt tydligt formulerat i de texter vi tagit del av. Något som framgått är att RF bär det i huvudsak största ansvaret för alla förbund och föreningar under sig. Vidare att detta ansvar inte når sin fulla potential i termer av mål och strategiarbete mot tränares hållbara ledarskap. Det finns enligt författarna i denna studie ett behov av att tydligare formulera vad som inkluderas i detta ansvar och strategiarbete. Det kan inte sägas något om hur det följs upp eller hur informationen når förbund och föreningar, mer än att det inte beskrivs i det insamlade materialet som tagits del av.
7.2 Social support och samhörighet
De av RFs publicerade dokument som analyserats i aktuell studie beskriver hur den svenska idrottsrörelsen ska arbeta för en god social idrottsmiljö. Texten tolkas som att tränare och adepter ska ges bästa möjliga förutsättningar för idrottsrörelsens sociala miljö. Dock kan det argumenteras för att dokumenten enbart belyser det ansvar en tränare har och lite om vad som
erbjuds en tränare i idrottsrörelsen.
Citaten som plockats ut ur RFs dokument belyser till viss del hur viktigt organisationen anser att det är med möjlighet till utveckling och utbildning i en tränarroll (RF 2009; 2010; 2014a; 2014b; 2014c; 2014:4). Däremot beskrivs inte i vilken grad och vad idrottsrörelsen har för skyldigheter gentemot tränarna, i exempelvis avtal, lön, möjlighet till utbildning/utveckling eller socialt stöd. Detta lyfts inte närmre än det ansvar en tränare har för sitt uppdrag. Hur och om det sker uppföljning i en tränares arbetsroll är svårt att säga något om. De dokument som författarna tagit del av vittnar om att uppföljning av det sociala arbetet är något som är otydligt eller icke existerande, lika så specifikationer kring vad en tränares uppdrag inkluderar.
Giges, Petitpas och Vernacchia (2004) menar att tränare har behov i form av bemästrade, meningsfullhet, egen värde, kunskap och ägande av kunskap, identitet, tillhörighet och intimitet. Det kan i Idrotten vill ( RF 2009) tolkas att kraven på tränare inom idrottsrörelsen inte är kopplade till de behoven som författarna nämner är viktiga. Det kan antas vara SF och föreningars arbete att själva formulera hur kraven bör följas upp samt utformas praktiskt, för att utvecklas och utvärderas.
Den strategiska toppen i varje organisation kan tyckas agera som förebilder. Detta innebär att utforma hur arbete bör bedrivas. Inte minst strukturera tydligare reformer för uppföljning av socialt stöd för exempelvis tränare, hela ledet ner till föreningsnivå (Jürisso 2001; Ewles & Simnett 2009; Alvehus & Jensen 2015). Forskningen säger bland annat att genom
bemästrande av våra roller och möjlighet till feedback och socialt stöd, byggs ett
välbefinnande och ett HBL (Lundkvist, Gustafsson, Hassmén & Hjälm 2009; Sandahl & Carlsson 2014). Det sociala arbetet lyfter även Kenttä (2015) som en viktig faktor i arbetet mot utbrändhet.
Sammanfattningsvis kan vi se att tränare erbjuds social support och samhörighet av SOK och RF, i den bemärkelse att det nämns hur viktigt det är att skapa gemenskap och forum för tränare. Hur det går tillväga med detta arbete eller hur uppföljningsarbetet ser ut finns det inte
så mycket offentlig dokumentation kring. Däremot kan vi utifrån de dokument vi tagit del av konstatera att sociala mål inte följs upp, skrivs ner eller skapas i någon större utsträckning inom idrottsrörelsen.
7.3 Strukturell stöttning och verktygsarbete hos tränaren
I texterna framgår det att SOK och RF har den största rollen i att kvalitetssäkra och stötta. Inte minst att införa erfarenheter från andra idrotter genom att bidra med strukturell stöttning och verktygsarbete, som en tränare behöver för att utveckla och öka sin självinsikt. (SOK 2013; RF 2009; 2010; SOK 2013; 2014; RF 2014a; 2014b; 2014c; 2014:4; SOK 2015)
Utifrån dokumenten som analyserats har denna del av studien visats sig vara den tunnaste delen. Det framgår i texterna att det finns en omfattande beskrivning om vad som bör ges till tränare, men inget om hur de gör detta. (SOK 2015; 2013)
Vidare kan vi se en tydlig trend i fokus på prestationsmål och arbete mot prestation. Genom detta fokus kanske det glöms bort att se vad som händer bakom de processerna. För att nå prestationerna som idrotten i stort förhåller sig till, visar Fletcher och Scott (2009)att det hjälper att titta på utvärdering och processer i lärandet vid planering av delmål och mål. Denna typ av verktygsarbete är inget som hittats i de utbildningsmaterial och övriga styrande dokument vi tagit del av.
I paragraf 21§ uttrycker SOK (2013) i sina stadgar sitt ansvar, att utforma samt se till att alla tränares behov tillgodoses. Topp- och talangprogrammet lyfter upp att de ska bidra och ge tränare det verktygsarbete som behövs ekonomiskt och kunskapsmässigt. Dock inte några tydliga dokument på hur detta görs, eller någon uppföljning på en sådan form av
kvalitetsarbete.
Mycket hittas däremot om adepter och deras resultat genom topp- och talangprogrammet. Detta tolkar vi som att det finns höga krav för tränare att skapa en miljö på så sätt att
syftar till i sin forskning, som tog upp att fokus bör ligga på processer snarare än prestationer i målsättningen för tränare. Att topp- och talangprogrammet fungerar som verktygsarbete för tränare blir motsägelsefullt när det från andra håll dyker upp forskning exempelvis en rapport som visar att tränares syndrom mot utbrändhet ökar (Kenttä 2015).
Ibland stöter vi på begrepp som “anställda” under bearbetning utav de dokument som valts ut för studien. Det visar sig att begreppet ”anställda” oftast är kopplat till förtroendevalda inom organisationen. En tränare anses enligt stadgar vara en medlem, vad en tränare däremot får för avtal vid någon form av medlemsanställning, är svårare att finna information om. I Idrotten vill (RF 2009) och i Idrotts-Sverige (RF 2010) framhålls det att idrottsrörelsen är landets, ledande ledarskola.
Något som också återkommer i texterna är medvetenheten om att tränare ofta inte enbart jobbar på heltid med sitt tränarskap. SOK skriver på sin hemsida, att de har stöttning och ekonomisk hjälp för de tränare som genom SF inte har resurser att gå upp på heltid mot den högsta eliten. (SOK 2015)
Sammanfattningsvis kan sägas att SOK håller i ett topp- och talangprogram som ska förmedla och erbjuda tränaren resurser, kunskap och information. Men på vilket sätt, vilka verktyg eller hur uppföljningsarbetet görs är otydligt. RFs dokument tar inte upp tränaren i samma
omfattning som SOK. Det som RF utvecklat är således vad som erbjuds en tränare samt vilka krav som sätts på tränaren.
8 Slutsats
Det finns i officiella dokument ingen information om på vilket sätt tränare erbjuds social support och samhörighet samt verktygsarbete av SOK och RF, eller hur en kompetensstark organisation skapas och går tillväga inom den svenska idrottsrörelsen.