3 Metoder för uppföljning
3.8 Strukturen skyddsvärda träd – målindikator nr 7 (inkl. uppföljning av alléer)
I detta kapitel beskrivs hur uppföljningen ska gå till för strukturen skyddsvärda träd. En utvikning görs också för uppföljning av alléer där merparten av värdena är knutna till skyddsvärda träd men där även en del andra moment är aktuella. Definitionen för skyddsvärda träd följer ÅGP för särskilt skyddsvärda träd i odlingslandskapet. I denna inkluderas även äldre hamlade träd. Vill man att uppföljningen omfattar även yngre hamlade träd möter detta inget hinder men det bör då framgå i fritextfält (se fältblankett för uppföljning av skyddsvärda träd i fastslagen U-typ).
3.8.1 Bakgrund
Åldriga träd utgör hemvist för ett mycket stort antal arter i många olika organismgrupper såsom mossor, lavar, svampar, insekter och fåglar. Åldriga träd är också ett av de ovanligaste elementen i ett landskapsperspektiv. Detta tillsammans med att ”leveransti-den” för ett gammalt träd är flera hundra år gör att det är oerhört viktigt att förvalta den lilla population av åldriga träd som finns kvar på bästa möjliga sätt.
Bristande eller felaktig skötsel är i de flesta fall de största hoten mot åldriga träd i odlingslandskapet.
Målformulering
• I naturtypen ska antalet grova träd vara minst X
• I naturtypen ska antalet grova träd av art Y vara minst X
• I naturtypen ska antalet hamlade träd >Y cm i brösthöjdsdiameter vara
minst X
Ett alternativ till kompletterande formulering kan vara:
• I naturtypen ska igenväxningsvegetation med buskar och småträd
före-komma vid högst x av de grova eller hamlade träden (inom 4 m från
kro-nan)
Naturtyper
Uppföljning görs i följande naturtyper: 6961, 6962, 6970, 110, 111, 112, 180, 181, 182, 183, 184, 185, 186, 1939.
Mått
Förekomst av särskilt skyddsvärda träd mäts som antal och trädslag. Med grova träd menas särskilt skyddsvärda träd enl. definition i ÅGP. Med igenväxningsvegetation menas alla buskar och småträd av igenväxningskaraktär.
45
3.8.2 Metodbeskrivning
Skyddsvärda träd inventeras enligt undersökningstypen inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (se länk i bilaga 3). Metoden bygger på att träd som uppfyller vissa kriterier koordinatsätts samtidigt som vissa egenskaper – exempelvis art, stamomkrets, hålighet, förekomst av stackmyror, hamling, vitalitet och förekomst av konkurrerande vegetation – hos trädet och dess omgivning mäts/skattas och noteras. För att avgöra om ett formulerat mål uppnåtts eller ej är dock endast antal och trädslag nödvändiga data att samla in.
Uppföljningen sker genom att återbesöka samtliga träd som klassats som särskilt skyddsvärda enligt kriterier i åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd samt träd som uppfyller dessa kriterier men som inte tidigare omfattats av inventering.
Metoden kan även användas för att avgöra hur många unga träd – efterföljare – som finns (jfr målformulering C)
I alléer och pilevallar kan det bli aktuellt att notera och följa ett antal parametrar utöver de som redovisas i undersökningstypen för uppföljning av skyddsvärda träd. Dessa redovisas nedan.
Täckning träd- och buskskikt: Detta anges på samma sätt som för övriga typer av linjeobjekt med den skillnaden att angivelsen avser hela allén (eller delsträckan om allén består av flera geografiskt skiljda delar och man anser det motiverat att dela upp dessa på flera delsträckor). Se även avsnitt 2.3.5 ovan.
Antal luckor: En lucka i detta avseende utgör ett ”tomrum” i allén som uppstår där träd fallit omkull eller tagits bort. För att räknas som en lucka ska det i normalfallet finnas minst tre ”tomma trädplatser” på rad som inte har planterats med ersättningsträd. I korta alléer med få träd kan en lucka bestå av färre ”tomma trädplatser”. Är det motiverat ur ett skötselperspektiv att ange lucka för ett eller två tomma trädplatser anges detta i samband med luckangivelsen på fältblanketten.
Blad nr: I de fall man arbetar i längre alléer med många träd kan det bli aktuellt att använda mer än en fältblankett per delsträcka eller uppföljningsenhet. Ifyllda blanketter numreras därför.
Egna indikatorarter och pollen-, nektar- och födokällor. Dessa parametrar inventeras på samma sätt som i övriga linjeobjekt.
Förekomst av igenväxningsvegetation inventeras genom eftersök av små eller unga träd som växer inom eller inom 4 m från kronan. Samtliga småträd räknas som igenväx-ningsvegetation. Buskar kan vara svårare att bedöma om de utgör igenväxningstyp eller ej. Se gräsmarksmanualen för ytterligare information.
Stickprovets storlek och statistiska aspekter
Samtliga träd som uppfyller definitionen för särskilt skyddsvärda träd ingår i uppfölj-ningen i samtliga uppföljningsenheter.
3.8.3 Registrering och lagring av data
Det kommer löpande att finnas uppdaterad information på Naturvårdsverkets hemsida om hur registrering och lagring av data ska ske.
46
Registrering av data
Registrering av fältdata sker initialt på fältblanketter. Om handdatorapplikation utvecklas sker registrering i handdator.
Lagring av data
Lagring sker hos trädportalen som på sikt också kommer att fungera som datavärd.
Tabell 12. I tabellen specificeras mått och tillåtna värden för de parametrar som ingår i den fältbaserade uppföljningen för skyddsvärda träd. För generella data gemen-samma för alla metoder se tabell 21.
Företeelse Parameter Beskrivning, godkända värden Fältdefinit. Fältnamn VIC natur
Trädets nummer ID Löpnumrmer
Läge X, Y koordinat Koordinat enl. SWEREF 99
Trädart Namn Lista med namn
Grovlek DBH 0 – 999
Vitalitet Klass 1-5
Hålstadie Klass 1-5
Igenväxningsvegetation <10
buskar och småträd Klass Ja/nej
Förekomst stackmyror Klass Riklig förekomst Förekomst exponerad ved Klass 1-5
Hamling Klass <6 år / >6 år Förekomst av vedartad ingenväxningsvegetation inom 4 m från kronan. förekomst Ja/nej 3.8.4 Utvärdering
I åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd har man en målsättning att antalet skyddsvärda träd i parker, på kyrkogårdar, gårdsmiljöer och alléer inte ska minska med mer än 15% fram till 2014. I de flesta områden har vi i dagsläget en population äldre, skyddsvärda träd och därefter ett stort åldersglapp ner till nästa generation efterträdare. Under de närmaste decennierna kan man därför inte förvänta sig ett stort tillskott av ”nya” skyddsvärda träd. En 15-procentig förlust av skyddsvärda träd under den närmaste tiden är sannolikt tyvärr en reell risk men då det gäller att sätta tröskelvärden inom skyddade områden bör en förlust på 15% av populationen skyddsvärda träd betraktas som ett absolut maximum.
När det gäller mål för efterföljare så bör dessa på sikt balansera förlusten av åldriga skyddsvärda träd. Om exempelvis 5 åldriga träd dör under en 10-årsperiod så bör det under denna tid etableras ett tillräckligt antal nya träd för att man ca 300-400 år senare ska få 5 nya skyddsvärda träd. Kunskap om hur många nyetablerade träd som behövs för att man 300-400 år senare ska få ett skyddsvärt träd saknas i nuläget.
I alléer är det rimligt att sträva efter att inte ha några luckor enligt beskrivningen ovan. Om sådana luckor förblir oplanterade med ersättningsträd över längre tidsperioder
kommer det dels att inverka negativt på alléns estetiska värden men kan också på sikt leda till ett alltför kraftigt åldersglapp och därmed finns risk för negativ inverkan på förekom-mande naturvärden.
47