observation (Bryman 2011:2 2, 2 4).
Viktigt att begrunda för observation som metod är perception. Att Æera forskare som observerar samma företeelse registrerar samma data är inte alltid fallet, utan datan kan skilja sig beroende på observatör. Forskarens individualitet inverkar på observationsdatan som har sin grund i perception och minne. Det Ånns brister i det mänskliga minnet som innebär att det är omöjligt för oss att minnas alla detaljer av
STRUKTURERAD
OBSERVATION
en företeelse eller en plats. Det mesta glöms bort medan vissa saker lämnas kvar i en selektiv process. En ytterligare faktor är den selektiva perceptionen som innebär att sinnena bidrar till att Åltrera data och registrerar endast en begränsad del. En tredje faktor handlar om vår förmåga till förhöjd perception som innebär att vårt fysiska och känslomässiga tillstånd påverkar vår upplevelse av verkligheten (Denscombe 2009:2 2-2 3). Därmed är det omöjligt att beskriva observationer som objektiva eftersom de alltid innehar ett visst mått av tolkning utifrån minnet och perception.
Således kan den intersubjektiva prövbarheten ifrågasättas och gör också att en noggrann genomgång av observationens tillvägagångssätt tydliggörs.
Ytterligare problem kan uppstå gällande observationers reliabilitet och validitet.
Reliabilitet behandlar återigen frågan om Æera observatörer har samma åsikter om kodning som kallas interbedömarreliabilitet. Det kan även ske en resultatavvikelse genom tillämpning av observationsschemat under olika tider som kallas intrabedömarreliablitet. Detta beror på att människor beter sig olika under olika tidpunkter. Bryman (2011:2 3-2 4) menar att det är svårt att uppnå en hög grad av reliabilitet vid strukturerade observationer. Det kan dock begränsas vid upprättande av enkla observationsscheman. I uppsatsens observation är frågan om intrabedömbarreliablitet inte lika aktuell eftersom det inte är människors beteenden som undersöks. Däremot kan det ske en förändring av den fysiska miljön under olika tidpunkter, vilket är något som måste poängteras och som inte undersöks i denna uppsats. Frågan om validitet handlar om observationsinstrumentet, det vill säga observationsschemat (Bryman 2011:2 4). Det är därmed av vikt att skapa ett tydligt och enkelt schema. Det är framförallt kritik mot validitet och reliabilitet som riktas mot den strukturerade observationen där ett felaktigt eller irrelevant perspektiv kan appliceras på den studerade miljön. Det har sin grund i att miljön är obekant för forskaren (Bryman 2011:2 8). Inför observationen gjordes därmed ett första besök på platsen som studerades för att undersöka om den passar in under uppsatsens problem.
8roblemet gällande perception är en motivering till valet av systematisk observation.
Ett observationsschema syftar till att minimera den individuella perceptionens påverkan. Detta möjliggör att Æera forskare kan utföra en liknande observation genom att utgå från samma aktiviteter eller saker och samtidigt systematiskt registrera datan. Observationsschemat skall därmed utformas som en checklista för att rikta in perceptionen på samma företeelse oavsett forskare. +hecklistan måste dock utformas för att kunna svara på forskningens problem. Det som är av störst vikt och relevans skall registreras i schemat (Denscombe 2009:2 4-2 5; Bryman 2011:2 5).
Innan observationen genomfördes skapades ett observationsschema som
strukturerade upp vad som skulle undersöka och hur. Genom observationen registrerades Container By:s fysiska miljö med hjälp av kartläggning, anteckningar, teckning och fotografering. Det fanns dock inte tillgång till alla byggnaders inomhusmiljö. Därmed är det främst utomhusmiljön som observerats. Det kan ses som en begränsning i observationen och går att härleda till det som Walsh (2012:249) beskriver som att en observation måste bygga på att forskaren har tillgång till fallet ifråga. Något som delvis är bristande i uppsatsens observation.
Vid en systematisk observation skall forskaren upprätthålla miljöns ”naturlighet”
och därmed försöka göra sig så osynlig som möjligt. Detta görs genom en diskret placering, att undvika interaktion med miljön eller människor och att forskaren beÅnner sig under en längre tid på platsen (Denscombe 2009:2 9-280). Observatörer beskrivs ofta vara icke-deltagande där forskarrollen går ut på att iaktta miljön, men inte delta i det sociala livet (Byrman 2011:2 ). I uppsatsens observation anses detta dock vara av mindre relevans eftersom att det som studeras inte är människor utan den fysiska miljön. Bryman (2011:2 ) beskriver hur det även går att att iaktta miljön i en strukturerad observation. Istället är det, i uppsatsens observation, av stor vikt att forskaren inte förändrar den fysiska miljön eftersom det är denna som är av intresse.
Under observationen skedde därmed förÆyttningen och registreringen i Container By med största försiktighet och kan beskrivas som icke-deltagande. Inga föremål rördes eller Æyttades, däremot blev de två hönorna uppmärksamma på min existens och
blev ständiga följeslagare i rummet. Det kan ifrågasättas huruvida det går att göra en systematisk observation över fysiska ting. Artefakterna kan ses som manifestationer av beteenden och under observationen blev jag inte som forskare en del av Container By utan förhöll mig som en utomstående betraktare, vilket går att härleda till en systematisk observation till skillnad från en deltagande observation (Denscombe 2009:2 1).
Det är även av vikt att bestämma urval för observationen gällande tid, plats och människor (Denscombe 2009:2 , Bryman 2011:2 0). I denna uppsats är inte tidsurvalet av vikt eftersom att det som registreras inte behandlar aktiviteter utan snarare fysiska ting som är relativt oberoende av tid. Åtminstone av kortare tidsspann.
Däremot har ett fysiskt urval gjort som endast behandlar Container By:s mellanrum i Nørrebro, vilket är en yta om ungefär x 13 meter.
Observationsschemat skall helst utarbetas för att vara enkelt, lätt att använda och inneha få kategorier (Bryman 2011:2 9). Detta är något som tagits fasta på vid utformningen av nedanstående observationsschema.
OBSERVATIONSSCHEMA
8lats: Container By Datum: 201 -03-03 Tidpunkt: 10.00-15.00 Observationskategorier:
Artefaktens fysiska uttryck: registreras genom fotografering Artefaktens placering: registreras genom utplacering i karta
Fältanteckningarna bearbetades till en renritad och ej skalenlig illustrativ karta där artefakterna Ånns utplacerade med en siٺra som är kopplad till ett fotograÅ
på artefakten i fråga. Trots observationsschemat kan det dock Ånnas risk för att jag genom min selektiva perception inte upptäckt exakt alla artefakter, vilket är av vikt att poängtera. Observationsresultatet tolkades utifrån de operationaliserande frågorna och är en del av empirin. En strukturerad observation fungerar slutligen bäst om den används tillsammans med andra metoder (Bryman 2011:2 9). Detta är fallet i denna uppsats där ovanstående och nedanstående metoder kompletterar varandra.
I innehållsanalysen undersöktes hur framtidsföreställningar om Container By framställs utifrån konsultÅrman +obe på uppdrag av kommunen. Dokumentet som analyseras är Idéoplæg, Basargrunden, byens torv som är en vision för en del av Nørrebro som arkitektÅrman +obe utfört på uppdrag av Köpenhamns kommun. Delen av intresse är Langs Højbanen - Den grønne multifunktionelle førbindelse som handlar om mellanrummet där Container By håller till. Varför just detta dokument har valts ut beror på att det förekommit i intervjuerna liksom att det är en vision för platsen i fråga som denna uppsats kretsar kring. Eftersom att min frågeställning berör framtidsföreställningar från både brukarnas och tjänstemännens perspektiv är det av relevans att analysera en faktisk vision för platsen. Detta fungerar också som ett kompletterande perspektiv till intervjun med tjänstemannen på Köpenhamns kommun. Detta dokument har även valts ut eftersom att det är det enda dokument som direkt behandlar framtidsbilder av fallet i fråga. Det går också att argumentera för att konsulterna på +obe förespråkar tjänstemännens perspektiv eftersom de fått i uppdrag av Köpenhamns kommun att skapa en vision för platsen och således även av tjänstemännen som också godkänt den.