Klimatpolitiken i de tre scenarierna påverkar produktionsvärdet för de olika sektorer-na i ekonomin på olika sätt, vilket illustreras i figur 14.
Jordbruket är den sektor som påverkas mest negativt av höjda koldioxidskatter, fram-för allt i scenario C där produktionen faller med närmare 60 procent. Även i scenario B är jordbruk den sektor där produktionsminskningen är störst, ca 28 procent. Bidra-gande orsaker är att jordbrukssektorn använder en hög andel drivmedel som in-satsvara och att hård konkurrens från utlandet gör det svårt att vältra över kostnads-ökningar på slutkonsument som då istället köper importerade produkter. Andra sek-torer som drabbas hårt är energiintensiva industriseksek-torer som gruvnäring, järn- och stålframställning, och massa- och pappersindustri. Den direkta energianvändningen i dessa sektorer faller under ETS-sektorn, och påverkas därför inte av den inhemska koldioxidskatten som analyseras här. Att de trots allt påverkas av högre koldioxidskat-ter i ESR-sektorn beror primärt på att de är beroende av transporkoldioxidskat-ter, både av insatsva-ror och vid transport av deras slutprodukter till marknaden. De flesta sektorerna upp-lever en minskning i produktionen, men el och fjärrvärme ökar tydligt i alla tre scena-rier.84
Figur 14 illustrerar hur aktörerna i den svenska ekonomin svarar på förändringar i klimatpolitiken och därav följande relativprisförskjutningar. En kraftfull klimatpolitik leder till omfattande strukturomvandling som bland annat påverkar investeringar i de olika sektorerna (de exakta siffrorna i figuren beror av antaganden och modellens konstruktion, och ska tolkas med detta i åtanke).
Figuren ger flera viktiga insikter. Inte minst att det är stor skillnad på hur olika sek-torer påverkas av klimatpolitiken och att det för de flesta seksek-torerna uppstår en myck-et stor effekt av att gå från scenario B (där 8 procent av utsläppsreduktionen sker med hjälp av kompletterande mekanismer) till scenario C (där inga kompletterande åtgärder används). För flertalet av sektorerna innebär steget från scenario B till C att produkt-ionsminskningen fördubblas eller mer.
Figur 14 visar hur kostnaden av klimatpolitiken för de olika scenarierna fördelas mel-lan sektorerna mätt som deras respektive produktionsförändring relativt referenssce-nariot. Eftersom olika sektorer är olika stora, i termer av deras produktionsvärde, så kan bilden behöva kompletteras för att skapa en uppfattning om var kostnaderna i absoluta termer hamnar.
84 Att el och fjärrvärme ökar är åtminstone delvis en naturlig följd av de extra antaganden om elintensitet som görs jämfört med vad som ingår i referensscenariot.
Figur 14 Strukturomvandlingseffekter
Förändring i produktionsvärde jämfört med REF (procent)
Anm. Produktionsnivån inom ”Jordbruk och fiske” faller med 59% i scenario C.
Källa: EMEC.
Figur 15 visar det totala produktionsvärdet i miljarder kronor från respektive sektor för referensscenariot, för scenario B respektive C (scenario A utelämnas för läsbarhet).
Det är uppenbart att sektorer med stora procentuella förändringar i produktionsvärde är relativt små i absoluta termer. Samtliga sektorer med ett totalt produktionsvärde över 500 miljarder uppvisar procentuella minskningar mellan referensscenariot och scenario B som understiger två procent.
Figur 15 Produktionsvärde i REF samt scenario B och C, miljarder kr Siffror avser absolut förändring relativ REF. Staplar visar totalt produktionsvärde.
Källa EMEC
Notera att EMEC jämför en jämvikt med en annan. Det betyder att de anpassnings-kostnader som uppstår i samband med så pass stora strukturomvandlingar som figur 14 indikerar inte beaktas. Dessutom innehåller inte referensscenariot samma exogena antaganden om energieffektivisering etc. som politikscenarierna. Påverkan av dessa omständigheter kan tänkas skilja sig mellan sektorer och kan således ändra inte bara nivåer utan även rankingen i figuren.
Ovanstående figurer fokuserar på värdet av produktionen. Figur 16 belyser frågan från en annan vinkel genom att visa på respektive sektors reduktion av koldioxidutsläpp i procent. Värdena är framtagna med EMEC under samma antaganden som ovan och visar reduktionen i scenario B jämfört med referensscenariot.
Figur 16 Sektorernas reduktion av koldioxidutsläpp Förändring i koldioxidutsläpp jämfört med REF (procent), scenario B.
Källa: EMEC.
För varje sektor i figur 16 återges två värden. Den nedre (blå) stapeln illustrerar den procentuella förändringen av sektorns koldioxidutsläpp. Delar av den förändringen har i många fall skett genom att sektorn dragit ner sin produktion, som framgår av figur 14. Men koldioxidutsläppen kan minskas även genom substitution mot andra bränslen och/eller teknologier. Det är därför intressant att skapa en uppfattning om hur mycket respektive sektor minskar sina koldioxidutsläpp givet den produktion de fortfarande gör. Denna förändring i en sektors koldioxidintensitet per producerad enhet illustreras av de övre (röda) staplarna i figur 16.
Genom att jämföra staplarna för respektive sektor med varandra är det möjligt att få en uppfattning om i vilka sektorer substitution av bränsle och/eller teknologi utgör en stor roll för att nå lägre utsläpp eller om klimatpolitiken snarare resulterar i produkt-ionsminskningar.
Till exempel framgår att för jordbruk och fiske är det en stor skillnad mellan de båda staplarna. Det vill säga, en hög koldioxidskatt kommer för denna sektor att resultera i relativt sett låg substitution jämfört med den minskning i produktion som skatten medför. För andra sektorer verkar substitution vara en mer framkomlig väg. Ett ex-empel är tillverkningsindustri där enligt EMEC nästan all reduktion av
koldioxidsut--50 -40 -30 -20 -10 0 10
släpp sker genom att sektorn kan lägga om sin produktion och därmed substituera bort från fossila produktionsfaktorer. Detta förklarar varför denna sektor enligt EMEC-körningarna minskar sina koldioxidutsläpp med 17,5 procent och ändå lyckas nästan helt bibehålla sin produktion (som ses från figur 14). Det bör upprepas att de omställningskostnader som kan vara förknippade med produktionsomläggningen inte modelleras i EMEC. Figur 16 innehåller även den minskning av koldioxidutsläpp som följer av att hushållen ändrar beteende som en följd av koldioxidskatten. Här återfinns till exempel minskade koldioxidutsläpp från personbilstransporter. Värt att notera är att hushållen gör reduktioner som, relativt vad de skulle göra i referensscenariot, vida överstiger minskningar i varje annan delsektor och att nära nog all reduktion från hus-hållen sker i form av substitution.
Ovanstående visar att utsläppsminskningar, och kostnaderna av desamma, varierar avsevärt mellan olika delar av ESR-sektorn inom respektive scenario. Frågan som uppstår är vilka sektorer som har största potential till utsläppsminskningar givet en marginell ökning av koldioxidskatten. För att illustrera detta så utgår vi från scenario B, där koldioxidskatten enligt EMEC-analysen är 8,94 kr/kg CO2 år 2030. Från denna nivå höjer vi skatten (för alla ESR-sektorer) gradvis och skattar, med hjälp av EMEC, den förväntade reduktionen av koldioxidutsläpp för olika sektorer. Figur 17 illustrerar resultatet. Respektive kurva i figuren representerar utsläppsminskningen för en sektor relativt sektorns utsläpp i scenario B (då skatten är 8,94).
Figur 17 Utsläppsminskning i procent uttryckt som utsläppsförändringsindex utöver 40 procentsminskningen i ESR-sektorer och mineralindustri
Källa: EMEC.
För att behålla läsbarheten i figuren återger vi inte kurvor för alla branscher eller sektorer. De som visas i figur 17 är ESR-sektorerna transporter (nedbrutet i olika del-sektorer illustrerade av heldragna linjer), jordbruk och fiske, bygg samt skogsbruk. För att illustrera hur förändringar i ESR-sektorer påverkar även sektorer vilkas utsläpp huvudsakligen täcks av ETS har vi inkluderat mineralindustrin i bilden.
Utsläppsminskningarna i figur 17 följer både av substitution till andra insatsvaror och av en minskning i produktionen/konsumtionen. Figuren gör ingen åtskillnad mellan dessa, men en indikation om fördelningen för respektive sektor kan fås från figur 16.
Det är viktigt att komma ihåg att aktörernas val att gå över till biodrivmedel och att investera i energieffektivisering inte behandlas fullt ut av EMEC utan vi försöker han-tera dessa med hjälp av de antaganden som beskrivits ovan. Figur 17 måste därför tolkas med försiktighet. Det som ändå står klart är att olika sektorer svarar olika på en koldioxidskattehöjning.
Utsläppen från kollektivtrafik på väg uppvisar en låg känslighet för ökad koldiox-idskatt. Kollektivtrafik med buss och taxi påverkas av en ökning i bensin- och diesel-priserna. Samtidigt ökar efterfrågan för sektorns tjänster när personbilsanvändningen minskar. Därmed blir utsläppsminskningspotentialen enligt EMEC relativt liten.
Andra sektorer som uppvisar en låg känslighet för skatteförändringar är järnvägstrans-porter och bygg. Troligen kännetecknas båda dessa av att det är svårt att substituera bort fossila bränslen, samtidigt som sektorerna inte är utsatta för nämnvärd konkur-rens från utlandet (så till vida att själva produktionen har svårt att flytta utomlands).
Jordbruk och fiske uppvisar även i denna graf en stor känslighet för skatteförändring-ar. Vi har tidigare i avsnittet sett att det är svårt att substituera bort från koldioxid i denna sektor, men att produktionsnivån påverkas mycket av koldioxidskatteföränd-ringar. Känsligheten sektorn uppvisar beror mycket på att en övervältring av skatten till konsument kommer resultera i att konsumenterna köper importerade produkter istället och inhemsk produktion går ner.
Personbilstransporter är den sektor med enskilt störst koldioxidutsläpp i figur 17 och är i jämförelse med andra, relativt känslig för höjningar i koldioxidskatten. Personbils-transporter fångar hushållens utsläppsminskning, vilket diskuterades ovan. I nästa avsnitt går vi djupare in på kostnader för utsläppsminskningar i dessa två viktiga ESR-sektorer: transport- samt jordbrukssektorn.