I det första temat kommer exempel från studenternas texter att presenteras för att visa hur personal och studenter ger uttryck för flick- och pojkkategorisering. Det tolkas här som en binär diskurs, det vill säga att förståelsen om genus är inriktad på två (motsatta) kön, och att barnens uttryck också förväntas gå i linje med dessa. Hellman (2010) beskriver detta som att genusuttryck som går utanför normen på förskolan blir svåra att förhålla sig till. Det är vad som blir synligt i dessa exempel.
Urvalet av exempel både i detta tema och det följande temat har varit såväl svårt som lätt. Exemp- len har syftet att vara sådana som är relativt vanliga i studenttexterna, det vill säga representera en vanlig förståelse eller ett vanligt sätt att uttrycka sig. Det är inte de exempel som sticker ut mest eller minst som presenteras, utan de som är relativt ”vanligt” förekommande, för att använda en sådan term.
Inledningsvis följer ett exempel från en studenttext som skriver om ”röjarnissar”. Det är oklart om studenten avser att personalen använde sig av det begreppet, eller om det var hen som gjorde det. Det här går i linje med tidigare studier (Heikkilä, 2013) som visar hur personal ibland omedvetet gör skillnad, genom att tillskriva pojkar ett större behov av rörelse.
De hade fyra ”röjarnissar” som de var tvungna att anpassa sig efter och därför var de ute mycket för att gruppen blev lättare att hantera.
Här görs flickor och pojkar till två grupper med olika behov, vilket tyder på att man antar att två roller finns för flickor och pojkar att visa upp. Följande exempel är en mycket vanlig förekom- mande analys i studenttexterna. Den handlar om könsuppdelad lek och hur den visar sig. Så här skriver en student:
Det som slår mig när jag kliver in på avdelningen är hur barnen har delat upp sig. Förutom något enstaka undantag så är det tjejer för sig och killar för sig, man kan även se en uppdelning utifrån etnicitet. Denna uppdelning håller i sig under hela mitt besök, även vid samlingen satte de sig bredvid varandra på mattan.
Det som sedan inte alltid följer är en analys av detta och vad som är dilemmat med att barnen leker könsuppdelat. Det förekommer i någon mån i det följande temat. Det som en sådan beskrivning
89 som den ovan visar exempel på är hur binär uppdelning görs på förskolan och hur praktiken riske- rar att bli inriktad på en förståelse av genus som monoglossisk, det vill säga uppdelad på två kön och inget där emellan.
Lekmaterial och lekutrymme uppmärksammades också ofta i studenttexterna. Ett exempel på det följer:
Även en köksavdelning för lek fanns. Utklädningshörna fannsdär ett flertal karaktärer fanns att leka. Brand- män, poliser, prinsessor, cowboys och indianer. Pedagogerna har valt att ha dockvagnar och bilar kvar på för- skolan då alla barnen använder dem. Barnen leker mamma, pappa, barn med dockvagnen och ibland används vagnen som rallybil, även av tjejerna. Det är barnens lek och barnens fantasier, varför ska vi som pedagoger gå in och förstöra den genom att ta bort visa leksaker bara för dem anses vara könsstereotypa.
Här är det svårt att avgöra huruvida studenten förstår genusteoretisk kunskap eller ej. Hen försvarar förekomsten av genuskodade leksaker och miljöer, vilket framstår som problematiskt i relation till förskolans jämställdhetsuppdrag. En tolkning utifrån vilken utbildning som studenterna kan be- höva i relation till detta är att tydliggöra relationen mellan fri lek och genusdilemman som kan uppstå och hur viktigt det kan vara att också utmana barns intressen, som många gånger kan riskera att befästa genusskillnader.
Ett annat exempel, i linje med det föregående finns nedan. Här finns i studenttexten samma typ av formulering som ovan, men utifrån en kritik mot att förskolan verkar ha en genusmedvetenhet.
Könsstereotypiska leksaker så som dockor och bilar finns det i princip inte. Hela tanken enligt min handledare med det här upplägget är just att det ska vara så könsneutralt som möjligt. Jag funderar lite över hur detta egentligen fungerar i praktiken i och med att barnen inte erbjuds en möjlighet att få välja vad de vill leka med.
Ytterligare ett liknande exempel kan exemplifiera detta. Här finns en förskola som arbetar med- vetet medan studenttexten visar upp en förståelse av genus som något uppdelat, eller i alla fall ser hen inte kopplingen mellan materialet på förskolan och de genusmönster som uppstår, eller riskerar att uppstå, i barngruppen.
Inomhus har de valt att plocka bort olika typer av dockor men också hemvrån för att få bort normen att flickorna ska ta hand om barn och stå i köket och laga mat. Det är till min förvåning inget barn som nämner att de vill leka med en docka eller laga mat. Förskolan har i stället för hemvrån skapat en kiosk och där övar barnen på att sälja och de använder sig av låtsaspengar för att köpa… Hade förskolan behövt tagit bort alla dockor och hemvrån för att de ska bli jämställt? Svar nej, för det är i den situationen som förskolan tar bort flickornas lek och det förmedlar mer att det är pojkarnas lek med bilar/lego som är den rätta leken.
Barnen har ju i exemplet inte något problem med att hemvrån inte finns, men däremot verkar studenten uppleva det. Här visar också studenttexten en tanke om att ”ta-bort-praktiken” inte är bra, utan något negativt. Studenten visar ändå på en viss genusförståelse genom att kommentera att om bilar står framme så finns en omedvetenhet kring att pojkars lek ses som bättre än flickors.
90
Tema 2 – Studenter ger uttryck för att många slags sätt att uttrycka genus finns