Studenternas åsikter kopplat till tidigare studier

En av huvudpunkterna som lyfts i resultatet från enkät och gruppintervju ligger i att osäkerhet i användandet av Blocket bland studenterna beror på hur tilliten till användarna ser ut. Detta stöds av den teori som behandlar tillit inom en VC, och säger att ju större tilliten till hemsidan och dess användare är, desto mer kommer hemsidan användas för handel. I Blockets fall rör det sig bland annat om vilken information användaren är beredd att dela med sig av. Enligt samma teori inger informationsdelning en ökat tillit till communityn. Detta då information från mer vana användare ger ökat förtroende för nya användare, och detta skapar då en positiv spiral. Dock behöver information inom en community inte nödvändigtvis vara personlig information, men i fallet med Blocket är det en stor del av det informationsflödet som finns. Informationen kan i Blockets fall även vara bilder på föremål, samt i vilket område varorna finns. Detta stämmer även överens med vad teorin säger om kunskapsbaserad igenkänning som utgör en av faktorerna av hur tilliten till en specifik medlem i en VC påverkas positivt, där information om användare måste delges för att igenkänning ska kunna ske. Även sättet annonser är skrivna på är något studenterna reflekterar över, där en blandning av tidigare fördomar och den upplevda seriositeten på annonser spelar roll för att inge tillit. Detta skulle kunna utgöra det teorin kallar karaktärsbaserad upplevd igenkänning, som även den påverkar hur tilliten till en medlem upplevs.

Även om det går att se att fysiska möten kan vara starkt kopplat till VC:s, så är det inget som diskuteras flitigt i de teoretiska resonemang vi har tagit del av. Blocket å andra sidan är starkt kopplat till det geografiska, dels genom att den mesta handeln sker i en geografisk närhet, och framförallt då den största delen av handeln slutar i ett fysiskt möte mellan användarna. Dock är ett fysiskt möte något som leder till en känsla av osäkerhet enligt vår insamlade data. Det som kom fram från undersökningarna var att först efter vissa säkerhetsåtgärder känner sig studenterna mer benägna att genomföra fysiska möten. Då över hälften ville utföra ett telefonsamtal innan mötet går det att koppla detta till hur personer ser på igenkänningsfaktorer, både kunskapsbaserad och karaktärsbaserad. Faktorer som tonläge och intensitet i rösten är sådant som en säljare eller köpare får information om när ett telefonsamtal genomförs. Det går tydligt att se av datan att användarna vill få mer information av den andra användaren innan ett fysiskt möte ska ske.

Genom att få kunskap om användaren och att känna igen sig själv i någon annan, till exempel att användarna är i samma ålder eller bor på samma gata, ökar incitamentet till att lita på en

28 användare och i sin tur utföra handel. Utifrån detta går det att se att implementering av verktyg för att få större information om användarna skulle kunna öka tilliten till användarna och då i sin tur till större användning av hemsidan.

Något som gick att utläsa från den data vi samlade in var att digital överföring av pengar inte var det största bekymret för vår undersökningsgrupp. Detta kan ligga i att den grupp vi frågade ligger i ett åldersspann som är uppväxta med Internet, samt att de alla har eller är på väg att få en högre utbildning och i och med det en vana att använda sig av datorer. Att gruppen var studenter kan också indikera på en begränsad ekonomisk situation, vilket i sin tur kan leda till att personerna inte handlar med allt för dyra föremål. Att handeln rör sig om mindre summor gör förmodligen att oron för att förlora pengar är mindre än oron för att bli lurad eller på något sätt skadad.

9.3.1 Studenternas uppfattning av Blocket och tillit

Reflektioner bland de som svarade på enkäten visar att vissa upplever Blocket som en okontrollerad hemsida, där en lyfte fram exempelvis eBay som mer kontrollerad tack vare förtroendepoäng som ges till medlemmar som andra medlemmar haft en positiv erfarenhet av.

Som tidigare skrivits har Blocket en hög kontroll, dels genom den manuella granskningen av annonser, samt andra institutionaliserade mekanismer som är implementerade i säkerhetssyfte.

Dock kan det tänkas att denna höga kontroll inte påverkar användarnas tillit till varandra på grund av den bristande transperansen i form av uteblivna kommunikationsmöjligheter eller forumtrådar etcetera. En användare märker heller inte av ifall en annons har justerats, ifall data har getts till polisen eller liknande åtgärder från Blockets sida. I en community är det upp till användarna att själva kontrollera informationen och lyfta den som är bra, samtidigt som mindre hjälpsam eller felaktig information synligt markeras av medlemmarna inom communityn.

Annat sätt att öka transparensen på Blocket och något som diskuterades under vår gruppintervju var ett återkopplingssystem i form av betygsättning. Enligt Blocket själva skulle detta inge falsk trygghet, vilket även var något som studenterna tog upp som ett argument emot betygsättning. Att ratingsystem skulle vara negativt säger dock emot de tidigare studier vi har presenterat som säger att ökad kommunikation och transparens ökar tilliten mellan användarna och även då tilliten till hemsidan. Från våra respondenter kom det upp mest positiva åsikter som visade på att ett ratingsysem hade varit positivt för att inge tillit vid handel på Blocket.

29

10. SLUTSATS

Det vi har kommit fram till under vägens gång är att tillit till andra användare är av stor vikt för att uppleva säkerhet inom en VC, och har även påverkat sättet användarna beter sig i den VC:n.

Vår studie har tillfört empiriskt material till forskningsområdet inom VC:s genom att ta fram data utifrån personers inställning till fysiska möten, pengaöverföring och personlig integritet. Med hjälp av det har vi kunnat analysera deras åsikter och attityder om säkerhet på Blocket. Vi har även visat på teoretiska kopplingar mellan Blocket och tidigare studier. När Blockets struktur jämförs med de tidigare studier som behandlar utformningen och strukturen av en VC går det att se Blocket som en VC där sociala interaktioner och kunskapsutbyte mellan användare inte står i direkt fokus. Däremot är den sociala kontakten mellan användarna helt avgörande för att handel ska ske. Genom att öka möjlighet till kontakt mellan användarna kan användarna känna igen sig i varandra, och med hjälp av kunskapsbaserad och karaktärsbaserad igenkänning uppleva en större tillit, vilket även stöds av teorin gällande hur tillit kan skapas och också besvarar vår första frågeställning.

Som svar på den andra frågeställningen kan vi se att de delar av Blocket som påverkar användarnas tillit till sidan är de funktioner och tjänster som finns för att införliva en faktisk säkerhet, där användare inte har möjlighet att influera varandra på ett förrädiskt sätt. Enligt teorin som behandlar hur tillit uppnås i en VC kan dessa tjänster ha en motsatt effekt, nämligen att indikera att det är en riskfylld plats vilket leder till mindre tillit mellan användarna.

En aspekt där vi, ur användarnas perspektiv, kan se att Blocket skiljer sig från andra VC:s är det fysiska mötet. I och med att många affärer på Blocket slutar i ett fysiskt möte finns det för användarna också moment att oroa sig över. Sättet att förebygga oro är just tillit och trygghet till användarna av communityn, och därför är det av stor vikt för just Blocket att inge trygghet och skapa tillit mellan sina användare.

Den data vi har samlat in och tagit upp i vårt empiriavsnitt ger oss svar på den tredje frågeställningen, och sammanfattningsvis visar det att en mer transparent plats, som innehåller kommunikationsmöjligheter mellan användare samt feedback-system skulle kunna öka användarnas känsla av säkerhet. På grund av det går det att dra slutsatsen att Blocket skulle kunna utöka sin funktion som en VC, för att förhöja tilliten mellan sina användare och därmed tilliten till hemsidan. Detta speciellt då användarna redan ser Blocket som en plats där sociala interaktioner är fördelaktigt, tror vi at det skulle öka platsens upplevda säkerhet om det fanns fler VC-funktioner integrerade i hemsidan.

30 De tidigare studier vi tog del av och som vår studie bygger på är alla baserade på data och VC:s i andra världsdelar med andra kulturer och normer. Detta kan vara en begränsning för vår studie, då vi analyserar en svensk VC bestående av svenska studenter. Synen på personlig säkerhet kan variera mellan länder och kulturer så som Bäcker beskrev, då människan påverkas av sin omgivning och det i sin tur påverkar ens generella säkerhetskänsla. För framtida studier vore det intressant att studera ytterligare svenska VC:s för att se ifall deras strategier följer mer i linje med tidigare studier angående tillit bland användare eller om de stämmer överens med Blockets strategier. Det skulle kunna visa på kulturella skillnader när det kommer till hur tillit och säkerhet på Internet uppfattas och förmedlas. Det kanske till och med visar sig att Blockets modell är den modell som passar svenskars inställning till tillit och säkerhet bäst.

31

11. REFERENSER

Tryckta källor

Ridings, C. & Gefen, D. (2004) Virtual Community Attraction: Why People Hang Out Online. Journal of computer-mediated communication.

Lu, Y. & Zhao, L. & Wang, B. (2010) From Virtual community members to C2C e-commerce buyers:

Trust in virtual comunities and its effect on consumers’ purchase intention. Electronic Commerce Research and Applications, 94 (4), s. 346-360.

Koh, J. & Young-Gul, K. (2003) Sense of Virtual Community: A conceptual framework and empirical validation. International Journal of Electronic Commerce.

Boyd, J. (2002) In Community We Trust: Online Security Communication at eBay. Journal of Computer-Mediated Communication.

Gregory, D. & Johnston, R. & Pratt, G. (red.) (2009) Dictionary of Human Geography 5nd ed, Wiley-Blackwell, Hoboken, NJ, USA.

Post & Telestyrelsen. (2006) Strategi för ett säkrare Internet i Sverige. Rapport/Post & Telestyrelsen.

SOU 2015:23. Justitiedepartementet, Informations- och cybersäkerhet i Sverige, Strategi och åtgärder för säker information i staten.

Segura-Serrano, A. (2006) Internet regulation and the role of international law. Max Planck Yearbook of United Nations Law, Volym 10, s 191-272

Eliasson, A. (2006) Kvantitativ metod från början, Upplaga 3:1, Studentlitteratur AB, Lund

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun, Upplaga 2:1, Studentlitteratur AB, Lund.

Rasmussen, J. & Svedung, I. (2000) Proactive risk management in a dynamic society. Swedish Rescue Services Agency.

Camp, J. & Chien, Y T. (2000) The internet as public space: concepts, issues, and implications in public policy. ACM SIGCAS Computers and Society 30.3 s.13-19.

Graham, S. (1998) The end of geography or the explosion of place? Conceptualizing space, place and information technology. Progress in human geography 22.2 s.65-185

Kinsley, S. (2014) The matter of ‘virtual’geographies. Progress in Human Geography, 38.3 s.364-384.

Kitchin, R. & Dodge, M. (2011) Software Studies : Code/Space : Software and Everyday Life. Cambridge, MA, USA: MIT Press, .

Johnston, R. & Taylor, P. & Watts, M. (2002) The emerging Geographies of Cyberspace. Geographies of global change.

Pavlou, P.A. & Gefen, D. (2004) Building Effective Online Marketplaces with Institution-Based Trust, Information Systems Research, vol. 15, no. 1, s.37-59.

32 Shapiro, S. (1998) Places and spaces: The historical interaction of technology, home, and privacy, s.275-276

Elektroniska källor

Blocket, http://www.blocket.se/regler.htm, hämtad 3/4 - 2016 Blocket, http://www.blocket.se/omblocket.htm, hämtad 3/4 - 2016

Blocket, https://www.blocket.se/blocketpaketet/blocketpaketet.htm, hämtad 3/4 - 2016

Searchsecurity, http://searchsecurity.techtarget.com/definition/social-engineering, hämtad 7/4 - 2016 Sveriges lag. https://lagen.nu/begrepp/Personlig_integritet, hämtad 23/11 - 2015

Sydsvenskan, http://www.sydsvenskan.se/malmo/200-kopte-stulna-cyklar-med-forfalskade-kvitton/?, hämtad 3/4 - 2016

HUI research, http://www.hui.se/nyheter/begagnatbarometern-q1-2013 hämtad 6/6 -2016 Säkerhetspolisen. http://www.sakerhetspolisen.se/sakerhetsskydd.html, hämtad 3/4 - 2016

Riksdagen. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Fragor-for-skriftliga-svar/ Brott-som-begas-pa-internet_H3022649/?text=true , hämtad 6/12 - 2015

Regeringskansliet. regeringen.se/rattsdokument/proposition/2013/11/prop.-20131447/. Hämtad 3/11 -16 Regeringskansliet. regeringen.se/artiklar/2015/03/brott-pa-natet/. Hämtad 3/11 - 16

Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvalitativ-metod hämtad 5/12 - 2015

Statistik över virtuella communities. https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_virtual_communities_with _more_than_100_million_active_users, hämtad 17/2 - 2016

Virtuell verklighet. ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/virtuell-verklighet, hämtad 17/2 - 2016 Cyberspace. http://searchsoa.techtarget.com/definition/cyberspace, hämtad 16/2 2016

Gruppintervju

Studenter vid Uppsala universitet. 3 kvinnor och 2 män. 2016. Intervju 12 april.

Enkät

Utskickad enkät 2016.03.31. 60 svar varav 32 kvinnor och 28 män i åldrarna 19-29.

Telefonintervju

Thomas Bäcker, kundsäkerhetschef Blocket.se. Intervju 20 april 2016.

33

12. APPENDIX

Intervjufrågor till gruppintervju:

• Hur ser ni på tilliten på blocket? Är det en sida man litar på och varför?

• Vilka delar av hemsidan gör att man litar på den?

• Hur känns det att man ansvarar för kontakten på Blocket själv?

• Vad känns enklast, köpa eller sälja?

• Hur skulle ni göra för att undvika att köpa stöldgods och hade Blocket kunnat göra något åt det?

• Skulle tilliten ökas om det användes ett “ratingsystem”?

• Hade ratingsystemet varit mer negativt för Blocket för att det har ett annat fokus. Hade det ökat eller minskat antal användare?

• Många personer i vår enkät har sagt att de inte vill ge ut sin hemadress, men bara 33procent är rädda för inbrott. Vad är det som gör att man inte vill ge ut sin hemadress?

• Över 50 procent brukar prata med personen på telefon innan för att känna sig tryggare. På vilket sätt och varför tror ni att det lugnar?

• Hur ser ni på ett dyrare köp/sälj. Gör det att man vill veta mer, eller gör det att man vill ge ut mindre information för att skydda sig själv?

• Tror ni att det finns aspekter där folk tycker på ett sätt men agerar på ett annat sätt när det kommer till försäljning på Blocket?

• Finns det några andra saker kring blocket och säkerhet ni har reflekterat över?

Intervjufrågor till telefonintervju med Thomas Bäcker:

• Vad har ni för allmän vision för Blockets kundsäkerhet? Hur ser er strategi ut för ett säkrare blocket? Vad ser ni för utvecklingsområden för att kunna ha nolltolerans för bedrägerier.

• Av våra tillfrågade, varav alla använde sig av Blocket, svarar 50 procent att de känner sig osäkra vid handel på Blocket. Hur jobbar ni för att inge tillit till er sida, och att

användarna ska kunna lita på varandra?

• Vi har frågat studenter vad de anser om att ha ett rating-system för användare på Blocket (Tänk Ebay, Tradera, Airbnb). Det kom upp delade åsikter men många var positiva. Har ni diskuterat ett rating-system och sedan aktivt valt att inte använda det och varför i så fall?

• Vi har frågat våra studenter om ert Blocketpaket, och det är inte alls många som använder det, trots att de säger att de kan tänka sig att betala för ökad säkerhet. Hur populärt är Blocketpaketet? Kan ni dessutom säga något om hur många som använder sig av

direktbetalning? Vad finns för fördelar och nackdelar från er sida att Blocketpaketet och Direktbetalning används? Hur har ni valt att marknadsföra det?

• Arbetar ni aktivt för att motarbeta försäljning av stulna varor, och i så fall på vilket sätt?

Enkätfrågor:

• Kön?

• Ålder?

• Hur ofta vänder du dig till Blocket för att köpa/sälja något? (Oavsett slutresultat)?

o Veckovis

o En gång i månaden o Några gånger om året o En gång om året

34

• Hur gärna lägger du ut personlig information på blocket?

inte alls helst inte oftast alltid vet ej

• Av vilka anledningar undanhåller du den informationen?

o Vill inte bli kontaktad av någon främling o Rädd för identitetstöld

o Rädd för inbrott

• Undviker du att köpa/sälja något på Blocket om varan endast kan levereras via ett fysiskt möte?

o Om ja, varför?

• Vilka åtgärder tar du innan ett fysikt möte inför ett blocket köp/försäljning?

o Offentlig mötesplats o Åker aldrig själv

o Pratar med personen i telefon i förväg o Meddelar någon bekant vart jag ska o Annat:

• Kan du tänka dig att betala i förväg innan du sett eller tagit emot varan?

o Ja o Nej

• Känner du dig någonsin osäker vid handel via Blocket?

o Ja o Nej

o Om ja, utveckla gärna när och varför:

• Sedan du har börjat besöka Blocket eller andra annonseringsplatser, har du minskat dina besök till fysiska andrahandsåterförsäljare, så som loppis eller myrorna?

o Ja o Nej

• Vilka är främsta skälen till att du inte köper varor på Blocket? (max tre)

o Vill köpa varor i första hand (Frånvaron av kvitton/garantibevis, slitage) o Vill kunna känna och klämma på varan fysiskt

o Uppskattar att gå i affärer (Personlig rådgivning, social interaktion) o Osäkert att behöva möta någon okänd för att köpa/sälja varan o Omständigt (transport, social interaktion)

o Upplever osäkerhet i att betala över Internet

Blocket har nyligen utvecklat en tjänst de kallar Blocketpaketet som kombinerar frakt över hela Sverige med säker betalning. För 99 kronor sker inget fysiskt möte mellan försäljaren och köparen, samt att köparen har 24 timmar på sig att undersöka varan. Motsvarar varan ej förväntningarna försäkrar blocket att köparen får pengarna tillbaka.

35

• Har du använt dig av blocketpaketet?

o Ja o Nej

• Om ja - , fick blocketpaketet dig att känna dig tryggare i din användning av hemsida?

o Ja o Nej

• Om nej - , skulle du kunna tänka dig att betala pengar för ökad säkerhet på Blocket?

o Ja o Nej

• Skulle du kunna tänka dig att mötas för en intervju i vår?

o Ja o Nej

• Om ja, fyll gärna i din mailadress så att vi har möjlighet att kontakta dig!