Åsikt om studietempot
När vi i undersökningen av ekonomstudenter (Haglund, 1991) konstaterade att det var mycket svårt att mäta studietider med enkla frågor i en enkät valde vi istället att formulera en frågar om hur studenterna uppfattade tempot i utbildningen. En totalundersökning genomfördes bland ekonomstudenter vid de olika svenska studieorterna (ekonomlinjerna vid Lunds och Göteborgs universitet samt vid Mitthögskolan och högskolorna i Karlstad och Växjö). Drygt hälften av studenterna ansåg att tempot var ganska lagom under de två första åren av utbildningen. Ungefär en tredjedel ansåg att tempot var för lågt. Under de två sista åren på utbildningen vad andelen som anser tempot lagom två tredjedelar och andelen som tyckte att tempot var lågt hade minskat till 17 procent. Skillnaderna var här ganska markanta mellan olika studieorter.
I undersökningen våren 2004 ställdes frågan om hur studenterna uppfattar studietempot.
Vad tycker du om studietempot hittills i dina studier här i Karlstad?
vt 2004 Mycket
I undersökningen 2004 var resultaten att de flesta studenterna tycker att tempot är lagom och ett flertal av resterande anser att tempot är lite väl högt Naturvetar- och teknikstudenter liksom ekonomstudenter tycker att tempot i studierna är högre än övriga studenter.
Studietempot upplevs vara som högst vid starten av utbildningen och minskar sedan kontinuerligt under studieperioden. De studenter som gör sitt fjärde år är mest nöjda med studietempot.
Uppfattning om studietempot under studenternas studieperiod
För att försöka förstå vad studenternas åsikter om studietempot innebär i studieinsatser har vi sammanställt hur mycket man anger att man studerar under en normalvecka beroende på åsikt om studietempot. Märk här att vi ovan visat att den verkliga studieinsatsen ligger omkring 10 timmar högre än denna översiktliga mätning. Tendensen är att studenter som tycker att tempot är högt lägger mer tid på sina studier än de som anser att tempot är lågt. Skillnaderna är dock inte helt stora.
Studietempo
Studietimmar normalvecka i förhållande till vad man anser om studietempot (vt 2004).
Studietempo Studietimmar under normalvecka Mycket för högt 32,8 timmar
Något för högt 30,8 timmar
Lagom 27,6 timmar
Något för lågt 25,4 timmar Mycket för lågt 28,5 timmar
Totalt 28,5 timmar
Det finns en samvariation mellan vad studenterna svarar på frågan om hur man upplever tempot i studierna och hur många poäng man tar i sina studier. Ju högre studenterna upplever tempot desto lägre är deras poängproduktion per termin. Studenter som tycker att studietempot är för lågt läser tydligen ofta extrakurser som komplement för att höja studietempot.
Poängproduktion beroende på vad man anser om studietempot (vt 2004).
Studietempo Genomsnittligt antal poäng per termin Mycket för högt 15,3
Något för högt 18,2
Lagom 19,9
Något för lågt 20,0
Mycket för lågt 25,9
Totalt 19,6
Vad studenterna anser att utbildningen ger
Studenterna har i studentenkäten Ht2002 och Vt2004 angivit vad de anser att de lärt sig under sin utbildning. Begreppen och definitionerna i frågorna är ett urval från det enkätformulär som användes i Studentspegeln (2002). Avsikten var att kunna jämföra resultaten vid Karlstads universitet med motsvarande uppgifter från Studentspegeln och då också bryta ner på
i Studentspegeln var svåra att göra bl. a. beroende på skillnader i urvalsförfaranden. Studentspegeln riktas mot studenter som läst ett par år på högskola medan våra lokala studentundersökningar omfattar studenter från att de börjar på universitetet. Dessutom finns det i Studentspegeln ett relativt omfattande bortfall på omkring 30%, medan våra lokala undersökningar genomförs i universitetets lokaler och med mycket litet bortfall.
För de flesta färdigheterna som undersökts anger över hälften av studenterna att deras utbildning i hög grad eller mycket hög grad bidragit till att utveckla dem. Ju längre studenterna läser desto mer anser de sig ha lärt sig genom sin utbildning, stegringen är brant upp till tredje året varefter den planar ut.
En jämförelse mellan studentundersökningarna som genomfördes Ht2002 och Vt2004 visar att det bortsett från en viss positiv trend när det gäller färdigheter att använda datorer och IT inte finns några större skillnader mellan åren.
I vilken utsträckning har Din utbildning här på universitetet bidragit till (rangordning efter andel som angivit svaret ”hög” eller ”mycket hög grad”, 2004):
att Du lärt Dig samarbeta med andra
Mycket liten
grad
Liten grad Hög grad Mycket hög grad
ht2002 6% 29% 52% 13%
vt2004 5% 23% 54% 18%
att Du lärt Dig tänka kritiskt och analytiskt
Mycket liten
grad
Liten grad Hög grad Mycket hög grad
ht2002 7% 31% 50% 13%
vt2004 3% 30% 51% 16%
att Du uppnått en breddad allmänbildning
Mycket liten
grad
Liten grad Hög grad Mycket hög grad
ht2002 5% 32% 52% 11%
vt2004 5% 35% 50% 10%
att Du uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter
Mycket liten
grad
Liten grad Hög grad Mycket hög grad
ht2002 8% 34% 46% 12%
vt2004 7% 39% 47% 8%
att Du lärt Dig skriva klart och begripligt
Mycket liten
grad
Liten grad Hög grad Mycket hög grad
ht2002 13% 39% 41% 7%
vt2004 10% 36% 41% 13%
att Du kan använda datorer och informationsteknologi
Mycket liten
grad
Liten grad Hög grad Mycket hög grad
ht2002 20% 42% 27% 11%
vt2004 18% 35% 36% 10%
att stimulera Dig att ta del av aktuell forskning
Mycket liten
grad
Liten grad Hög grad Mycket hög grad
ht2002 18% 41% 35% 5%
vt2004 19% 46% 30% 6%
att Du lärt Dig att tala klart och begripligt
Mycket liten
grad
Liten grad Hög grad Mycket hög grad
ht2002 15% 48% 32% 6%
vt2004 13% 53% 28% 6%
Motsvarande rangordning baserad på svar från Studentspegeln 2002 ger i stort identisk rangordning som vår studie i Karlstad.
Ett försök att ser vilka färdigheter/kunskaper som studenter anser att man tillägnat sig visar två tydliga faktorer. En faktoranalys av data från våren 2004 visar en första faktor som sammanfattar 29% av variationen i samtliga variabler. Höga faktorladdningar visar att denna faktor innefattar mer generella färdigheter som att samarbeta, skriva och tala. Den andra faktorn som genereras sammanfattar 23% av all variation sammanfattar mer ämnesorienterade kunskaper kring forskning och yrke.
Roterade faktorladdningar (>.50) från frågor om vad man lärt sig i sina studier
Faktor 1
Generella färdigheter
Faktor 2
Ämneskunskaper Bred allmänbildning 0,54
Yrkesrelaterade kunskaper 0,66
Datorer och IT 0,53
Kritiskt och analytiskt 0,57
Samarbeta 0,78 Skriva klart 0,77
Tala klart 0,72
Ta del av forskning 0,76
Baserat på faktoranalysen har vi tagit fram faktorvärden för individerna i undersökningen. Höga värden på dessa innebär att man samtidigt genomgående anser sig ha tillägnat färdigheter/kunskaper enligt respektive faktorkombination. Om vi studerar hur de två typerna av färdigheter/kunskaper utvecklas over studietiden ser vi tydligt hur vi studenterna anser sig alltmer duktiga ju längre man studerat. Här finns dock en viss skillnad i progressionen. Faktorn ämneskunskaper får ett högt värde först efter tre års studier medan faktorn generella färdigheter redan under det tredje året visar högre värden. De allmänna färdigheterna ser man att man utvecklar under hela sin studietid medan ämneskunskaperna blir tydliga för studenterna först mot slutet av studierna.
En jämförelse mellan kön och färdigheter/kunskaper visar liten skillnad när det gäller ämneskunskaper. Generella färdigheter uppfattar kvinnliga studenter att man tillägnat sig i större utsträckning än manliga studenter.
Höga värden när det gäller generella färdigheter visar studenter som läser samhällsvetenskap och studenter inom humaniora och lärarutbildning, medan ekonomstudenter och naturvetare/ingenjörer här ligger något lägre.
Studenter inom humaniora och lärarutbildning har ett relativt högt värde när det gäller generella färdigheter men samtidigt det lägsta värdet när det gäller faktorn ämneskunskaper.
Balans mellan teori och praktik
I undersökningarna våren och hösten 2004 ingick en fråga om hur studenterna uppfattar balansen mellan de teoretiska och de praktiska inslagen i utbildningen. Även denna fråga förkom i den kartläggning av ekonomstudenter (Haglund, 1991) som genomfördes i början av 1990-talet. Resultaten var under 2004 i stort sett identiska med dem som vi fann drygt tio år tidigare. Sammanfattningsvis efterlyser en mycket stor andel av studenterna mer praktiskt orienterade inslag i utbildningen. Som student ställer man sig frågan om det man lär sig är ”praktiskt användbart”?
Tydligen är vi inom akademin inte helt övertygande när vi försöker besvara denna fråga.
Balans mellan teori och praktik inom olika programområden (vt och ht2004) Mer teori Bra balans Mer praktik
Ekonomi 2% 48% 50%
Samhällsvetenskap 3% 46% 51%
Humaniora och lärarutbildning 2% 66% 31%
Naturvetenskap och teknik 3% 64% 33%
Hälsa och vård 4% 58% 38%
Kombinationer av program 7% 46% 47%
Totalt 3% 54% 43%
Uppfattningarna om balansen mellan teori och praktik skiljer sig ganska tydligt mellan olika utbildningsområden. Lärarutbildningen, som har relativt omfattande praktikinslag, har ganska nöjda studenter här medan samhällsvetare och ekonomer tydligen funderar mycket på hur teori och praktik balanserar i studierna.
Balans mellan teori och praktik i olika årskurser (vt och ht2004)
Mer teori Bra balans Mer praktik
Startat under året 2% 61% 37%
Läser andra året 4% 63% 36%
Läser tredje året 3% 51% 45%
Har läst i fyra år eller mer 2% 40% 58%
Totalt 3% 54% 43%
Vid studiestarten är studenterna relativt nöjda med balansen mellan teori och praktik och under år två av sina studier blir de ännu mer nöjda. När studenterna sedan närmar sig avslutningen av sina studier blir de alltmer intresserade av att söka den praktiska nyttan med studierna och missnöjet med de alltför teoretiska studierna ökar markant.
Utlandsstudier
I enkäterna våren 2002 och hösten 2004 ingick frågor om utlandsstudier.
Knappt en tiondel av våra studenter i Karlstad har studerat vid universitet eller högskola utomlands tidigare. I de två undersökningarna var andelen med tidigare studier utomlands oförändrad. Lika stor andel av dem som åkt utomlands har åkt till länder inom Europa som utom Europa. De flesta åker en termin.
Fler än de som faktiskt studerat utomlands säger att de är mycket intresserade av att studera utomlands (19% säger att de är mycket intresserade mot de 8% som redan studerat utomlands). Studenter inom ekonomi och humaniora är mer intresserade av att studera utomlands än övriga studenter. Studenter som inte bodde i Värmland innan de började studera i Karlstad är mer intresserade av utlandsstudier än de som bodde i Värmland innan studierna.
Hur stort är ditt intresse att under din planerade utbildning här i Karlstad studera vid ett utländskt universitet?
vt2002 ht2004
Mycket intresserad 19% 19%
Ganska intresserad 27% 30%
Varken eller 20% 18%
Ganska ointresserad 19% 18%
Helt ointresserad 15% 15%
Mer än hälften av de tillfrågade efterfrågar mer information om utlandsstudier.
Har du tillräcklig information om villkoren för utlandsstudier? (vt 2004) vt2004
Tillräcklig info 12%
Vill veta mer 54%
Inte intresserad 34%
Lite fler vill studera i ett land utanför Europa än inom Europa.
Om du vill studera utomlands, vilka land skulle du välja för dina utlandsstudier?
Europa vt2002 40%
Europa ht2004 38%
Mest populära länder för utlandsstudier var 2004 i rangordning:
1. U.S.A.
2. U.K.
3. Australien 4. Frankrike 5. Tyskland
Om du vill studera utomlands, hur många terminer skulle du vilja läsa (om du redan studerat utomlands räkna in denna tid i ditt svar)?
vt2004
1 termin 32%
2 terminer 56%
3 terminer eller mer 12%
De flesta vill läsa 2 terminer om de ska studera utomlands. Intresset för utlandsstudier är i stort oförändrat i de två enkäterna 2002 och 2004.
Vad tycker studenterna om administrativ personal och lärare?
I studien ht 2004 ingick frågor kring den administrativa personalens och lärarnas insatser. Frågorna är identiska med dem som ingick i Studentspegeln (2002), högskoleverkets undersökning av drygt 15000 studenters inställning till högskolestudier. Svaren angavs på en skala från 1 till 7 där 7 är bästa värdet.
Resultaten från Studentspegeln visar mycket positiva resultat för Karlstads universitet. Jämförelserna nedan är hämtade ur Högskoleverkets rapport där man jämför 13 universitet och större högskolor i en strategisk grupp.
¾ Tillgänglig administrativ personal: Karlstads universitet rangordnat som bästa universitet/högskola i gruppen av universitet och stora högskolor.
¾ Serviceinriktad administrativ personal: Karlstads universitet rangordnat som bästa universitet/högskola i gruppen av universitet och stora högskolor.
¾ Flexibel administrativ personal: Karlstads universitet rangordnat som bästa universitet/högskola i gruppen av universitet och stora högskolor.
Högskoleverket har vägt ihop alla tre svar kring den administrativa personalens insatser till ett index. I gruppen av 13 universitet och högskolor har Karlstads universitet högst index, och också om man jämför med samtliga 33 lärosäten ligger Karlstad i toppen.
Frågorna kring lärarnas insatser visar också mycket positiva resultat för Karlstads universitet.
¾ Tillmötesgående lärare: Karlstads universitet rangordnat som bästa universitet/högskola.
¾ Stödjande lärare: Karlstads universitet rangordnat som bästa universitet/högskola tillsammans med Växjö och Umeå universitet.
¾ Kunniga lärare: Karlstads universitet rangordnat som fyra tillsammans med Göteborgs, Uppsala, Växjö och Luleå tekniska universitet.
Högskoleverket har vägt ihop svaren kring lärarnas insatser till ett index. I gruppen av 13 universitet och högskolor har Karlstads universitet högst index, och om man jämför med samtliga 33 svenska lärosäten ligger Karlstad tredje plats efter Idrottshögskolan och Lantbruksuniversitetet.
Som ovan nämnts är det svårt att jämföra direkt mellan våra studentenkäter och den nationella Studentspegeln p.g.a. olikheter i urvalsmetod. Våra egna enkäter kan dock användas för att ta fram jämförelser av hur olika studentgrupper värderar administrativ personal och lärare.
Uppfattning om administrativ personal och lärare i olika studentkullar (ht 2004).
Startår Administrativ personal tillgänglig Administrativ personal serviceinriktad Administrativ personal flexibel Lärare tillmötesgående Lärare stödjande Lärare kunniga
Startat under året
4,2 4,2 4,0 4,5 4,2 4,5
Läser andra året 3,9 4,1 3,8 4,5 4,2 4,4
Läser tredje året 3,6 3,8 3,6 4,1 3,7 4,1
Har läst i fyra år eller mer
4,2 4,3 3,8 4,4 4,0 4,5
Totalt 4,0 3,1 3,8 4,4 4,1 4,4
Studenterna tenderar att vara mer positiva till administrativ personal och till lärarna i starten av sin utbildning och mot slutet av densamma.
Skillnaderna är dock inte alltför stora.
Uppfattning om administrativ personal och lärare inom olika utbildningsområden (ht 2004).
Program Administrativ personal tillgänglig Administrativ personal service- inriktad Administrativ personal flexibel Lärare tillmötesgående Lärare stödjande Lärare kunniga
Ekonomi 3,9 3,9 3,7 4,4 4,0 4,4
Samhälls-vetenskap
4,1 4,3 3,9 4,6 4,3 4,5
Humaniora och lärarutbildning
4,0 4,3 3,9 4,6 4,2 4,6
Naturvetenskap och teknik
4,1 4,2 3,9 4,3 4,1 4,3
Totalt 4,0 4,1 3,8 4,4, 4,1 4,4
Skillnaderna mellan olika utbildningsområden är inte stora när det gäller inställningen till administrativ personal och till lärarna. Möjligen är
studenter inom samhällsvetenskap och inom humaniora något mer positiva.
Ett försök att analysera hur de olika kvalitetsfaktorerna när det gäller lärare och administrativ personal inverkar på studenternas hela värdering av sina studier har gjorts genom att i korrelations- och regressionsanalyser relatera studenternas värderingar av de sex olika kvalitetsfaktorerna: tillgänglig, serviceinriktad och flexibel administrativ personal samt tillmötesgående, stödjande och kunniga lärare till olika mätningar av hur studenterna uppfattar kvaliteten i sin utbildning generellt.
Regressionerna bygger på antagande om intervallskalemätningar av variablerna. Strängt taget är våra mätningar på ordinalskalenivå om än i fallet av de sex kvalitetsfaktorerna ganska intervallskaleliknande mätningar.
Inledningsvis har vi tagit fram korrelationer baserade på just ordinalskalemätningar.
Gammakoefficienter (ordinal-ordinal korrelationskoefficient) för samvariation mellan kvalitetsfaktorer och sammanfattande mått på utbildningskvaliteten
Kvalitetsfaktor Gamma
Kunniga lärare 0,54
Tillmötesgående lärare 0,47
Stödjande lärare 0,45
Flexibel administrativ personal 0,34 Serviceinriktad administrativ personal 0,31 Tillgänglig administrativ personal 0,21
Kvalitetsfaktorerna relaterade till lärarnas insatser visar genomgående högre samvariationer med utbildningskvaliteten än motsvarande för den administrativa personalen. Analyserna är bivariata och ingen hänsyn har alltså tagits till inbördes samvariationer mellan kvalitetsvariablerna. Genom en regressionsanalys kan vi testa relationerna multivariat. Analyserna visar dock här ganska låga förklaringsnivåer. Om vi väljer som beroende variabel hur studenterna värderar utbildningskvaliteten generellt i Karlstad kan vi endast förklara 17% av variationen med hjälp av de sex
utbildningskvaliteten visar i rangordning faktorerna kunniga lärare, stödjande lärare och flexibel administrativ personal. Övriga faktorer samvarierar i en multivariat modell obetydligt med den totala utbildningskvaliteten.
Allmänna attityder gentemot Karlstads universitet
Trenderna för Karlstads universitet nät det gäller studenternas attityder till sin utbildning och sin studietid i Karlstad är övervägande positiva, studenterna blir mer och mer positivt inställda till flera viktiga nyckelfaktorer. Studentenkäterna har kontinuerligt mätt studenternas inställning till kvaliteten i utbildningen och studentlivet samt inställning till staden Karlstad som studentstad. Dessutom har vi i varje undersökning inkluderat frågor om man: rekommenderar andra att söka till Karlstad, om studierna har varit väl värda insatsen, om studenterna är stolta över att studera i Karlstad samt om atmosfären vid universitetet är inspirerande och kreativ. För samtliga av dessa påståenden finns positiva trender.
Hur nöjd är du med utbildningskvaliteten vid Karlstads universitet?
Mycket
Under de första åren verkar studenterna ha blivit alltmer nöjda med utbildningskvaliteten vid Karlstads universitet varefter det finns en tendens
att andelen helt nöjda stagnerar i de senaste undersökningarna. Om man ser på andelen som anser sig nöjda eller mycket nöjda så är denna tendens inte så markerad. Kanske har förväntningarna på det nya universitetet ställts så högt att man inte riktigt ser verkligheten hänga med. Kanske kan de senaste årens ständiga byggarbete mitt på universitetsområdet också spela viss roll härvidlag.
Hur nöjd är du med Studentlivet i Karlstad?
Mycket nöjd
Nöjd Varken eller
Missnöjd Mycket missnöjd
vt 2000 8% 48% 37% 2% 1%
ht 2000 17% 51% 28% 3% 1%
ht 2001 23% 45% 30% 2% 1%
vt 2002 17% 45% 33% 3% 0%
ht 2002 24% 38% 30% 3% 0%
vt 2003 20% 44% 33% 3% 0%
ht 2003 24% 47% 37% 2% 1%
vt 2004 21% 42% 31% 5% 1%
ht 2004 23% 44% 29% 4% 1%
vt 2005 17% 66% 17% 5% 0%
När det gäller studentlivet finns också en klart markerad positiv trend de första åren på 2000-talet. Ökningen av andelen studenter som är nöjda med studentlivet planar sedan ut under de senaste mätningarna.
Hur nöjd är du med Staden Karlstad som studieort?
Mycket nöjd
Nöjd Varken eller
Missnöjd Mycket missnöjd
vt 2000 14% 47% 37% 2% 1%
ht 2000 17% 52% 29% 2% 0%
ht 2001 23% 54% 20% 2% 1%
vt 2002 34% 48% 22% 2% 0%
ht 2002 30% 48% 15% 1% 0%
vt 2003 31% 50% 15% 3% 1%
ht 2003 26% 52% 19% 3% 0%
vt 2004 33% 50% 14% 3% 1%
ht 2004 39% 35% 22% 2% 1%
vt 2005 26% 55% 16% 1% 1%
Tendensen när det gäller studenters åsikt om Staden Karlstad är också att andelen nöjda studenter ökar och stabiliseras under studieperioden. Om vi jämför graden av nöjdhet i absoluta tal så måste vi konstatera att studenternas rangordning av de tre centrala kvalitetsfaktorerna blir:
1. Staden Karlstad 2. Studentlivet
3. Utbildningskvaliteten.
Atmosfären vid universitetet är inspirerande och kreativ!
Instämmer helt
Instämmer Varken eller Tar avstånd från delvis
Efter en snabb positiv utveckling under de första två åren har tendensen sedan varit stagnerande.
Jag rekommenderar andra att söka till Karlstad Instämmer
helt
Instämmer delvis
Varken eller Tar avstånd från delvis
Andelen som rekommenderar andra att söka sig till Karlstad för sina högre studier har under perioden ökat. Liksom för många av de övriga kvalitetsvariablerna har vi ett högsta värde under 2002. Säkerligen finns en viktig förklaring till denna tendens i att vårt nya bibliotek invigdes under 2002.
Det finns inga större skillnader mellan programområdena när det gäller synen på universitetet som en inspirerande och kreativ miljö.
Lärarstudenter anger dock i större utsträckning att de känner att de
”utvecklas som människa” vid universitetet än övriga studenter.
Skillnaderna har här jämnats ut i senare undersökningar.
Andel som anger att de är mycket nöjda med utbildningskvaliteten
Mest tillfredsställd med studiernas kvalitet är studenter inom humaniora och lärarutbildning medan bilden inte är entydig när det gäller övriga utbildningsområden.
Andel som anger att de är mycket nöjda med utbildningskvaliteten per startår
Ju längre man läst desto mindre nöjda är studenterna. Bilden är inte entydig över åren men tendensen finns dock relativt genomgående. En positiv tolkning är att studenter genom sina studier inspireras att bli alltmer kritiska till utbildningens innehåll.
Andel som anger att de är mycket nöjda med studentlivet per programområde vt
Studentlivet är man mycket nöjd med bland ekonomer. Bland övriga grupper är tendenserna inte helt entydiga. Säkerligen finns det skillnader i aktivitetsnivån i de olika studentföreningarna mellan olika år.
Andel som anger att de är mycket nöjda med staden Karlstad per programområde
Samhällsvetenskap 13% 12% 23% 27% 31% 27% 25% 30% 34% 25%
Naturvetenskap och teknik
11% 20% 18% 22% 31% 26% 32% 30% 25% 21%
Staden Karlstads utbud verkar humanister och lärarstudenter vara något mer nöjda med än övriga grupper. Här finns som helhet en klar positiv utveckling.
Kvinnliga studenter är något mer nöjda med kvaliteten på sina studier.
Detta gäller både när det gäller kvaliteten på kurser och studierna som helhet.
Vi har gjort ett försök att analysera vad som ligger bakom att man rekommenderar andra att söka till studier i Karlstad. En sammanställning av de tre faktorerna utbildningskvalitet, studentlivet och staden Karlstad med frågan om man rekommenderar andra att söka sig till Karlstad visar följande rangordning av samvariationer (beräkningar baserade på data från den senaste undersökningen, våren 2005):
Samvariation mellan kvalitetsvariabler och svar på frågan om man rekommenderar Karlstad som studieort (vt 2005)
Rekommendera studier i Karlstad Gamma koefficient Värdering av utbildningskvaliteten 0,61 Värdering av staden Karlstad 0,47 Värdering av studentlivet 0,41
Den mest avgörande faktorn för om man kan tänka sig att rekommendera Karlstads universitet som studiemiljö är hur man upplever
utbildningskvaliteten här i Karlstad. Staden Karlstad och studentlivet här har också viss roll för om man rekommenderar andra att söka sig till Karlstad.
Om vi gör motsvarande analyser och ser vad det är som hänger ihop med att man anger att man hellre skulle vilja studera vid ett annat universitet blir rangordningen följande:
Samvariation mellan kvalitetsvariabler och svar på frågan om man hellre skulle
Samvariation mellan kvalitetsvariabler och svar på frågan om man hellre skulle