Under den här sektionen finns tre likadana huvudkategorier och samma tre underkategorier som fanns under rubrik ‘Respondenterna’. Dessa används för att analysera intervjutranskriberingarna. Dessa huvudkategorier är studiemiljö, studier och resurser. Underkategorier till dessa tre blir därför bemanning, gruppstudier och enskilda studier (se även rubrik ’Respondenterna’).
Kategorin ljud testades också men det förekom på för få ställen sett över hela studentintervjumaterialet för att den skulle kunna användas. Den skulle varit en underkategori till studiemiljö.
Studiemiljö är ett område inom studenternas syn på deras egna behov. Studenterna i undersökningen har en positiv grundsyn på bibliotekets
studiemiljö ”Jag tycker det är en väldigt bra [betoning] studiemiljö” (student 1). De tar upp olika delar av studiemiljön men de flesta behandlar det här med ljudnivå. Till exempel säger en student ”Jag tycker att det är viktigt att man ändå kan ha nån slags ro” (student 2). Samma student menar att ”Det ska inte vara för livat”. Någon student anger också att hen tänker använda biblioteket när hen skriver uppsats.
Biblioteket används även som mötesplats. När det gäller prioritering av tyst läsesal, grupprum eller mötesplats för att träffa studiekamrater väljer studenterna mötesplats. ”I min klass brukar vi träffas, eller vi har mycket grupparbeten och vi brukar plugga tillsammans även fast det är individuella arbeten” (student 1).
Underkategorin bemanning ligger under studiemiljö. Här framkommer att studenterna lägger märke till närvaron av personal. De flesta studenter tar upp att de pratar med personalen ”Men jag vet ju också att det alltid finns nån man kan prata med och så.” (student 2). Med andra ord att personalen finns
tillgänglig.
Inom studenternas egna syn på deras behov finns även området studier. De som uttalar sig om det menar att det ingår att sitta och plugga i biblioteket. Under studier kommer kategorierna gruppstudier och enskilda studier. Gruppstudier anger de flesta studenter att de arbetar med. De anser att det fungerar väl och att det är bra att göra det i biblioteket.
Biblioteket används som plats för enskilda studier också. Studenterna uppger att det är så för att man kan koncentrera sig på studierna där och inget annat. Enligt student 2 går det också att anpassa sig för goda enskilda studier vid t ex hög ljudnivå i biblioteket. Alla studenter tar upp att de studerar enskilt,
åtminstone delar av tiden de studerar. Platsen de gör det är dock mest hemma. Angående ljud antyder de flesta av studenterna att det ska finnas platser som är tysta i biblioteket men i övrigt uttrycker de för lite om det för att kunna ge ett entydigt svar.
24
Ytterligare ett område inom hur studenterna ser på sina egna behov är resurser, som definierats under rubrik ‘Centrala begrepp’. I kommande stycke kommer det beskrivas om studenterna känner till respektive använder olika resurser. Databaser känner alla studenterna i intervjuerna till men de flesta använder dem inte så mycket. De flesta av de intervjuade studenterna känner till vad ämnesguider är efter en förklaring. De flesta av dem har inte använt dessa. Mer än hälften känner till e-böcker men de används inte av dem. Papperstidskrifter känner alla intervjuade studenterna till men de flesta använder dem inte alls. Böcker känner alla tillfrågade studenterna till och de flesta använder. De flesta har också behov av dem. När det gäller datorer och skrivare känner alla till dem och använder. Lokalerna känns till och används av alla tillfrågade
studenterna. Likaså känns personalen till och används av alla respondenter som var studenter.
Studenterna är nöjda med de resurser som finns. När det gäller fler resurser -dessa har inte nämnts av dem i intervjuerna - uppkommer åtminstone någon när det frågas om för alla intervjuade. De flesta studenterna uppger dock inte mer än en resurs medan flertalet bibliotekarier nämner flera.
När det gäller hur behoven tillgodoses är det svårt att uttala sig för att de är mycket kortfattade där. Studenterna tycker endast att de tillgodoses väl med inga övriga kommentarer.
25
5.4 Jämförelse
5.4.1 Likheter och skillnader avseende ekonomstudenternas och bibliotekariernas perspektiv på studenternas syn på
studiemiljön
Såväl bibliotekarier som studenter anser att lokalen associeras och inbjuder till studier. På så sätt fungerar biblioteket som kunskapscentrum för båda
grupperna (se under rubrik ‘Tidigare forskning’). Grupperna uppger att studenterna grupparbetar. Båda ser också på studiemiljön på ett positivt sätt. Gruppstudier görs och fungerar väl i biblioteket menar studenterna uttryckligen och bibliotekarierna antyder genom att prata om att grupprummen ofta är bokade. Studenterna tar upp ljudnivån, vilket inte bibliotekarierna gör. Det är dock lite nyanserat då bibliotekarierna tycker att det ska finnas någon form av ro i om inte annat i delar av biblioteket. Bibliotekarierna i sin tur pratar om öppettider. Det gör inte studenterna alls. En större andel av bibliotekarierna och alla studenterna anger att studenterna prioriterar biblioteket som mötesplats. På detta sätt är biblioteket ett socialt centrum (se under rubrik ‘Tidigare forskning’ och ‘Resultatsdiskussion’)). Båda för på tal att det är en plats att spendera tid på.
5.4.2 Likheter och skillnader avseende ekonomstudenternas och bibliotekariernas perspektiv på studenternas syn på studier
Bibliotekarierna säger att tillgång till teknik är något som de undersökta studenterna prioriterar. Men det är bara någon student som nämner teknik här. Avseende enskilda studier säger en bibliotekarie ”… sen ser man också många som jobbar här enskilt ofta med sin egen dator, kanske med lite böcker jämte sig.” (bibliotekarie 1). De flesta bibliotekarierna håller med om det påståendet. Båda grupperna anser att lokalen används för enskilda studier. Bibliotekarierna specificerar dock inte varför studenterna använder biblioteket för enskilda studier. När det gäller gruppstudier anser de intervjuade studenterna att det fungerar väl att göra det i biblioteket och där antyder bibliotekarierna det också genom att de genomgående talar om att biblioteket används för gruppstudier, vilket kan säga något om dess funktionalitet. På så sätt blir biblioteket ett kunskapscentrum. De flesta bibliotekarierna anser också att gruppstudier görs i bibliotekets lokaler för att det är lättare att göra där än hemma hos varandra eller på andra platser på högskolan. Även här används biblioteket som socialt centrum (se även under rubrik ‘Resultatsdiskussion’). Detta anger inte
studenterna mer än att de tycker om bibliotekets lokaler överlag, vilket skulle kunna öka sannolikheten att de går dit.
26
5.4.3 Likheter och skillnader avseende ekonomstudenternas och bibliotekariernas perspektiv på studenternas syn på
bibliotekets resurser
Båda grupperna anger att studenterna känner till databaser nu. Däremot gjorde de inte det i början, om de inte fick en uppgift enligt bibliotekarierna.
Ämnesguider känns till efter studenterna fått en förklaring vad det är. Däremot har de flesta studenterna inte använt dem och statistik för att belägga det finns men den finns inte i författarens ägo. Både de flesta bibliotekarierna och studenterna anser att studenterna känner till e-böcker men när det gäller användning påstår studenterna att de inte nyttjar dem medan de flesta bibliotekarier anser att de används om det är kurslitteratur. Bibliotekarierna anser också att det beror på vilket program som läses. Papperstidskrifter känner studenterna till, medan bibliotekarierna håller med i den mån att de flesta studenter känner till men att de inte gör det i full omfattning och att det kan skilja mellan studentgrupper ”Ja, det är alltså en sån otrolig spann på […] studenter.” (bibliotekarie 3). De används knappt enligt bådas uppfattning. Böcker känns till enligt både bibliotekarier och studenter och de flesta av de intervjuade studenterna använder dem. Studenterna specificerar dock inte medan bibliotekarierna menar att de vet att kursböcker används.
Datorer och skrivare känner alla till och de används av alla, till stor del även av de som har egen dator. Skrivare används hela tiden av de som sitter vid datorn. Detsamma gäller att man känner till och använder lokalerna. Personalen likaså. Av de resurser som inte nämnts i intervjuerna uppkommer åtminstone någon när jag frågar om det för alla intervjuade. Bibliotekarierna nämner av förklarliga skäl fler ytterligare resurser än studenterna, som t ex
Språkverkstaden. I övrigt är det resurser av teknisk karaktär som wi-fi och eluttag som nämns.
Studenterna specificerar när de beskriver varför de går till biblioteket för att just studera, vilket inte bibliotekarierna gör.
När det gäller bemanning uttrycker båda grupperna att personalen finns där som en viss trygghet. Detsamma gäller att de finns att prata med. En skillnad är att ett par bibliotekarier specificerade det som att studenterna kunde diskutera mer kontinuerligt med bibliotekarierna. Studenterna använde heller inte bemanningsbegreppet utan pratar mer om personal. Här finns en möjlig social ram för studenterna och därigenom blir det också som ett socialt centrum (se även under rubrik ‘Resultatsdiskussion’). I övrigt finns det för lite material för att säga mer.
Bibliotekarierna har en god uppfattning av studenternas behov av biblioteket och dess resurser. Studenterna uppfattar det egna behovet av biblioteket och dess resurser på liknande sätt som bibliotekarierna.
27