Om vår studie

Vi inspirerades av ett sociokulturellt perspektiv vilket varit till hjälp när vi valde vårt analysredskap. Och med facit i handen, efter att intervjuat föräldrarna och genomgång av litteratur inom området har vi blivit allt mer övertygade om hur viktigt det är för barn med en möjliggörande vuxen. Metoden som vi valde att använda fungerade som förväntat då vi gjorde en liten kvalitativ studie i syfte att uppnå en fördjupad förståelse för föräldrarnas uppfattning. Vi anser att det hade varit svårt att använda en annan typ av metod, till exempel strukturerade intervjuer, då det inte gett oss samma rika material att arbeta med.

40

Käll- och litteraturförteckning

Opublicerade källor, ljudupptagningar

Ljudupptagningar/transkriberingar i författarnas ägo: sex intervjuer med föräldrapar, Anna och Anders 2013-04-21

Boel och Bosse 2013-04-22 Carin och Carl 2013-04-23 Dora och Daniel 2013-04-20 Eva och Erik 2013-04-22 Fia och Fredrik 2013-04-25

Publicerade källor och litteratur

Bibliotekslagen: SFS 1996:1596 (1996). Stockholm: Fritzes. Tillgänglig på Internet:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19961596.htm [2013-05-23]

Borgström, Håkan (2006). Den hemliga koden: aktuell forskning om läsning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2. , [rev.] uppl. Malmö: Liber. Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Ny, rev., utg. Huddinge: X Publishing.

Björklund, Elisabeth (2010). De yngsta barnens läs- och skrivhandlingar. Ingår i Rydsjö, Kerstin, Hultgren, Frances & Limbergs, Louise (red). Barnet, platsen tiden:

Teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld. Stockholm: Regionbiblioteket. S. 51-

74. Tillgänglig på Internet: http://regionbiblioteket.se/wp-

content/uploads/2011/11/barnet_platsen_tiden_webbok.pdf [2013-05-23].

Eckerman, Eva (1996). En BokNalle, vad är det? Att uppmuntra barn och föräldrar till

språkstimulerande aktiviteter. Borås: Högskolan i Borås,

Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 1996:5).

Forssell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna. 5., [rev. och utök.] uppl. Stockholm: Liber.

Litteraturutredningen (2012). Läsandets kultur. Stockholm: Fritze. (Statens offentliga utredningar (SOU), 2012:65). Tillgänglig på Internet:

41

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 [2013-05-23]. McKechnie, Lynne (2006). Becoming a Reader: Childhood Years. Ingår i Ross,

Catherine Sheldrick, McKechnie, Lynne & Rothbauer, Paulette M. Reading matters:

what the research reveals about reading, libraries, and community . Westport,

Conn.: Libraries Unlimited. S. 63-100.

Ross, Catherine Sheldrick (2006). The Company of readers. Ingår i Ross, Catherine Sheldrick, McKechnie, Lynne & Rothbauer, Paulette M. Reading matters: what the

research reveals about reading, libraries, and community . Westport, Conn.:

Libraries Unlimited. S. 1-62.

Ross, Catherine Sheldrick, McKechnie, Lynne & Rothbauer, Paulette M. (2006).

Reading matters: what the research reveals about reading, libraries, and community.

Westport, Conn.: Libraries Unlimited.

Rothbauer, Paulette M. (2006). Young Adults and Reading. Ingår i Ross, Catherine Sheldrick, McKechnie, Lynne & Rothbauer, Paulette M. Reading matters: what the

research reveals about reading, libraries, and community. Westport, Conn.: Libraries

Unlimited. S. 101-132.

Rozajac, Sanela (2001). Bibliotek, öppna förskolan och föräldrar i samarbete kring

flyktingbarns språkliga och kulturella utveckling - en undersökning bland

flyktingföräldrar i stadsdelarna Hässleholmen och Norrby i Borås. Borås: Högskolan i

Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och

informationsvetenskap, 2001:25).

Rydsjö, Kerstin, Hultgren, Frances & Limberg, Louise (red.) (2010). Barnet, platsen,

tiden: teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld. Stockholm: Regionbibliotek

Stockholm. Tillgänglig på Internet: http://regionbiblioteket.se/wp-

content/uploads/2011/11/barnet_platsen_tiden_webbok.pdf [2013-05-23].

Rydsjö, Kerstin & Elf, AnnaCarin (2007). Studier av barn- och ungdomsbibliotek: en

kunskapsöversikt. Stockholm: Regionbiblioteket Stockholm. Tillgänglig på Internet:

http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/2011/10/greenbooksida_sida.pdf [2013-05-23].

Sandin, Amira Sofie (2011). Barnbibliotek och lässtimulans: delaktighet,

förhållningssätt, samarbete. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2320/9740 [2013-05-23].

Seilman, Uffe (1995). Læsning i slægten: om børns udvikling til læsere. 1. udg. Aalborg: Biblioteksarbejde.

42

Säljö, Roger (2005) L.S. Vygotskij-forskare, pedagog och visionär. I Forsell, Anna (red.). Boken om Pedagogerna. 5. , [rev. och utök.] uppl. Stockholm: Liber. S. 108-132. Taube, Karin (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

43

Bilaga; Intervjuguide

Yrke Ålder

Barnens ålder/kön

Avstånd till närmsta bibliotek/bokbuss

Hur uppfattar och beskriver föräldrarna sin egen betydelse för barnens utvecklande av läslust?

Vad är läsning för er? Hur lär man sig läsa? Hur skapas läslust?

Läser ni böcker själva? Finns det böcker i hemmet, då tänker vi både för vuxna och barnböcker?

Läser ni för era barn och i så fall hur ofta? Varför läser ni för era barn? Var? Hur länge? Vad läser ni?

Pratar ni om det ni läser? Under läsningen, eller vid andra tillfällen?

Vilka medier använder ni mest i hemmet? Vad läser ni hemma? Böcker, tidningar, text på film, iPad, spel, faktaböcker. Vem väljer?

Vilken betydelse har läsförmågan i samhället? Varför behöver man kunna läsa? Vilka andra kulturaktiviteter använder ni er av (t.ex. teater, bio..?)

Hur ser ni på läsning i olika former av medier? T.ex. läsning i skönlitterär bok kontra faktabok? Eller läsning på Ipad kontra bok? Är det läsning att gå på bio? Eller höra en ljudsaga? Lika värdefullt?

Vad är enligt er viktigast i lässituationen, det som gör barnet till läsare? Vilken lässtimulerande roll tycker ni att föräldrarna har?

Vilken information har ni fått om barns läsutveckling och av vem?

Vems ansvar är barnens läsutveckling? Hur kan man tänka kring ansvaret för barns läsning, vem påverkar mest tror ni?

Vilken betydelse anser föräldrarna att förskolans och bibliotekets lässtimulerande aktiviteter har för deras barns utveckling av läslust?

Vilken betydelse har biblioteket för er?

Hur ofta besöker ni biblioteket med barnen? Vad gör ni när ni är där? Vad skulle få er att besöka biblioteket oftare? Besöker ni något annat bibliotek? Varför?

Vilken lässtimulerande roll tycker ni att förskolan har? Vilken lässtimulerande roll tycker ni att biblioteket har?

Vilken form av stöd skulle ni önska att biblioteket erbjöd er som föräldrar? Vilken form av stöd skulle ni önska att förskolan erbjöd er som föräldrar? Hur ser ni på användandet av olika typer av medier på förskolan/ biblioteket?

44

Hur uppfattar föräldrarna samarbetet mellan dem själva, förskolan och

biblioteket för att främja barnens läslust och hur önskar föräldrarna att det såg ut?

Finns det ett samarbete mellan biblioteket och den förskola som ert barn går på? Hur ser det ut? Känner ni er delaktiga i det samarbetet? Önskar ni att vara det och vad skulle i så fall underlätta det?

Hur skulle biblioteket och förskolan informera föräldrar om hur man kan skapa läslust hos sina barn?