Den första studien syftade mer specifikt till att analysera potentia- len i skriftliga, asynkrona dialoger. Det vill säga hur studenter an- vänder olika meningserbjudanden i dialogerna som redskap för lärande tillsammans med andra. Genom att studera studenternas sociala eller kollektiva lärprocesser i en nätbaserad lärgemenskap under två högskolekurser (40 veckor på halvfart distans) sökte jag svar på forskningsfrågan:
1. På vilket sätt och i vilken grad använder studenterna po- tentialen i skriftliga, asynkrona dialoger för utveckling av kollektivt lärande?
För att kunna studera potentialen som medierande redskap i de skriftliga, asynkrona dialogerna valde jag att metodmässigt under- söka detta redskap utifrån:
2. Hur kan potentialen som medierande redskap för lärande identifieras och beskrivas i skriftliga, asynkrona dialoger?
6.1. Kursuppgifter
Kursuppgifterna utgick från kursernas syften och lärandemål. De fyra kursuppgifterna som ingick i studie I med studenternas indivi- duella svar, responser och diskussioner var följande:
1. I den första uppgiften i kurs 1 skulle studenterna beskriva och diskutera hur samhällsförändringar kan och har på- verkat skolans verksamhet och läraruppdraget med kopp- ling till anvisad kurslitteratur. De skulle också reflektera över hur det pedagogiska ledarskapets villkor och gestalt- ning har förändrats. Omfattning: två A4-sidor, alternativt ett bildspel med tillhörande manus.
2. I den andra uppgiften i kurs 1 skulle studenterna proble- matisera och diskutera legitimiteten i det egna undervis- ningsämnet med koppling till kurslitteraturen och reflekte- ra över en/några beskrivna lärsituationer som de genomfört med eleverna i deras egen skola. Omfattning: tre till fyra A4-sidor, alternativt ett bildspel med tillhörande manus. 3. I den första uppgiften i kurs 2 skulle studenterna ta del av
tre olika rapporter och redogöra för och diskutera innehål- let med koppling till deras egen yrkeserfarenhet. En rap- port handlade om att läsa för att lära, en om unga och me- dier och en om framtidens yrkesutbildningar. Omfattning: en A4-sida per rapport.
4. I den andra uppgiften i kurs 2 skulle studenterna redogöra för vilken betydelse elevers sociala situation har för deras lärande och utveckling utifrån en konkret undervisningssi- tuation med koppling till kurslitteraturen. Omfattning: tre till fyra A4-sidor, alternativt ett bildspel med tillhörande manus.
Samtliga fyra kursuppgifter examinerades i den nätbaserade lärge- menskapen utifrån de individuella svaren och den gruppvisa re- sponsgivningen och diskussionerna. Efter uppgiftens deadline hade studentgruppen en vecka på sig att granska varandras svar och ge respons. I studien ingår inte den första kursuppgiften i kurs 1 som syftade till att de skulle lära känna varandra och de sista kursupp- gifterna i kurs 1 och 2 som redovisades både skriftligt och muntligt vid kursavslutningen under en högskoleförlagd dag.
6.2. Analys och tolkning studie I
I studie I analyserade jag översiktligt totalt 919 (65 %) av 1 409 inlägg. Övriga 490 (35 %) inlägg utelämnades, eftersom de i hu- vudsak omfattades av inledande administrativ-, organisatorisk- och/eller teknisk kommunikation mellan studenter och lärarutbil- dare samt de utelämnade inläggen från den första kursuppgiften som hade helt social karaktär. I de övriga inläggen ingår studenter- nas första uppdrag att skriva ett personporträtt på en kurskollega för att de dels skulle lära känna varandra, dela beskriva sina före- ställningar om lärarutbildningen och lärarrollen och bli bekanta med de nätbaserade redskapen.
Eftersom min strävan var att analysera de sociala och dialogiska interaktionerna utifrån ett kollektivt lärande och inte ett individu- ellt lärande, valde jag istället att under två analysfaser låta katego- rierna växa fram ur materialet (N=189), utan att använda några fördefinierade kategorier (Patton, 2002). I den första analysfasen valde jag att notera variationen i de asynkrona dialogerna utifrån Bakhtins (1981; 1986, 2004) och Rommetveits (2003) teorier om dialogiska interaktioner och utvecklingen av möjliga meningspo- tentialer synligt och explicit i de olika kursuppgifterna, i syfte att upptäcka och använda dem som en möjlig väg att identifiera och beskriva deras kollektiva lärande. Eftersom mening uppstår som ett resultat av studenternas sociala, kulturella och dialogiska interak- tioner betraktade jag denna process som att alla gruppmedlem- marna var delägare och medförfattare i en gemensam berättelse en- ligt Rommetveits (2003) teorier.
I den andra analysfasen fokuserade jag på gruppens gemensam- ma förmåga att förstå den möjliga meningspotentialen. Denna grad av förståelse analyserades och tolkades utifrån Bakhtins (1981)
auktoritativa eller övertygande diskurs och om de innehöll aktiv
eller passiv förståelse (Bakhtin, 1986, 2004b). Jag såg det som att studenternas yttranden blev en mötesplats för samspel och kon- frontation eller spänning mellan texterna och läsarnas repertoarer med olika förståelse och värderingar. Denna analysprocess baseras på antagandet att när en grupp lyckas via sina dialoger förstå de explicita meningspotentialerna, kreerar och utvecklar gruppmed-
lemmarna också en ny väsentlig förståelse för kursuppgifternas meningsinnehåll (a.a.).
Under den andra analysfasen var min ena handledare både med- bedömare och medtolkare för att säkerställa validiteten av min analys och de urval av excerpt jag gjort. Denna analysprocess genomförde vi både var för sig och tillsammans. Vi fokuserade inte på entydiga mönster, utan mer på tematiska mönster som Lemke (1990) beskriver: ”what many different ways of saying `the same thing´ have in common. It describes a shared pattern of semantic relationships” (s. 87). På så sätt var vi också medskapare av både de tematiska mönstren och delarna av mönstret. De tematiska mönstren kunde bestå av semantiska synonymer, attityder, motför- slag, argument, råd, teoretiska problematiseringar, ekvivalenta eller kontrasterande ord eller lösningar, men som Lemke (1990) hävdar ska de tolkas flexibelt för att synliggöra dialogerna i linje med forskningskontexten.
Resultatet av de tematiska mönstren i studenternas skriftliga, asynkrona dialoger redovisas i artikel I som är publicerad i Com- puters & Education med titeln Collaborative Learning as a Collec- tive Competence when Students Use the Potential of Meaning in Asynchronous Dialogues (Amhag, Lisbeth & Jakobsson, 2009). Artikeln sammanfattas i kapitel 8.2. Studien har jag även presente- rat på EADTU's 20th Anniversary Conference den 8 och 9 novem- ber 2007 i Lissabon, Portugal i ett paper med titeln: The role of the potential of meaning in asynchronous dialogues in a collective pro- cess of collaboration (Amhag, Lisbeth & Jakobsson, 2007).