Författaren till studien är själv kvinna och var troligtvis både innan, under och efter intervjuerna omedvetet bias genom att ha en förståelse för de ämnen som både kom upp till ytan och som eventuellt hade kunnat tänkas komma upp till
möjligen påverkade förtroendet positivt mellan intervjuaren och respondenterna genom att respondenterna vågade öppna upp sig mer och prata om de utmaningar som faktiskt finns, något som hade kunnat vara svårare om det hade varit en man som försökte undersöka samma ämne. Nackdelen med detta skulle emellertid kunna vara att vissa frågor och svar togs för givet och omedvetet utelämnades av både intervjuare och respondent (Hodkinson 2005). På grund av detta försökte intervjuaren distansera sig och upprätthålla en neutral position (Chavez 2008; Brannick & Coghlan 2007).
I och med att studien undersöker ämnen som kan upplevas av både män och kvinnor är det därmed viktigt att också ta i beaktning att resultatet i studien inte behöver vara helt kopplat till hur enbart kvinnor upplever sin arbetssituation, utan skulle också kunna ge en indikation på hur det är att vara projektledare överlag. För att ta reda på om det är specifika skillnader mellan hur kvinnor och män upplever sin arbetssituation som projektledare behövs således vidare studier genomföras.
Respondenterna som deltog i studien arbetade inom både privat och offentlig sektor, där nio av tio slumpartat arbetade inom den offentliga sektorn. Det skulle vara av intresse för framtida forskning att undersöka och jämföra skillnader mellan kvinnliga projektledare i offentlig och privat sektor för att ta reda på om det skiljer sig att vara kvinna i de olika sektorerna och för att kunna dra mer generella slutsatser om denna analytiska generalisering från föreliggande studie påverkats av att stor majoritet arbetade i offentlig sektor. Slutligen varierade åldersspannet och erfarenheten hos respondenterna, vilket gör att det hade varit intressant att utveckla studien genom att enbart inkludera kvinnor som är nya i yrket och arbetat som projektledare i mindre än ett år. Detta för att ta reda på hur arbetssituationen upplevs då man är både ny och kvinna i arbetsrollen.
5 Litteraturlista
AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Acker, J. (1992). Gendering organizational theory. In Mills, A. & Tancred, P. (red.) Gendering Organizational Analysis. London: Sage, ss. 248–260. Aitken, & Crawford. (2007). Coping with stress: Dispositional coping strategies
of project managers. International Journal of Project Management, 25(7), 666– 673.
Alpass, F., Flett, R., Humphries, S., Massey, C. & Morriss, S. (2004). Stress in
dairy farming and the adoption of new technology. International Journal of
Stress Management, 11(3), 270-281.
Arbetsgivarverket. (2016). Arbetsmiljön i statlig sektor 2015.
https://www.arbetsgivarverket.se/nyheter--press/fakta-om staten/medarbetare/chefer/ [2019-02-18]
Aronson, E., Wilson, T. D. & Akert, R. M. (2013). Social Psychology. 8. uppl. Upper Saddle River, NY: Pearson Education
Arbetsmiljöverket. (2015). Sociala och organisatoriska orsaker. Korta
Arbetsskadefakta nr6/2015. Stockholm, Sverige: Arbetsmiljöverket.
Asquin, A., Garel, G. & Picq, T. (2010). When project-based management causes distress at work. International Journal of Project Management, 28(2), 166–172.
Bartram, J. D., Yadegarfar, G. & Baldwin, S. D. (2009). Psychosocial working conditions and work-related stressors among UK veterinary surgeons.
Occupational Medicine, 59(5), 334-341.
Bech, P., Andersen, M. B., Bech-Andersen, G., Tønnesen, S., Agnarsdottir, E. & Borg, V. (2005). Work-related stressors, depression and quality of life in Danish managers. European Psychiatry, 20(3), 318–325.
Bergman, M. (2003). Röster om Industriarbete. Fil. Lic i Pedagogik. Högskolan Dalarna.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:522587/FULLTEXT01.pdf
Bowen, P., Edwards, P., Lingard, H. & Cattell, K. (2014). Occupational stress and job demand, control and support factors among construction project consultants. International Journal of Project Management, 32(7), 1273-1284.
Brannick, T. & Coghlan, D. (2007). In Defense of Being "Native": The Case for
Insider Academic Research. Organizational Research Methods, 10(1), 59–74. Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology.
Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Stockholm, Sverige: Liber AB.
Bryman, A., Becker, S. & Sempik, J. (2008). Quality Criteria for Quantitative, Qualitative and Mixed Methods Research: A View from Social Policy.
International Journal of Social Research Methodology, 11(4), 261–276.
Buckle, P. & Thomas, J. (2003). Deconstructing project management: A gender
analysis of project management guidelines. International Journal of Project
Management, 21(6), 433–441.
Cacioppo, J., Hawkley, L. & Berntson, G. (2003). The Anatomy of Loneliness.
Current Directions in Psychological Science, 12(3), 71-74.
Cettner, A. (2008). Kvinna i byggbranchen – civilingengörers erfarenhenheter ur
genusperspektiv. Lic. Avhandling. Luleå: Luleå Tekniska Universitet,
Institutionen för samhällsbyggnad. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:991553/FULLTEXT01.pdf
Chavez, C. (2008). Conceptualizing from the Inside: Advantages, Complications,
and Demands on Insider Positionality. The Qualitative Report, 13(3), 474–494. Costa, G., Sartori, S. & Åkerstedt, T. (2006). Influence of flexibility and
variability of working hours on health and well-being. Chronobiology
International, 23(6), 1125–1137.
De Almeida Vicente, A., Shadvar, S., Lepage, S. & Rennick, J. E. (2016).
Experienced pediatric nurses’ perceptions of work-related stressors on general medical and surgical units: A qualitative study. International Journal of Nursing
Studies, 60, 216-224
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Engström, L. E. (2005). En sexists bekännelser. Uppsala: Uppsala Publishing House.
European Commission. (2005). Equal guide on gender mainstreaming. Opublicerat manuskript.
http://ec.europa.eu/employment_social/equal_consolidated/data/document/gend ermain_en.pdf [2019-03-05]
European Commission. (2018). Report on equality between women and med in the EU 2018. https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/950dce57-6222-11e8-ab9c-01aa75ed71a1 [2019-04-25]
Font, A., Moncada, S., Llorens, C. & Benavides, F. (2012). Psychosocial factor
exposures in the workplace: Differences between immigrants and Spaniards.
The European Journal of Public Health, 22(5), 688–693.
Gubrium, J. F. & Holstein, J. A. (1997). The new language of qualitative
methods. New York: Oxford University Press
Grönlund, A. (2007). More control, less conflict? Job demand–control, gender and work–family conflict. Gender, Work & Organization, 14(5), 476–497. Fredriksson, K., Bildt, C., Hägg, G. & Kilbom, Å. (2001). The impact on
musculoskeletal disorders of changing physical and psychosocial work environment conditions in the automobile industry. International Journal of
Industrial Ergonomics, 28(1), 31–45.
Henderson, L. S. & Stackman, R. W. (2010). An exploratory study of gender in
project management: Interrelationships with role location technology and project cost. Project Management Journal, 41(5), 37–55.
Hodkinson, P. (2005). Ínsider Research ́ in the Study of Youth Cultures. Journal
of Youth Studies, 8(2), 131–149.
Hofäcker, D. & König, S. (2013). Flexibility and work-life conflict in times of
crisis: A gender perspective. International Journal of Sociology and Social
Policy, 33(10), 613–635.
Hwang, W. & Ramadoss, K. (2017). The Job Demands–Control–Support Model and Job Satisfaction Across Gender. Journal of Family Issues, 38(1), 52-72.
Janoff-Bulman, R. (1992). Shattered Assumptions: Towards a new psychology of trauma. New York: Free Press
cardiovascular disease: A cross-sectional study of a random sample of the Swedish working population. American Journal of Public Health, 78(10), 1336-1342.
Johnson, S., Cooper, C., Cartwright, S., Donald, I., Taylor, P. & Millet, C.
(2005). The experience of work-related stress across occupations. Journal of
Managerial Psychology, 20(2), 178–187.
Karasek, R. (1979). Job Demands, Job Decisions latitude, and mental strain:
Implications for Job Redesign. Administrative Science Quarterly, 24(2), 285-308.
Karasek, R. (2008). Low social control and physiological deregulation - the stress
disequilibrium theory, towards a new demand-control model. Scandinavian
Journal Of Work Environment & Health, 6, 117–135.
Karasak, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the
reconstruction of working life. New York, USA: Basic Books.
Kristensen, T. S. (1995). The demand-control-support model: Methodological challenges for future research. Stress Medicine, 11(1), 17–26. Kusterer, H. L. (2014). Women and men in management: Stereotypes, evalution
and discourse. Doktorsavhandling. Psykologiska institutionen, Stockholms
Universitet, Stockholm, Sverige. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:758638/FULLTEXT01.pdf Kvande, E. (2007). Doing Gender in Flexible Organizations. Bergen:
Fagbokforlaget
LeCompte, M. D. & Goets, J. P. (1982). Problems of reliability and validity in ethnographic research. Review of educational research, 52(1), 31–60
Lingard, H., Francis, V. & Turner, M. (2010). It´s about time: the impact of fluctuating work hours on the work-life balance of project-based construction workers.
Association of Researchers in Construction Management, 301–309.
Lundberg, U. (2005). Stress hormones in health and illness: The roles of work and gender. Psychoneuroendocrinology, 30(10), 1017-1021.
Maslach, C., Schaufeli, W. & Leiter, M. (2001). JOB BURNOUT. Annual
risk groups: A representative population study. International Archives of
Occupational and Environmental Health, 82(3), 417–426.
Pejtersen, J., Kristensen, T., Borg, V. & Bjorner, J. (2010). The second version of
the Copenhagen Psychosocial Questionnaire. Scandinavian Journal of Public
Health, 38(3), 8–24.
Persson, R. S. (2016). Human Nature: The Unpredictable Variable in Engineering
the Future. I Ambrose, D. & Sternberg, R. J. (red.) Giftedness and talent in the
21st century: Adapting to the turbulence of globalization. Rotterdam: Sense, ss.
65–80.
Pinto, J. K., Dawood, S. & Pinto, M. B. (2014). Project management and burnout:
Implications of the Demand-Control-Support model on project-based work.
International Journal of Project Management, 32(4), 578–589.
Pinto, J. K., Patanakul, P. & Pinto, M. B. (2015). Gender Biases in Hiring
Project Managers: Perceptions of Trust and Likeability. Engineering
Management, IEEE Transactions on, 62(3), 325–334.
Ramadoss, K. (2013). Work stress, work-family conflict and health: A multilevel perspective. I Pestonjee, D. M. & Pandey, S. (red.) Stress and work:
Perspectives on understanding and managing stress. New Delhi, India: Sage, ss.
156–179.
Rolston, J. S. (2010). Talk about technology: Negotiating gender differences in Wyoming coal mines. Signs, 35(4), 893–918.
Slevin, D. & Pinto, J. (1987). Balancing strategy and tavtics in project implementation. Sloan Management Review, 29(1), 33–41. Statistiska Centralbyrån. (2011). Arbetsmarknaden under 50 år – några
karaktäristiska drag. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter
amne/Arbetsmarknad/Arbetskraftsundersokningar/Arbetskraftsundersokningarn a-AKU/23265/23272/Behallare-for-Press/321232/ [2019-02-18]
Theorell, T. (2012). Psykosocial miljö och stress. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Verma, V. K. (1996). Human Resource Skills for the Project Manager. Upper Darby, PA: Project Management Institute.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
arbetsorganisation. (2013:1). Stockholm, Sverige: Avdelningen för ergonomi,
Kungliga Tekniska Högskolan.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/u
nder-luppen-genusperspektiv-pa-arbetsmiljo-och-arbetsorganisation-kunskapssammanstallningar-rap-2013-1.pdf
Wressle, E. & Samuelsson, K. (2014). High job demands and lack of time: a future challenge in occupational therapy. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21(6), 421-428.
6 Bilagor
Intervjuguide
1. Bakgrundsfråga:
- Kan du berätta om dig själv i din arbetsroll och vad det är du arbetar med?
2. Huvudfrågor alternativ 1:
- Berätta, hur ser en vanlig dag ut för dig på jobbet? - Hur är det att vara kvinna i denna organisationen?
- Har du upplevt situationer när du känt att blivit som det blev på grund av att du är kvinna?
o Kan du ge ett exempel på när det varit positivt/negativt att vara kvinna i din roll?
- Berätta, finns det några utmaningar med att vara kvinna och projektledare här? - Vad skulle du önska var annorlunda?
3. Huvudfrågor alternativ 2:
- Berätta, hur ser en vanlig dag ut för dig på jobbet?
- Kan du tänka på en specifik situation där det var fördel för dig att vara kvinna? o Tänker du på någon? Kan du berätta om just den situationen?
o Hur kändes det då? o Hur påverkar det dig?
- Kan du tänka på ett specifikt tillfälle där du upplevt att du haft nackdel av att vara kvinna?
o Tänker du på någon? Kan du berätta om just den situationen? o Hur kändes det?
o Hur påverkar det dig?
o Varför tror du att det blev så?
- Berätta, finns det några utmaningar med att vara kvinna och projektledare här? - Vad skulle du önska var annorlunda?
4. Exempel på följdfrågor:
- Kan du utveckla det lite…?
- Det du berättar nu, är det återkommande i fler projekt? - Hur menar du?
- Kan du ge ett exempel? - Vad hände då?
- Hur kändes det?
- Varför tror du att det blev/blir så? - Hur påverkar det dig?
- När du säger … hur menar du då? - Vad skedde?