Vi är medvetna om att studiens kunskapsbidrag är begränsat inom ramen för kris, kriskommunikation och återställande av anseende. De 100 enkätsvar som analyserats i denna studie utgör ett blygsamt underlag gällande generaliserbarhet i avseende till den fortsatta forskning som krävs om de alternativ företag kan nyttja vid återställande av anseende. Vi menar att det finns en rad externa faktorer vi ej har haft möjlighet att ta hänsyn till i denna studie beroende på studiens omfattning eller på grund av att vidare studier inom relaterade områden krävs. Faktorer likt personliga värderingar, uppväxt och socialt välstånd kan ha påverkat den uppsättning och de förutsättningar vilket genererade studiens resultat. Vidare påverkar dessa faktorer studiens generaliserbarhet och de slutsatser beträffande återställande av anseende vilket görs i studien.
40 Vårt förslag beträffande framtida studier samt vidare forskning inom ämnet, är en fördjupad analys av varför Enkelt förnekande och Förödmjukelse inte betraktades av respondenterna som varandras motpol. En fördjupad analys med denna inriktning skulle vara ett intressant studieområde. Vidare är en fortsatt, djupare studie om varför respondenterna var mer oense om vilken kriskommunikationsstrategi som var lämplig eller mindre lämplig att nyttja vid krisscenariot Illegal verksamhet intressant att studera. Illegal verksamhet hade genomgående den högsta standardavvikelsen kontra Olycka och Produktsäkerhet. Vi tolkar den ojämna fördelningen inom Illegal verksamhet, som att respondenterna var mer oense i sitt besvarande om ett lämpligt agerande. Bakgrunden till detta kan ha olika förklaringar anser vi. Möjligtvis kan det bero på att Illegal verksamhet är en kontroversiell krissituation till följd av att företaget inte bara brutit mot rådande institutionella regler, utan åsidosatt gällande lagstiftning och medvetet begått ett lagbrott. En annan förklaring kan vara att avvikelsen beror på att de 15 kriskommunikationsstrategierna som använts i studien inte är fullständigt anpassade till krisscenariot. Eventuellt kan det finnas en 16:e strategi som kan fungera bättre utifrån Illegal verksamhet. Oavsett bakomliggande faktor till varför Illegal verksamhet hade en högre standardavvikelse gentemot Olycka och Produktsäkerhet kvarstår faktum att det skiljer sig vilket gör det hela mycket intressant för framtida forskning.
Avslutningsvis, är forskning med avseende på skillnader mellan branscher något som vore en intressant angreppspunkt för framtida studier, huruvida studier kan påvisa att vissa branscher skall agera olikt andra gällande kris, kriskommunikation och återställande av anseende.
41
Referenser
Abilene Christian University (2012-03-26). Prof of Communication receives award for Public Relations Journal article. Tillgänglig: http://www.acu.edu/news/2012/120326-best-journal-article.html [2013-06-04]
Balmer, J. & Greyser, S. (2003). Revealing the corporation: Perspectives on identity, image,
reputation, corporate branding and corporate level marketing. New York: Routledge.
Benoit, W. L. (1995). Accounts, Excuses, and Apologies: A Theory of Image Restoration. Albany: State University of New York Press.
Benoit, W. L. & Brinson, S.L. (1996). Dow Coming's Image Repair Strategies in the Breast Implant Crisis. Communication Quarterly, 44(1), s. 29-41.
Benoit, W. L. & Brinson, S.L. (1999). The tarnished star: Restoring Texaco’s damaged public image. Communication Quarterly, 12(4), s. 483-510.
Benoit, W. L. & Drew, S. (1997). Appropriateness and effectiveness of image repair strategies.
Communication Reports, 10(2), s. 153-163.
Benoit, W. L., Yu, T. & Wen, W. (2009). Our hero Wang can’t be wrong! A case study of collectivistic image repair in Taiwan. Chinese Journal of Communication, 2(2), s. 174–192. BP leak the world’s worst accidental oil spill. (2010). [Elektronisk] The Telegraph, 3 augusti. Tillgänglig: http://www.telegraph.co.uk/finance/newsbysector/energy/oilandgas/7924009/BP-leak-the-worlds-worst-accidental-oil-spill.html [2013-04-15]
Brinkmann, J. & Sims, R. (2002). Leaders as moral role models: The case of John Gutfreund at Salomon Brothers. Journal of Business Ethics, 35(4), s. 327-339.
Brubaker, P. & Haigh, M. M. (2010). Examining how image restoration strategy impacts perceptions of corporate social responsibility, organization-public relationships, and source credibility. Corporate Communications: An International Journal, 15(4), s. 453-468.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder; översättning Nillson, B., 2. [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Chandler, R. C., Ferguson, D. P. & Wallace, J. D. (2012). Rehabilitating your organization’s image: Public relations professionals’ perceptions of the effectiveness and ethicality of image repair strategies in crisis situations. Public Relations Journal, 6(1), s. 1-19.
Coombs, W. T. (1995). Choosing the right words: The development of guidelines for the selection of the “appropriate” crisis response strategies. Management Communication
Quarterly, 8(4), s. 447–476.
Coombs, W. T. (1998). An analytic framework for crisis situations: Better responses from a better understanding of the situation. Journal of Public Relations Research, 10(3), s. 177–192. Coombs, W. T. (1999). Information and compassion in crisis responses: A test of their effects.
42 Coombs, W. T. (2001). Teaching the crisis management/communication course. Public
Relations Review, 27(1), s. 89–101.
Coombs, W. T. (2006). The protective powers of crisis response strategies: Managing reputational assets during a crisis. Journal of Promotion Management, 12(3/4), s. 241–259. Coombs, W. T. (2007). Protecting organization reputations during a crisis: The development and application of situational crisis communication theory. Corporate Reputation Review, 10(3), s. 163-176.
Coombs, W. T. (2009). Conceptualizing crisis communication. Ingår i: Heath, R. L. & O’Hair, H. D. (red.) Handbook of risk and crisis communication. New York: Routledge, s. 100-119. Coombs, W. T. (2010a). Crisis communication and its allied fields. Ingår i: Coombs, W. T. & Holladay, S. J. (red) The handbook of crises communication. Chichester: Blackwell
Publishing, s. 54-64.
Coombs, W. T. (2010b). Parameters for crises communication. Ingår i: Coombs, W. T. & Holladay, S. J. (red) The handbook of crises communication. Chichester: Blackwell Publishing, s. 17-53.
Coombs, W. T. & Holladay, S. J. (2002). Helping Crisis Managers Protect Reputational Assets: Initial Tests of the Situational Crisis Communication Theory. Management
Communication Quarterly, 16(2), s. 165-186.
Coombs, W. T. & Holladay, S. J. (2010). Examining the effects of mutability and framing on perceptions of human error and technical error crises: Implications for situational crisis
communication theory. Ingår i: Coombs, W. T. & Holladay, S. J. (red) The handbook of crises
communication. Chichester: Blackwell Publishing, s. 181-205.
Coombs, W. T. & Schmidt, L. (2000). An empirical analysis of image restoration: Texaco’s racism crisis. Journal of Public Relations Research, 12(2), s. 163-178.
Dardis, F. & Haigh, M. M. (2012). The impact of apology on organization – public
relationships and perceptions of corporate social responsibility. Public Relations Journal, 6(1), s. 20-36.
Davidsson, B. & Patel, R. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 3. [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
DiMaggio, P. J. & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48(2), s. 147-160.
Dutta, S. & Pullig, C. (2011). Effectiveness of corporate responses to brand crises: The role of crisis type and response strategies. Journal of Business Research, 64(12), s. 1281-1287. Ekman, M. (2010). BP skandalen öppet mål för satir. [Elektronisk] Svenska Dagbladet, 23 juni. Tillgänglig: http://www.svd.se/naringsliv/bp-skandalen-oppet-mal-for-satir_4903253.svd [2013-04-15]
43 Fombrun, C., Gardberg, N. & Sever, J. (2000). The reputation quotient: A multi-stakeholder measure of corporate reputation. Journal of Brand Management, 7(4), s. 241-255.
Fortunato, J. A. (2008). Restoring a reputation: The Duke University lacrosse scandal. Public
Relations Review, 34(2), s. 116–123.
rafstr m, . & Windell, . (2012). Newcomers conserving the old: Transformation
processes in the field of news journalism. Scandinavian Journal of Management, 28(1), s. 65‐ 76.
Grebe, S. K. (2013). Things can get worse: How mismanagement of a crisis response strategy can cause a secondary or double crisis: the example of the AWB corporate scandal. Corporate
Communications: An International Journal, 18(1), s. 70-86.
Greyser, S. A. (2009). Corporate brand reputation and brand crisis management. Management
Decision, 47(4), s. 590-602.
Helm, S. (2011). Corporate reputation: An introduktion to a complex construct. Ingår i: Helm, S., Liehr-Gobbers, K. & Storck, C (red). Reputation management (management for
professionals). Berlin Heidelberg: Springer-Verlag, s. 3-16.
Hobbs, J. D. (1995). Treachery by any other name: A case study of the Toshiba public relations crisis. Management Communication Quarterly, 8(3), s. 323–346.
Huegens, P. P., van Riel, C. B. & van den Bosch, F. A. (2004). Reputation management capabilities as decision rules. Journal of Management Studies, 41(8), s. 1349-1377.
Johansson, S. (2008). Unga värderingar – är de annorlunda? Ingår i: Holmberg, S. & Weibull, L. (red). Skilda världar: trettioåtta kapitel om politik, medier och samhälle:
SOM-undersökningen 2007. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, s. 137-148.
Lee, B. . (2005). Hong ong consumer’s evaluation in an airline crash: A path model analysis. Journal of Public Relations Research, 17(4), s. 363-391.
Locket på efter ABB-skandalen. (2002). [Elektronisk] Svenska Dagbladet, 14 februari. Tillgänglig: http://www.svd.se/naringsliv/locket-pa-efter-abb-skandalen_1034893.svd [2013-04-15]
Meyer, J. W. & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal structure as myth and ceremony. The American Journal of Sociology, 83(2), s. 340-363.
Peng, M.W. & Shin, H-D. (2008). How do future business leaders view globalization?
Thunderbird International Business Review , 50(3), s. 175-182.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009). Research methods for business students. 5. [uppdaterad] uppl. Harlow: Pearson.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2012). Research methods for business students. 6. [uppdaterad] uppl. Harlow: Pearson.
44 SCB. (2010). Tema arbetsmarknad: Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Stockholm: Statistiska Centralbyrån (Temarapport, 2010:4).
Sims, R. R. (2009). Toward a better understanding of organizational efforts to rebuild reputation following an etichal scandal. Journal of Business Ethics, 90(4), s. 453-472. Stewart, T. D. (2002). Principles of research in communication. Boston: Allyn and Bacon. Trost, J. (2012). Enkätboken, 4. [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Tyler, L. (1997). Liability means never being able to say you’re sorry. Management
Communication Quarterly, 11(1), s. 51-73.
Vad händer var och när i hästköttskandalen. (2013). [Elektronisk] Dagens Nyheter, 25 februari. Tillgänglig: http://www.dn.se/nyheter/vad-hande-var-och-nar-i-hastkottskandalen [2013-04-12]
Muntliga källor
Kappen, P., Universitetslektor, Uppsala universitet. Metodföreläsning 3; kvantitativ metod den 15 mars 2013.
45