52
Yr kesoff ic er ar es dr iv kr aft er | 2012 -03 -23 ReliabilitetHela studien genomfördes under en period i Försvarsmakten med mycket omställningar och en viss turbulens. Detta avspeglas sannolikt i den sinnesstämningsmätande delen av enkäten vilket gör att resultatet här kan tänkas se annorlunda ut genomförd i ett senare skede. Mätningen av
motivationsfaktorerna påverkas sannolikt också, till viss av detta förhållande, främst avseende
viktningen. Omställningsarbetet har dock pågått över en längre tid och lär fortsätta så ett tag till så det är nog att anse som ett relativt normaltillstånd. Vidare bekräftar tidigare forskning och studier delar av resultaten vilket gör att de kan anses som stabila i sitt varande. Då författaren själv är yrkesofficer så kan tolkningen av kvalitativa data riskera att slås av tendens, å andra sidan har författaren lätt att förstå uttryck och kommunikation i den militära kontexten, främst avseende kulturella aspekter.
Vinsten med att genomföra gruppintervjuer är de interagerande samtal som skapas av deltagarna vilket i sin tur kan leda till konstruktiva ifrågasättanden och utvecklade resonemang. Vidare kan deltagarna forma samtalet mer mot de områden som de anser vara viktiga. Samtalet blir också mer naturligt och viss vikt kan även läggas i hur saker sägs, utöver vad som sägs. (Bryman, 2002, ss. 325-328).
I syfte att undvika alltför omfattande individuella tolkningar av mätskalan så användes beskrivande ord både före frågeställningarna som i svarsalternativen. Vidare användes ord ur intervjustudien, dvs. ord uttryckta av officerare, till att operationalisera frågorna och namnge faktorerna, detta borde ge ett igenkännande och en någorlunda enad syn kring begreppens innebörd hos respondenterna.
Chi2 tester gjordes på enkätsvaren i de delar där olika kategorier ställdes mot varandra, detta bekräftar reliabiliteten på de konstateranden och slutsatser som drogs i dessa fall.
Validitet
Resultatet i studien kan anses vara relevant och ge en bild av de svenska officerarnas drivkrafter för yrket. Tillgänglighetsurvalet gav visserligen en populationen bestående av kön, åldersfördelning, fördelning på grader samt vapengrenstillhörigheter fördelade liknande de aktuella strukturerna i Försvarsmakten. (Försvarsmakten, 2011, ss. 22-24) Men populationen är något övertung avseende representationen ur Armén samt av officerare bosatta i storstadsregioner. Det senare valdes i då arbetskraften i dessa regioner torde vara mer konkurrensutsatt än i glesbygdsområden. Det saknas även ett relevant urval bestående av högkvarterspersonal.
Den flerfaldiga forskningsstrategin har verkat för en ökad validitet genom att resultat från två typer av undersökningar, en kvalitativ/induktiv samt en kvantitativ/deduktiv har ställts mot varandra. Detta har gett att uppfattningen av och om vissa återkommande begrepp befunnits relativt koherent inom
53
Yr kesoff ic er ar es dr iv kr aft er | 2012 -03 -23Att använda gruppintervjuer som metod skulle kunna hämma individerna från att fritt uttrycka sina åsikter, då det alltid finns en risk att en eller flera individer tillåts att dominera samtalet alternativt influerar övriga deltagares perception och tankesätt. Officerarna i grupperna kände dock varandra relativt väl och upplevdes förhålla sig individuellt i sina yttranden. Referensgruppen bestod av ett mer splittrat urval med förtidsavgångna officerare med olika bakgrund. Denna grupp kunde verka som en kontrollgrupp och bekräftade den andra populationens åsikter och tankar.
Enkätens svarsalternativ utformades med ord istället för med siffror i syfte att skapa en så tydlig
mätvariabel som möjligt. Vidare har instruktioner i enkäten förtydligat syftet med studien och vad det är som ska mätas. Härvid delades enkäten in i tre delar, varav en avsåg att mäta stämningsnivån, delvis som en variabel men även för att förtydliga skillnaden mellan mätning av sinnesstämning respektive officerens generella uppfattning om vad som motiverar denne i hans yrkesutövning.
Genusperspektiv
I förundersökningen gjordes ingen särskild ansats till att skapa ett representativt urval avseende genus och bekvämlighetsurvalet gav inga kvinnliga respondenter.2 Enkätunderlaget kunde ha sorterats i kön, i
syfte att se om det finns några tydliga skillnader i ett genusperspektiv. Med den lilla mängden deltagande kvinnor i undersökningen så är risken för stor att kvinnornas svar kan identifieras och därför
genomfördes inte denna skärning. Det vore dock intressant att undersöka om det finns skillnader mellan könen avseende motivationsfaktorernas skattning, eller om ytterligare motivationsfaktorer kan
identifieras.
Litteraturval
Använd litteratur är baserad på forskning, teorier och resonemang kring officerskategorin. Huvuddelen av litteraturen är svensk eller med ursprung från den västerländska sfären. Nackdelen med de utländska och kanske främst de amerikanska studierna är de kulturella och geostrategiska skillnader som finns jämfört med Sverige, vilket gör att deras relevans avseende just drivkrafter kan tänkas vara annorlunda på vissa punkter. Likväl kan de tjäna som ett perspektivskapande eller bekräftande material.
54
Yr kesoff ic er ar es dr iv kr aft er | 2012 -03 -23Litteraturförteckning
Arkel, I., & Påhlsson, C. (1999). Officersavgångar 1998 - Utvärdering utförd vid MekB10. Stockholm: Pliktverket. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga grunder. Malmö: Alan Bryman och Liber AB.
Carlstedt, B. (2004). Officersrekryteringen till svenska Försvarsmakten bland män och kvinnor födda 1972-1983. Gävle: Försvarshögskolan - Institutionen för ledarskap och management.
Försvarsdepartementet. (2009). Ett användbart och tillgängligt försvar - Stödet till Försvarsmakten, Fö 2009:a. Stockholm: Regeringskansliet.
Försvarsmakten. (2006). Direkt Ledarskap. (G. Larsson, & K. Kallenberg, Red.) Stockholm: Försvarsmakten. Försvarsmakten. (den 25 01 2012). Försvarsmakten - Jobba här - Bli yrkes-eller reservofficer. Hämtat från
http://www.forsvarsmakten.se/Jobba/Bli-officer/ den 25 01 2012
Försvarsmakten. (den 23 02 2011). Försvarsmakten. Hämtat från Försvarsmakten Årsredovining 2010- Bilaga 2 - Personalberättelse:
http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/Årsredovisningar/Årsredovisning%202010/Bilaga%202 %20ÅR%202010.pdf den 31 01 2012
Försvarsmakten. (2011). Försvarsmaktens utvecklingsplan 2013-2022 (FMUP13), Underbilaga 3:9 - Fördjupning inom
personalområdet. Stockholm: Försvarsmakten, Högkvarteret - LEDS PLANTEK.
Gustavsson, B., Levin Orre, A.-L., Thuresson, A., & Carlstedt, B. (2009). Faktorer som påverkar viljan att stanna i
Försvarsmakten, stressrelaterad ohälsa, trivsel på jobbet samt säkerhetsbeteende. Karlstad: Försvarshögskolan, Institutionen
för ledarskap och management.
Hedin, O. (2011). Försvarets förutsättningar – en ESO-rapport om erfarenheter från 20 år av försvarsreformer. Stockholm: Regeringskansliet - Finansdepartementet.
Hedlund, E. (2010). Specialistofficerskåren, en yrkeskår i vardande - en rapport om specialistofficerarna och deras syn på
yrkesidentitet, yrkeskunnande och villkor vid förbanden. Stockholm: Försvarshögskolan - Institutionen för ledarskap och
management.
Herzberg, F. (1966). Work and the nature of man. New York: Thomas Y Cromwell Company. Huntington, S. P. (1985). The Soldier and the State. London: Harvard University Press. Janowitz, M. (1960). The Professional Soldier. USA: Free press.
Kernic, F., & Tawaefi, T. (2010). Den militära professionen - institution eller yrke? i F. Kernic, & T. Tawaefi,
Militärsociologi - en introduktion (s. 12). Stockholm: Försvarshögskolan.
Körner, S., & Wahlgren, L. (2009). Statistiska metoder. Lund: Studentlitteratur AB. Kruuse, E. (1998). Kvalitativa forskningsmetoder i psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, G., Fors, M., Levin, A.-L., & Thuresson, A. (2007). Ledarskapets betydelse för värnpliktigas och unga
officerares motivation att fortsätta inom Försvarsmakten. Karlstad : Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och
management.
Manning, F. J. (2006). Morale and Cohesion in military Psychiatry. i War Psychiatry, preparing in Peace for War (ss. 1-16). Washington: Military Psychiatry.
55
Yr kesoff ic er ar es dr iv kr aft er | 2012 -03 -23Manpower - Kairos Future. (05 2008). manpower.se. Hämtat från
http://www.manpower.se/Uploaded/308F8AA4DBAE40A4BAA694D90D929A01.pdf den 01 02 2012 Maslow, A. H. (1970). Motivation and personality (second edition uppl.). New York, USA: Harper and Row publishers, Inc.
Nystedt, L. (1992). Yrkesofficerares arbetsmiljö i armén - resultat från delstudie 1 om arbetsmiljö, förtidsavgångar och hälsa. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Stockholm: Försvarets forskningsanstalt.
Österberg, J., Carlstedt, L., & Carlstedt, B. (2005). Värnpliktigas villighet att söka internationell tjänst. Karlstad: Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och management.
Personalförsörjningsutredningen. (2001). Personal för ett nytt försvar - SOU 2001:23. Stockholm: Regeringskansliet. Research and Technology Organisation - North Atlantic Treaty Organisation. (2007). Recruiting and Retention of
Military Personnel - TR-HFM-107. Neuilly-sur-Seine Cedex, France: North Atlantic Treaty Organisation.
Riksrevisionen. (2009). RiR 2009:11, Försvarsmaktens personalförsörjning – med fokus på officersförsörjningen. Stockholm: Riksrevisionen.
Schutz, W. (2004). Den goda organisationen. Falun: Will Schutz och Bokförlaget Natur och Kultur. Shalit, B. (2003). Konfliktens och stridens psykologi. Stockholm: ePan - P.A. Norstedts & söner.
Statens offentliga utredningar. (2010). Personalförsörjningen i ett reformerat försvar- Betänkande av Utredningen om
Försvarsmaktens framtida personalförsörjning. Stockholm: Regeringskansliet.
Svenska Dagbladet - Olle Nygårds. (den 12 04 2011). svd.se. Hämtat från http://www.svd.se/naringsliv/kamp- om-kompetens-men-manga-blundar_6079171.svd den 01 02 2012
Svenskt Näringsliv - Patrik Karlsson. (den 01 09 2010). svensktnäringsliv.se. Hämtat från svensktnaringsliv.se: http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00024/Rekryteringsenk_ten__24145a.pdf den 02 02 2012
Tresch, T. S. (2008). Challenges in the Recruitment of Professional Soldiers in Europe. Berne: Center for Security Studies, ETH Zurich and Directorate of Security Policy (DSP).
von Clausewitz, C. (2006). Om Kriget. Stockholm: Bonnier fakta förlag AB.
Wardynski, C., Lyle, D. S., & Colarusso, M. J. (2009). Talent: Implications for a U.S. army officer corps strategy. Carlisle, USA: U.S. Army War College - Strategic studies institute.
Watson, B. A. (1997). When soldiers quit - studies in military integration. Westport, USA: Praeger Publishers. Weibull, A. (1990). Yrkesofficer i striltjänst - Arbetsvillkor och upplevelser av arbetet vid flygvapnets stridlednings- och
luftbevakningsförband. Stockholm: Försvarets forskningsanstalt, FOA.
Wildow, R. (2010). Specialförbandens erfarenheter av stående insatsförband med anställd personal. Stockholm: Försvarsmakten - INS ERF ANA.
56
Yr kesoff ic er ar es dr iv kr aft er | 2012 -03 -23Bilaga 1 – Signifikanser, Chi2
Motivationsfaktor
KategoriMotivati onsgrad
Kategori
Ålder Kategori Utlands- erfarenh et Kategori Vapengr en Kategori Civil erfarenh et Kategori officersk ategori Fg-5 Fg-8 Fg-8 Fg-8 Fg-5 Fg-5
Trygghet
Social situation 6,01 22,45 9,67 3,07 5,88 2,35 Förmåner 3,73 17,18 8,55 5,98 4,32 5,98 Anställningstrygghet 3,89 29,27 9,41 8,74 5,07 3,79Tillit
Tillit till egna förmågor 13,89 4,35 4,98 7,73 6,51 3,83
Tillit till andras förmågor 8,28 7,49 5,30 9,39 1,53 1,16
Tillit till närmaste chefs förmågor 0,28 25,26 8,45 10,75 1,72 1,83
Tillit till högre chefers förmågor 2,43 11,80 16,01 14,16 4,55 1,83