Denna studie belyser stora brister gällande STI-information över internet, informationen utgår från ett heteronormativt perspektiv och att KSK exkluderas. D-uppsatsen kan användas som en tankeväckare och inspirera personer som skriver de texter kring STI som finns till
patientens förfogande på internet. Det är viktigt att reflektera kring hur en sådan text är utformad och till vilka informationen är riktad. Är alla oavsett sexuell praktik eller läggning inkluderade i den STI information som finns idag och förmedlar vi som barnmorskor rätt kunskap till våra patienter? Utgår vi från evidens och beprövad erfarenhet och har vi fått med den senaste forskningen? Det är barnmorskans skyldighet att ge STI-information som
inkluderar alla olika patientgrupper. Genom reflektion om hur heteronormen genomsyrar samhället och därmed även sjukvården och hur vi kan motverka detta, kan hälso- och
sjukvården bli mer inkluderande och i slutändan bli bättre på bemötande, vilket nu brister på flera punkter mot gruppen KSK. Om vi som sjukvårdspersonal har mer kunskap i dessa frågor kan det göra att KSK lättare tillgodogör sig rätt information och på så sätt upplever och får en god och säker sexuell hälsa.
För förslag hur en GCK-kallelse kan utformas, som inkluderar alla kvinnor oavsett sexuell praktik eller läggning, var god se bifogad bilaga.
Nya forskningsområden behövs, både kring hur KSK blir bemötta inom vården vid en eventuell STI av bland annat barnmorskor och även vad barnmorskorna och annan personal inom vården har för kunskaper kring hur STI smittar hos KSK-gruppen och hur denna grupp kan ha säkrare sex.
SLUTSATS
Slutsatsen är att KSK inte inkluderas i den STI-information som finns tillgänglig från Kalmar läns landsting och Kronobergs landsting över internet. Det står ingenstans specifikt om hur kvinnor som har sex med kvinnor kan smitta varandra med STI. Informationen från
26 GCK-kallelserna är inte tydliga vare sig hur man kan bli smittad av HPV som kan leda till cellförändringar, att alla som någonsin haft en sexuell relation rekommenderas att gå och testa sig, eller vad det egentligen är man ska undvika ett dygn innan provtagning.
27 REFERENSER
Ambjörnsson, F. (2006) Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur.
Bailey, J. V., Kavanagh, J., Owen, C., McLean, K. A. & Skinner, J. C. (2000). Lesbians and cervical screening. British Journal of General Practice, 50, 481-482.
Bauer, G. R. & Welles, S. L. (2001). Beyond Assumptions of Negligible Risk: Sexually Transmitted Diseases and Women Who Have Sex With Women. American Journal of Public Health. 91(8), 1282-1286.
Björkman, M. & Malterud, K. (2009). Lesbian women’s experiences with health care: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 27, 238–243.
Dolan, K. A. & Davis, P. W. (2003). Nuances and shifts in lesbian women’s constructions of STI and HIV vulnerability. Social Science & Medicine, 57, 25–38.
Fethers, K., Marks, C., Mindel, A. & Estcourt, C. S. (2000). Sexually transmitted infections and risk behaviors in women who have sex with women. Sexually Transmitted Infections, 76, 345–349.
Foucault, M. (1980). Sexualitetens historia. 1, Viljan att veta. Stockholm: Gidlund.
Janson, A-C. (2006). Krock eller möte? Om professionellt bemötande och heteronormen. Skåne: Norra Skåne offset.
Janson, P.O. & Landgren, B. (red.) (2010). Gynekologi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kulick, D. (red.) (2005). Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur.
Larsdotter, S. (2009). Som att slicka på en regnkappa. En kvantitativ studie av kvinnor som har sex med kvinnor och sexuellt överförbara sjukdomar/säkrare sex. Magisteruppsats, Malmö högskola, Institutionen för hälsa och samhälle.
Larsson, A-K. & Dykes, A-K. (2009). Care during pregnancy and childbirth in Sweden: Perspectives of lesbian women. Midwifery, 25, 682–690.
28 Marrazzo, J. M., Koutsky, L. A., Kathleen, L. S., Kuypers , J. M., Grubert, T. A., Galloway, D. A., Kiviat, N. B. & Handsfield, H. H. (1998). Genital Human Papillomavirus Infection in Women Who Have Sex with Women. The Journal of Infectious Diseases, 178, 1604–1609.
Marrazzo, J. M., Koutsky, L. A., Kiviat, N. B., Kuypers, J. M. & Stine, K. (2001). Papanicolaou Test Screening and Prevalence of Genital Human Papillomavirus Among Women Who Have Sex With Women. American Journal of Public Health, 91, 6, 947-952.
Marrazzo, J. M., Singh, D. & Fine, D. (2011). Chlamydia trachomatis Infection Among Women Reporting Sexual Activity With Women Screened in Family Planning Clinics in the Pacific Northwest, 1997 to 2005. American Journal of Public Health, 101(7) 1284-1290. Moegelin, L., Nilsson, B. & Helström, L. (2010). Reproductive health in lesbian and bisexual women in Sweden. Acta Obstetricia et Gynecologica, 89, 205–209.
Ripley, V. (2011). Promoting sexual health in women who have sex with women. Nursing Standard, 25(51), 41-46.
Rorsman, H., Björnberg, A. & Vahlquist, A. (2007). Dermatologi, venereologi. (6., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Rosenberg, T. (2002). Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas.
Statens folkhälsoinstitut (2005). Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation. Återrapportering av regeringsuppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen bland HBT-personer. Stockholm, FHI (Rapport A 2005:19).
Svensk förening för obstetrik och gynekologi (2008). Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa. Stockholm: Svensk förening för obstetrik och gynekologi.
Tikkanen, H, R., Abelsson, J. & Forsberg, M. (2011). UngKAB09. Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland vuxna. Göteborgs Universitet, Institutionen för socialt arbete (Rapport 2011:1).
Wahren, P. (2007). Framtidens farliga smitta: hur kan vi skydda oss. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.
29 Widmark, C. (2009). Den gynekologiska cellprovskontrollen. I B. Kaplan, A. (red.), Lärobok för barnmorskor. (s 582-588). Lund: Studentlitteratur.
Wijma, B., Smirthwaite, G. & Swahnberg, K. (red.) (2010). Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. Lund: Studentlitteratur.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor
Diskrimineringsombudsmannen. (2011). Hämtad 12/12 2011,
http://www.do.se/sv/Fakta/Diskrimineringsgrunderna/
Holm, L.E. (red.) (2009). Folkhälsorapport 2009. Sverige, Socialstyrelsen. Hämtad 22/1 2012, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71
Hälso- och sjukvårdslagen. (2011). Hämtad den 13/4 2012,
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763
Landstinget Kalmar län. (2005). Sexuell hälsa i Kalmar län. Handlingsplan för 2006-2010. Hämtad den 15/5 2012,
http://www.ltkalmar.se/Documents/H%C3%A4lsa%20&%20V%C3%A5rd/Folkh%C3%A4ls ocentrum/Verktygsl%C3%A5dan/Styrdokument/Handlingspr_sexuell_halsa.pdf
Landstinget Kalmar län, 1177. (2011). Klamydia. Hämtad den 8/5 2012,
http://www.1177.se/Kalmar-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Klamydia/
Landstinget Kalmar län, 1177. (2011). Kondylom. Hämtad den 8/5 2012,
http://www.1177.se/Kalmar-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Kondylom/
Landstinget Kronoberg. (2005). Sexuell hälsa i Kronoberg. Handlingsplan för 2006-2010. Hämtad den 15/2 2012,
http://www.ltkronoberg.se/upload/Dokument/Om_landstinget/Arbetsomraden/Folkhalsa/Hand lingsplan_sexuell_halsa.pdf
30 Landstinget Kronoberg. (2011). STI information. Hämtad den 8/5 2012,
http://www.ltkronoberg.se/Centrum/BKC/Kvinnokliniken/Barnmorskemottagningar/Konssjuk domar/
Landstinget Kronoberg, 1177. (2011). Kondylom. Hämtad den 8/5 2012,
http://www.1177.se/Kronoberg/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Kondylom/
Landstinget Kronoberg, 1177. (2011). Klamydia. Hämtad den 8/5 2012,
http://www.1177.se/Kronoberg/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Klamydia/
Landstinget Kronoberg. (2012). Sexuell och reproduktiv hälsa. Handlingsprogram för
Landstinget Kronobergs arbete 2012-2015 med fokus på HIV/STI och oönskade graviditeter. Hämtad den 15/5 2012,
http://www.ltkronoberg.se/upload/Dokument/Om_landstinget/Arbetsomraden/Folkhalsa/Hand lingsprogram%20Sexuell%20och%20Reproduktiv%20h%C3%A4lsa%202012-2015.pdf
Nationalencyklopedin. (2011). Samlag. Hämtad 28/11 2011,
http://www.ne.se/lang/samlag
Regeringskansliet. (2008). Hämtad 12/12 2011,
http://www.regeringen.se/sb/d/11043/a/111986?setEnableCookies=true
RFSL ungdom. (2009). Sex, frihet, lust, njutning. Hämtad den 15/5 2012,
https://mail-attachment.googleusercontent.com/attachment/?ui=2&ik=0db3752d64&view=att&th=137319 4596ab5dcc&attid=0.1&disp=inline&safe=1&zw&saduie=AG9B_P9RmcGXrHAARTWeOu WWDQTF&sadet=1337105823186&sads=d5VBzCQAicLzsGWwnvvKsHWAbT0&sadssc= 1.
Smittskyddslagen. (2011). 6 kap 2 §. Hämtad den 9/5 2012,
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20040168.htm
Socialstyrelsen. (2006). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Hämtad 22/1 2012, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-105-1
31 Socialstyrelsen. (2009). Råd och fakta om sexuellt överförbara infektioner. Hämtad 22/1 2012, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17713/2009-126-125.pdf