Den kan ge en större medvetenhet kring för hur de som är anställda som fritidspedagogers arbetssituation ser ut. Som det ser ut idag, är fritidspedagog något som kanske inte värderas så högt. Genom denna studie ges en inblick i hur fritidspedagogerna skulle kunna lyftas, så att de känner att de gör ett viktigt arbete. Enligt vår studie så tycker respondenterna själva att deras status förändras bäst genom högre lön. Detta bör vara en viktig aspekt när politiker tar beslut kring frågor som rör fritidshemmet och fritidspedagogerna. Även en ökad medvetenhet om fritidshemmets verksamhet, var något de menade var viktigt.
7.5 Slutdiskussion
Studien vi genomfört har varit i en mindre skala, men vi har ändå kunnat se skillnader och likheter mellan lärare och personalen på fritidshemmet, mellan kvinnor och män, men också mellan de olika skolorna. Respondenterna ser inte sitt yrke som ett lågstatusyrke eller högstatusyrke. Samtidigt så pekar respondenternas svar på att det finns många
förbättringsområden kring fritidshemmets verksamhet och fritidspedagogernas
utvecklingsmöjligheter. Detta utifrån att det är många som svarat att det behövs en ökad kunskap om fritidshemmets verksamhet och även många som har valt högre lön. Båda dessa alternativ visar på att fritidshemmet är ganska osynligt inom både skolan och samhället. Ett yrke som har låg lön får en lägre status, vilket också tyder på att rollen som fritidspedagog inte är ett lågstatusyrke men samtidigt inget som anses har hög status. Som blivande fritidslärare anser vi att detta är viktiga aspekter för att vi, och verksamheten, ska uppmärksammas för det viktiga arbete vi gör.
8 Referenslista
Andersson, Birgit. (2013) Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan traditioner och nya
styrformer. Umeå: Umeå Universitet. Hämtad 2016-04-14 från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Calander, Finn. (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare. Fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Uppsala: Uppsala Universitet.
Ejlertsson, Göran. (2014). Enkäten i praktiken. Lund: Studentliteratur.
Everton, Tim., Turner, Penny., Hargreaves, Linda. & Pell, Tony. (2007). Public perceptions of the teaching profession. Research Papers in Education, 22(3), s. 247-265 doi:
10.1080/02671520701497548.
Fritzell, Johan. (2012). Socioekonomiska skillnader i hälsa. I M. Rostila & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan : Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (s. 46- 61) Stockholm: Liber.
Gisselmann, Marit., Hemström, Örjan & Toivanen, Susanna. (2012). Kön, genus och skillnader i hälsa. I M. Rostila & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan : Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (s. 62-79) Stockholm: Liber. Haglund, Björn. (2009). Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av
verksamheten vid “afterschool-programs” och fritidshem. Pedagogisk Forskning i Sverige, 2009, årg 14, nr 1, s 22–44. Issn 1401-6788.
Hansen, Monica. (1999). Yrkeskulturer i möte : läraren, fritidspedagogen och samverkan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Hämtad 2016-03-11 från:
Hargreaves, Linda. & Hopper, Bev. (2006). Early Years, Low Status? Early Years Teachers' Perceptions of Their Occupational Status. Early years (London, England), vol 26, nr 2. doi: 10.1080/09575140600759971.
Helte, Stefan. (2016, april). Lärarna tjänar sämre än 2003. Lärarnas tidning, 6. Hämtad 2016- 04-07 från: http://www.lararnasnyheter.se/tags/lararnas-tidning-nr-6-2016.
Johansson, Inge. (2011). Fritidshemspedagogik. Idé – ideal – realitet. Stockholm: Liber. Lundberg, Ulf. (2012) Psykobiologiska processer, stress och ojämlikhet i hälsa. I M. Rostila & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan : Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (s. 240-264) Stockholm: Liber.
Lärarnas yrkesetiska råd. (2016). Principerna. Hämtad 2016-04-19 från
:http://www.lararesyrkesetik.se/web/yrkesetik.nsf/doc/005324D7?opendocument
Löfdahl, Annica., Saar, Tomas. & Hjalmarsson, Maria. (2011). Fritidshemmets potentiella didaktik och barn och pedagogers gemensamma kunskapsmöjligheter. I A. Klerfelt & B. Haglund (Red.), Fritidspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker (s. 42-60). Stockholm: Liber.
Nordin, Hadar. (2013). Fritidspedagogik – ett komplement eller fundament?!. Uppsala: JL Utbildning AB.
Pihlgren, Ann S. (2013). Fritidspedagogisk didaktik – att vara lärare i fritidshem. I A.S. Pihlgren (Red.), Fritidshemmets didaktik. (s. 27-57) Lund: Studentlitteratur.
Rostila, Mikael. & Toivanen, Stig. (2012). Den orättvisa hälsan. I M. Rostila & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan : Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (s. 13- 26) Stockholm: Liber.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad från: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575.
Skolverket. (2014). Allmänna råd och kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2016-04-01 från: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3301.
Skolverket. (2015). Antal arbetsledare, anställda och årsarbetare efter kön och utbildning
samt personaltäthet 2001–2015. Hämtad 2016-05-02, från: http://www.skolverket.se/statistik-
och-utvardering/statistik-i-tabeller/fritidshem/personal/personal-i-fritidshem-15-oktober- 2015-1.248434.
Stensmo, Christer. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Svensson, L.G. & Ulfsdotter Eriksson, Ylva. (2009). Yrkesstatus. En sociologisk studie av hur yrken uppfattas och värderas. Göteborg: Göteborg Universitet.
Thomassen, Magdalene. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups.
Toivanen, Stig. & Vinberg, Susanna. (2012). Arbete och ojämnlikhet i hälsa i vuxna livet. I M. Rostila & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan : Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (s. 318-341) Stockholm: Liber.
Ulfsdotter Eriksson, Ylva. & Flisbäck Marita. (2011). Yrkesstatus. Erfarenhet, identitet och erkännande. Stockholm: Liber.
Universitetskanslerämbetet. (2015). Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden. Ett planeringsunderlag för läsåret 2015/16. Universitetskanslerämbetet: Stockholm. Hämtad från http://www.uka.se/download/18.178a513a14acd890c7c68fd1/1427712445740/rapport-2015- 5-hogskolorna-och-arbetsmarknaden.pdf
Bilagor
Bilaga 1
Informations-brev Hej!
Vi är två studenter, Rebecka Månsson och Eli Nilsson, från Örebro Universitet som går Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem. Under denna sista termin skriver vi C- uppsats där vi studerar fritidspedagogers självupplevda yrkesstatus. Vi kommer göra en enkät- undersökning där syftet är att se hur fritidspedagoger själva upplever sin status och hur det påverkar deras arbete i verksamheten. Vi skulle bli väldigt glada om XXX-skolans
fritidspedagoger kan delta. Nu undrar vi om vi skulle kunna få komma till skolan på något typ av “fritids-möte” och dela ut (och samla in) vår enkät. Vore jättebra om vi skulle kunna få komma på ett möte där alla fritidspedagoger på skolan medverkar. Vi räknar med att vårt besök inte tar mer än ca 10 minuter. Vi kan komma när som under vecka 17-19.
Vore tacksamma för snabba svar!
Ni kan kontakta oss på den här mailadressen eller på telefonnummer 076-XXXXXXX (Eli)
073-XXXXXXX (Rebecka) MVH
Bilaga 2 Enkät 1.Kön? Kvinna Man Annat
3.Har du genomfört en pedagogisk utbildning på folkhögskola/universitet/högskola? Om ja, skriv vilken utbildning.
Ja,___________________________________________ Nej
4. Hur länge har du varit verksam inom fritidsverksamhet?