Genom vår studie har vi ämnat belysa hur differentiering är ett förhållningssätt som lärare använder för att utmana högpresterande elever inom ramen för den ordinarie
klassrumsundervisningen. Det som studien framför allt bidrar med är att synliggöra hur lärare
43 använder en mängd olika metoder för ändamålet men att det krävs en hel del förutsättningar för att det ska vara genomförbart. Mängden metoder och förutsättningar som framkommit i studien visar också att det inte finns någon självklar bästa praxis eller några färdiga mallar som visar hur undervisning för högpresterande elever bör se ut. Genom att undersöka hur lärarna differentierar har vi bland annat funnit att de till viss del använder sig av formativ bedömning och i hög grad utgår från elevers proximala utvecklingszon. Vi har däremot inte specifikt undersökt vad som ligger till grund för lärares beslut om differentiering. En central del av att kunna differentiera är att bedöma och analysera varje elevs behov och
förutsättningar (Kanevsky 2011, 296). Det vore således intressant att genom framtida studier mer grundligt undersöka hur lärare går till väga för att avgöra vilken differentiering som behövs. Vidare kan våra resultat inte säga något om effekterna av metoderna och strategierna på elevers kunskapsutveckling eller hur elever själva ser på de åtgärder som lärarna använder, vilket också vore intressant att undersöka i framtida studier. Även studiens generaliserbarhet är en begränsning då det som framkommit bygger på 33 lärares utsagor. Resultaten kan således inte anses säga något om hur differentiering för högpresterande elever ser ut i allmänhet. Vidare finns det i nuläget begränsat med forskning, åtminstone i den svenska kontexten, som undersöker hur strategierna berikning och acceleration används. Samma sak gäller vilka effekter differentiering genom dessa strategier har för högpresterande elever.
Många framhåller berikning och acceleration som gynnsamt för högpresterande elever, men få verkar ha undersökt det. Bristen på tidigare forskning och den allmänt utbredda
reservationen mot att uppmärksamma högpresterande elever som en grupp som behöver stöttning och utmaning visar på ett fortsatt behov av att utforska området.
44
Referenslista
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber.
Barow, T. (2013). Mångfald, differentiering, inkludering - en introduktion. I Barow, T. (red.).
Mångfald och differentiering. Lund: Studentlitteratur.
Bondie, R.S., Dahnke, C., & Zusho, A. (2019). How Does Changing “One-Size-Fits-All” to Differentiated Instruction Affect Teaching? Review of Research in Education, 43(1), 336-362. https://doi.org/10.3102/0091732X18821130
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Callahan, C.M., Moon, T.R., Oh, S., Azano, A.P., & Hailey, E.P. (2015). What Works in Gifted Education: Documenting the Effects of an Integrated Curricular/Instructional Model for Gifted Students. American Educational Research Journal,52(4), 137–167. DOI:
10.3102/0002831214549448
Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken - En handbok i enkätmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Hertberg-Davis, H. (2009). Myth 7: Differentiation in the Regular Classroom Is Equivalent to Gifted Programs and Is Sufficient - Classroom Teachers Have the Time, the Skill, and the Will to Differentiate Adequately. Gifted Child Quarterly, 53(4), 251–253. DOI:
10.1177/0016986209346927
Imsen, G. (1999). Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Kanevsky, L. (2011). Deferential Differentiation: What Types of Differentiation Do Students Want?. Gifted Child Quarterly, 55(4), 279–299. DOI: 10.1177/0016986211422098
Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever: pedagogens utmaning och möjlighet.
Stockholm: Gothia fortbildning.
45
Lindblad, S., Linde, G., & Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft.
Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1), 93-109.
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1056/907 (Hämtad 2021-03-07).
Lindström, G., & Pennlert L.Å. (2013). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. (6 uppl.). Umeå: Fundo Förlag.
Morgan, H. (2014). Maximizing Student Success with Differentiated Learning. The Clearing House: A journal of Educational Strategies, Issues and Ideas, 87(1), 34-38.
https://doi.org/10.1080/00098655.2013.832130
Pereira, N., Tay, J., Maeda, Y., & Gentry, M. (2019). Differentiation as measured by the Classroom Practices Survey: a validity study updating the original instrument. Learning Environments Research, 22, 443-460. https://doi.org/10.1007/s10984-019-09284-z
Persson, R.S. (2010). Experiences of Intellectually Gifted Students in an Egalitarian and Inclusive Educational System: A Survey Study. Journal for the Education of the Gifted, 33(4), 536-569. https://doi.org/10.1177/016235321003300405
Persson, R.S. (2014). Särbegåvning: Ett differentierat fenomen med sociala konsekvenser.
Socialmedicinsk tidskrift,91(2), 129–138.
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1092/887 (Hämtad 2021-02-25).
Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor.
Diss., Linnéuniversitetet. DiVA.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:414912/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2021-03-01).
Pettersson, E. (2017). Elever med särskild begåvning. Stockholm: Natur & Kultur.
Puzio, K., Colby, G.T., & Algeo-Nichols, D. (2020). Differentiated Literacy Instruction:
Boondoggle or Best Practice? Review of Educational Research, 90(4), 459-498.
https://doi.org/10.3102/0034654320933536
46
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie: Om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur.
Reis, S.M., & McCoach, D.B. (2000). The Underachievement of Gifted Students: What Do We Know and Where Do We Go? Gifted Child Quarterly, 44(3), 152–170.
https://doi.org/10.1177/001698620004400302
Skolinspektionen. (2014). Stöd och stimulans i klassrummet - Rätten att utvecklas så långt som möjligt.
https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/tkg/2014/stod-stimulans/stod-och-stimulans-i-klassrummet---slutrapport.pdf (Hämtad 2020-12-07).
SFS 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 (Hämtad 2020-12-07).
Skolverket. (2012). Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen.
Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65a260/1553964723347/pdf2929 .pdf (Hämtad 2020-12-07).
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 (Hämtad 2020-12-07).
Säljö, R. (2020). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P., Säljö, R.
& Liberg, C. (red.). Lärande, skola, bildning : Grundbok för lärare. Stockholm: Natur &
Kultur.
Tomlinson, C. (2014). The differentiated classroom : responding to the needs of all learners (2 uppl.). ASCD.
Trost, J. (2012). Enkätboken (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
47
VanTassel-Baska, J., Hubbard, G.F., & Robbins, J.I. (2020). Differentiation of Instruction for Gifted Learners: A Collated Evaluative Studies of Teacher Classroom Practices. Roeper Review, 42(3), 153–164. https://doi.org/10.1080/02783193.2020.1765919
Vinterek, M. (2006). Individualisering i ett skolsammanhang [Elektronisk resurs].
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6550e1/1553958313016/pdf1844 .pdf (Hämtad 2020-12-14).
Wallberg, H. (2019). Lektionsdesign: en handbok. (Första upplagan). Stockholm: Gothia Fortbildning.
48