Som framkommer av avsnittet tidigare forskning finns det ingen forskning gjord inom risk- och krisforskning om samverkan genom samlokalisering i Sverige. Istället har samverkan berörts ensamt där fokus legat på räddningsarbete och alltså inte i samband med samlokalisering. Samlokalisering har forskats om som enskilt studieobjekt det också, och det har främst studerats inom forskningsområdet vård. Överhuvudtaget är studier om samverkan och samlokalisering ytterst sparsamt inom forskningen som helhet. Anledningen till att det finns så sparsamt med forskning om detta, är att studieobjektet i föreliggande studie är unikt som studieobjekt. Ingen annanstans i Sverige finns alla viktiga samhällsfunktioner samlade inom samma lokaler. Tidigare forskning har berört samlokalisering, men inte där organisationer är samlokaliserade i samma omfattning som i föreliggande studie.
Denna studie har visat hur aktörerna i Trygghetens Hus har kunnat skapa samverkan ur ett samlokaliseringsprojekt. Genom att träffas i vardagen har de kunnat skapa större förståelse för varandras arbete och även kunnat skapa personliga kontakter över organisationsgränserna.
Studien har också introducerat begreppet semi-ingrupp, där aktörerna i gruppen befinner sig i två organisationer samtidigt. För framtida forskning vore det av intresse att gå mer på djupet gällande skillnaderna mellan ledning och operativ personal, för att på så sätt kunna se om vi-känslor skapats hela vägen ner i organisationerna. Det skulle också vara intressant att se hur
68
stor gemenskap det är i själva huset gällande lokalanvändning, gemensamma raster och träning, för att se hur lokalen har skapat möjligheter för samverkan för samtliga medarbetare i Trygghetens Hus. Det vore av intresse i framtida studier att studera skillnader och likheter mellan situationsbunden samverkan och samverkansgrupper för att se huruvida de fungerar som komplement eller beskriver olika fenomen. En annan sak som har berörts i studien är att poliser vid en särskild händelse stänger in sig, vilket innebär att andra aktörer har minskad möjlighet att då samverka med polisen. Det här skulle kunna utvecklas för att se över problematiken med särskilda händelser gentemot samverkan organisationer emellan, vad det innebär för samlokaliseringen och hur semi-ingruppen berörs av sådana situationer.
Till sist skulle det också vara av intresse att vidareutveckla begreppet semi-ingrupp, och se om det går att applicera även på andra organisationssamarbeten som rör samlokalisering. Det behöver alltså inte nödvändigtvis fungera på just aktörer inom blåljusmyndigheter eller med de andra nämna organisationerna i Trygghetens Hus.
69
7 SLUTDISKUSSION
Föreliggande studie behandlar samverkan i vardagen som en möjlighet av samlokalisering.
Trygghetens Hus är unikt som projekt i Sverige och att resurser görs möjliga att dela medför att också glesbygden i det stora landskapet Jämtland kan ges en trygg tillvaro. I risk- och sårbarhetsanalyserna 2010 och 2011 framkom att medborgarna i Jämtland kände sig tryggast i landet. Samlokaliseringsidén verkar smitta av sig till andra orter i Sverige, där Upplands Väsby och Ystad är de platser där en liknande lösning är närmast att realiseras. Fler tar alltså efter och det verkar vara en trend i svenska samhällen att samla samhällsviktiga funktioner på ett och samma ställe, för att kunna ha ett tätt och snabbt arbete över organisationsgränserna när behov uppstår.
Att samlokaliseringen ger möjlighet till vardagsumgänge, som i sin tur stärker relationen mellan personal över organisationsgränser, är en sak. Sverige är dock skonat från att vara utsatta för större katastrofer och på så sätt har det ännu inte blivit skarpt läge i Trygghetens Hus. Därför går det fortfarande inte säga hur samlokaliseringen påverkar samverkan när det verkligen gäller. Möjligtvis är det just det som Longoria (2005) diskuterar om samverkan alltid leder till ett väl fungerande arbete. Vardagsumgänget däremot bidrar till att personalen för de samlokaliserade organisationerna ges möjlighet, på ett helt annat sätt än om de inte var samlokaliserade, att lära känna varandra och stärka sina relationer med personal från andra organisationer. För att skapa en vi-känsla behövs nämligen en känsla av tillhörighet och en kunskap om dem man räknar in i sin ingrupp.
Resultatet av studien visar att hinder såsom sekretess eller möjligheten att röra sig fritt, inte alltid behöver vara ett hinder utan att samlokaliseringen är vad som blir viktigast vid en större händelse. Stora stabsrummet möjliggör just att alla parter arbetar tillsammans vid skarpt läge.
Själva händelsen avgör sedan vilka av alla organisationer i Trygghetens Hus lokaler som samlas för att samverka.
I Trygghetens Hus finns många organisationer som kretsar kring samhällsskydd och räddningsarbete. Hur liknande samlokaliseringsprojekt ser ut i övriga delar av landet är oklart eftersom vid tiden för föreliggande uppsats var det bara Trygghetens Hus som existerade. Det skulle säkert vara fullt möjligt att samverka genom samlokalisering på fler sätt än genom bara blåljusmyndigheter eller de andra aktörerna i Trygghetens Hus. Det behöver dessutom inte
70
enbart beröra myndighetsorganisationer utan även andra organisationer skulle kunna dra nytta av samlokalisering. Inte minst när det gäller produktionsorganisationer där en samlokalisering med leverantör eller underleverantör möjligen skulle kunna ha en positiv inverkan på miljön, med kortare fraktsträckor.
Samlokalisering går genom föreliggande studie att tolkas som något positivt när det handlar om samverkan. Genom samlokalisering har personalen i varje organisation möjlighet att stärka sina relationer med andra och skapa en tillhörighet som inte hade varit möjlig annars.
Eftersom världen mer och mer bygger på nätverk och gränsöverskridande arbete går alltså samlokalisering ses som en trend i organisationsvärlden, och något som ger en starkare grund för samverkan.
71
8 REFERENSER
Alvesson, Mats, (1990) Kommunikation, makt och organisation, Stockholm: Norstedts Juridik Bauman, Zygmunt, (1990) Att tänka sociologiskt, Göteborg: Bokförlaget Korpen
Berglund, Marcus, (2011) Trygghetens hus ska bli tryggare, Östersundsposten, 2011-10-14 Berlin, Johan M., och Carlström, Eric D., (2009) Samverkan på olycksplatsen – om organisatoriska barriäreffekter, Trollhättan: Högskolan Väst
Berlin, Johan M., och Carlström, Eric D., (2008) The 90-Second Collaboration: A Critical Study of Collaboration Exercises at Extensive Accident Sites, Journal of Contingencies and Crisis Management, 16(4):177-185
Berg, Bruce L., (2004) Qualitative research methods for the social sciences, 5e upplagan, Boston: Pearson
Bryman, Alan, (1997) Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, Lund:
Studentlitteratur
Creswell, Tim, (2004) Place – a short introduction, Oxford: Blackwell Publishing Czarniawska, Barbara, (2008) A Theory of Organizing, Cheltenham: Edward Elgar
Dahlqvist, Ulrica, (2011) Lindexbranden innebar skarpt läge på Certus, Länstidningen, 2011-03-02
Dahmström, Karin, (2005) Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning, 4e upplagan, Lund: Studentlitteratur
Danermark, Berth, Kullberg, Christian (1999) Samverkan – Välfärdsstatens nya arbetsform, Lund: Studentlitteratur
Danermark, Berth, (2004) Samverkan – en fråga om makt, Örebro: LäroMedia Örebro AB Danermark, Berth, (2005) Samverkan – himmel eller helvete? Malmö: Gleerups Utbildning AB
Danielsson, Erna, Johansson, Roine, och Eliasson, Linda, (2010) Samverkan under räddningsinsatser, Karlstad: Myndigheten för samhällskydd och beredskap
Danielsson, Erna, Johansson, Roine och Eliasson, Linda, (2011) Samverkan i praktiken, Publikationsnummer MSB304, ISBN 978-91-7383-154-3
Ds 1994:81, En social försäkring, ESO
Eddebo Persson, Maria, (2012a) Myndigheter samarbetar i trygghetens hus, Svenska Kyrkan, 2012-03-05
72
Eddebo Persson, Maria, (2012b) Prästen Peder blev ”gripen” av polisarbetet, Svenska Kyrkan, 2012-03-05
Eriksson, Bengt, (2011) Polisen får inte heta Certus, Östersundsposten, 2011-07-07
Forslund, Magnus, (2009) Organisering och ledning, 2009, Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Fredholm, Lars och Uhr, Christian, (2011) Samverkan vid stora olyckor och kriser kräver ett utvecklat tänkande om ledning, i Nilsson, Nils-Olof, (2011) Samverkan - för säkerhets skull!
Karlstad: Myndigheten för samhällskydd och beredskap
Goffman, Erving, (2007) Jaget och maskerna – en studie i vardagslivets dramatik, 4e upplagan, 7e tryckningen, Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag
Grape, Ove, Blom, Björn och Johansson, Roine, (2006) Organisation och omvärld – nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer, Lund: Studentlitteratur Hagnestål, Markus och Johansson, Roine, (2011) Förstudie: Trygghetens Hus, Karlstad:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Hammarsköld, Claes-Göran, (1997) FINSAM, Förändring av en välfärdsorganisation genom försöksverksamhet, Lunds Universitet, Sociologiska Institutionen: Bokbox förlag
Hjortsjö, Maria, (2006) Med samarbete i sikte: Om samordnade insatser och samlokaliserade familjecentraler, Lunds Universitet: Avhandling
Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)
Immefors, Maria, (2011) 25 nya jobb till Trygghetens hus, Östersundsposten, 2011-09-13 Jacobsen, Dan Ingvar och Thorsvik, Jan, (2002) Hur moderna organisationer fungerar, Lund: Studentlitteratur
Jaffee, David, (2001) Organization Theory: Tension and Change, Boston: McGraw Hill Jämtlands Läns Landsting, Polisen, Räddningstjänsten Norra Jämtland, SOS Alarm, Tullverket, (2006) CERTUS – Trygghetens Hus där medborgaren sätts i fokus. En programskrift, version 1.000
Jämtlands Läns Landsting, Polisen, Räddningstjänsten Norra Jämtland, SOS Alarm, Tullverket, Åklagarmyndigheten, (2006) Certus – från vardag till kris. Trygghetens hus med medborgaren i fokus. Underlag till utredningen Service i samverkan
Jönsson, André, (2011) Ett steg närmare Trygghetens hus, Skånska Dagbladet, 2011-11-15 Kaplan, Stan (1997) The words of risk analysis, Risk Analysis, 17(4):407-417
Kommunikationsenheten, (2011a) Många besökare kom till Trygghetens Hus, Polisen, 2011-09-22
73
Kommunikationsenheten, (2011b) Polisen i Jämtlands län, 2011-07-26 Kommunikationsenheten, (2011c) Trygghetens Hus, Polisen, 2011-03-01
Kommunikationsenheten, (2011d) Trygghetens Hus får tillökning – SOS Alarm blir Medicinskt Specialist Center i Norr, Polisen, 2011-09-12
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend, (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund:
Studentlitteratur
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Lalonde, Carole, (2007) Crisis Management and Organizational Development: Towards the Conception of a Learning Model in Crisis Management, Organizational Development Journal, 25(1):17-26
Larsson, Gerry, (2011) Samverkan vid kriser – betydelsen av gruppsykologiska processer, 2011, i Nilsson, Nils-Olof, (2011) Samverkan - för säkerhets skull! Karlstad: Myndigheten för samhällskydd och beredskap
Larsson, Kjell, (2011) Snacka inte så mycket – gör nå´t! 2011, Nilsson, Nils-Olof, (2011) Samverkan - för säkerhets skull!, Karlstad: Myndigheten för samhällskydd och beredskap Larsson, Per, (2009) Tillsammans – för ökad trygghet, Tjugofyra7, 2009-12-02
Larsson, Per, (2011) Trygghetens hus ska utvecklas, Tjugofyra7, 2011-10-17
Lindberg, Kajsa, (2002) Kopplandets Kraft: Om organisering mellan organisationer, Göteborg: Bokförlaget BAS
Lindhardt, Tove, Rahm Hallberg, Ingalill, Poulsen, Ingrid, (2008a) Nurses’ experience of collaboration with relatives of frail elderly patients in acute hospital wards: A qualitative study, International Journal of Nursing Studies, 45:668–681
Lindhardt, Tove, Nyberg, Per, Rahm Hallberg, Ingalill, (2008b) Relatives’ view on collaboration with nurses in acute wards: Development and testing of a new measure, International Journal of Nursing Studies, 45:1329–1343
Longoria, Richard A., (2005) Is inter-organizational collaboration always a good thing?
Journal of sociology and social welfare, 32(3):123-138
Länsstyrelsen Jämtlands län, (2010) Regional risk- och sårbarhetsanalys, Dnr:451-6586-2010 Länsstyrelsen Jämtlands län, (2011) Regional risk- och sårbarhetsanalys, Dnr:451-6492-2011 Löfström, Mikael, (2001) Samverkan mellan offentliga organisationer – att konstruera gränser, Kommunal ekonomi och politik, 5(2):69-90
McConnell, Allan och Drennan, Lynn, (2006) Mission Impossible? Planning and Preparing for Crisis, Journal of Contingencies and Crisis Management, 14(2):59-70
74
Majchrzak, Ann, Jarvenpaa, Sirkka L. och Hollingshead, Andrea B., (2007) Coordinating Expertise Among Emergent Groups Responding to Disasters, Organization Science, 18(1):147-161
Morgan, Gareth och Smircich, Linda, (1980) The Case for Qualitative Research, The Academy of Management Review, 5(4):491-500
Morton, Lois W., Chen, Yu-Che, Morse, Ricardo S., (2008) Small Town Civic Structure and Interlocal Collaboration for Public Services, City & Community, 7(1):45-60
My news desk, (2009) Pressmeddelande: Upplands Väsby först i länet – inviger Trygghetens Hus, Upplands Väsby kommun, 2009-11-15
Nilsson, Nils-Olof, (2011) Samverkan - för säkerhets skull! Karlstad: Myndigheten för Samhällskydd och beredskap
Persson, Ingalill, (2010) Ambulanssjukvård, Jämtlands Läns Landsting, 2010-12-15,
Piore, Michael J., (1979) Qualitative Research Techniques in Economics, Administrative Science Quarterly, 24(4):560-569
Polisen, (2011) Länspolismästaren har ordet, Polisen, 2011-07-26 Polislag (1984:387)
Power, Michael, (2010) Organized Uncertainty: Designing a World of Risk Management, Oxford: Oxford University Press
Räddningstjänsten Norra Jämtland, (2010) Protokoll Samverkansgrupp, 2010-04-16
Shick Tryon, Georgiana och Winograd, Greta, (2011) Goal Consensus and Collaboration, Psychotherapy, 48(1):50-57
SOS Alarm, (2009) Signalen – Magasinet ”för ett tryggare samhälle”, 2009:2 SOS Alarm, (2010) Vår verksamhet, 2010-06-09
SOS Alarm, (2012) Organisation, 2012-04-20 SOU 1994:27 Vård av alkoholmissbrukare
SOU 1995:142 Att röja hinder för samverkan. Egenmakt. Arbetslinjen.
Stenman, Jens, (2011) Projekt ska förbättra tryggheten för länsborna, Länstidningen, 2011-10-15
Svenning, Conny, (2003) Metodboken, 5e upplagan, Eslöv: Lorentz Förlag
Swartling, Per G. och Svärdsudd, Kurt, (2010) Samverkan mellan primärvård och socialtjänst och primärvårdsforskningens framväxt, Socialmedicinsk tidskrift 5-6
75
Thompson, James, D., (1992) Hur Organisationer Fungerar, Stockholm: Bokförlaget Prisma Tuomela, Raimo, (1993) What is Cooperation? Erkenntnis, 38(1):87-101
Uhr, Christian, (2011) Samverkansbegreppet, i Nilsson, Nils-Olof, (2011) Samverkan - för säkerhets skull! Karlstad: Myndigheten för Samhällskydd och beredskap
Weick, Karl E., (1995) Sensemaking in Organizations, Thousand Oaks: Sage Westin, Lars, (2007) Samlokalisering, Umeå Universitet
Ystads Kommun, (2011) Trygghetens Hus – allt under samma tak, 2011-11-15 Zerubavel, Evitar, (1997) Social Mindscapes, London: Harvard University Press Örnsköldsviks allehanda, (2011) Polisen bygger nytt, 2011-06-07
76
9 APPENDIX: Intervjuformulär
Arbetet
1. Hur ser ditt arbete ut? Beskriv din yrkesroll.
2. Beskriv en vanlig dag på jobbet
3. Beskriv en dag när något ovanligt hände
Samverkan
4. Hur ser samarbetet ut för din del med blåljusmyndigheterna och andra aktörer?
5. I vardagen, hur tillbringar ni och andra i er organisation raster?
6. Kan ni se ytterligare behov av en bättre samverkan även vid sidan om utryckningar?
7. Varför anser ni att det är viktigt med samverkan?
Hinder mot samverkan
8. Hur ser insynen ut organisationerna emellan?
9. Hur upplevs sekretesskillnader? Är den ett problem eller går det att lösa situationen ändå?
10. Vilka andra hinder kan ni se gällande samverkan i samlokaliseringen?
Möjligheter
11. I närhet till Trygghetens Hus finns olika träningsmöjligheter, i vilken utsträckning används dessa av er organisations personal?
12. Förutom gymmet, erbjuds andra träningsmöjligheter för personalen i Trygghetens Hus?
13. Hur upplevs nivån av strävan mot en bättre samverkan?
Övrigt
14. Hur många är anställda inom er organisation här i Trygghetens Hus?
15. Gällande ekonomi, budgeteras det för samverkan?