Studiens bidrag och framtida forskning

Efter flera månader står nu studien äntligen klar och vi kan luta oss tillbaka och betrakta vad vi gjort. Flera nya tankar har kommit upp, vissa mer eller mindre färdigutvecklade och andra mer på inledningsstadiet. I uppsatsens avslutande stycke ger vi oss själva utrymmet att

reflektera över vår forskning och det bidrag som vi anser den tillför motivationsforskningen. Genom nya angreppssätt har nya tankegångar fötts. De mindre utvecklade av dessa bör utforskas i framtida studier. Hur skulle en sådan studie kunna se ut är också något som vi bör fundera kring.

Uppsatsen förmedlar egentligen två perspektiv, dels det modernistiska förankrat i klassisk motivationsteori, men också ett mer postmodernistiskt perspektiv där motiv, kommunikation och tolkning ges större utrymme. Motiv kan egentligen ses som de olika begreppen som tidigare teorier tar upp, även om vi är mer abstrakta i vår begreppsapparat. Den egentliga skillnaden är att vi överlåter till individen att själv definiera sina motiv. Enligt oss begår modernistisk teori ett misstag när den tillskriver motivationsarbetet som något externt som tillförs individen utifrån. Vi framhåller i högre utsträckning motivation som något som skapas inom individen som förs ut internt. Kommunikation får en mer central roll i vår teori som det verktyg som individen använder för att tillgodose sina motiv, eller för att skapa möjligheter att kunna tillgodose sina motiv. Problemen som vi vill framhålla är att motiv ofta har en

symbolisk innebörd, vilket gör det svårare för mottagaren att uppfatta det egentliga

önskemålet. I och med en symbolisk betydelse kanske chefen således inte är medveten om vilka motiv som redan är tillgodosedda hos individen då tolkningen av situation ligger hos städarna. På motsatt sätt kan chefen tro att den tillgodosett en individs behov genom en viss handling när individen egentligen sökte en annan handling.

För att tydliggöra ovanstående argument kan vi ta Herzberg som exempel. För att motivera en individ kan chefen ge denne större ansvar (ansvar verkar motiverande och ger ökad

tillfredsställelse i arbetet). Om individen inte har ansvar som motiv skulle befordringen inte uppskattas enligt vår teori. Har personen ansvar som motiv återstår det att förstå vad individen anser att ansvar är. Vissa städare anser att ansvar över sig själv är gott nog, medan andra gärna vill få organisatoriskt ansvar i form av husfrutjänst. De gamla modernistiska teorierna bortser från dessa nyanser. Ansvar kan i sin tur även symbolisera förtroende, vilket gör att

kommunikation är än viktigare och steget till modernistisk teori än längre.

Det kommunikativa perspektivet ingick inte i vår uppsats till en början utan identifierades först i resultat och analys som en bidragande faktor till städarnas inställning. Tanken om varje persons individualitet har varit en viktig utgångspunkt för oss och är något som vi fortfarande står fast vid. Tanken har fått benämningen motiv och har visat sig spela en stor roll. Båda dessa begrepp kräver mer forskning för att deras egentliga innebörd och påverkan ska kunna

förstås.Ytterligare en tankegång som vi har framfört är att uppdelningen mellan

lågstatusyrken och högstatusyrken i termer av motivation, trivsel och engagemang endast tycks bygga på våra fördomar. Vi menar att motivation är identiskt oavsett yrkesgrupp och vi särskiljer motivation från prestation. En naturlig fortsättning på vår undersökning skulle kunna vara en kontroll av en grupp individer med högstatusjobb. I en sådan undersökning bör kommunikation och motiv få en central roll redan i ett tidigt skede av studien.

Utifrån vårt synsätt om motivation skulle en studie om ledarskap också kunna ses som intressant. Vi menar att ledarskap nu skulle kunna ses som skapandet av motiv hos

medarbetarna. Ledarskap handlar alltså om förändrandet av perspektiv hos individerna men också lyhördhet inför individernas motiv. Styrning kan plötsligt innebära fiktiv eller reell motivuppfyllnad reglerad av symboliska handlingar och budskap för att inge känslan av framåtrörelse för individerna.

Helt oväsentlig har inte den tidigare teorin varit. Våra egna tankegångar har många likheter med tidigare forskning. I likhet med Herzberg ser vi motivation som en rörelse mot mål, även om vi kallar det motiv och framhåller individens önskan framför Herzbergs dirigera. I likhet med Gellerman har vi fastnat för motiv, men i vår teori är motiven mer centrala och några av Gellermans externa motivatorer har vi inte funnit. Slutligen närmar vi oss också

Abrahamssons och Andersens tankar om att motivation äger rum i interaktion mellan individ och situation, även om det symbolisk och kommunikativa perspektivet får mer plats i vår teori.

Finns det några erfarenheter eller råd som hotellet kan ta till sig utifrån våra resultat och slutsatser? Kommunikation har förmodligen en mer central roll än vad de tror.Ansvaret ligger främst hos individerna att lyssna och se till varandra, att skapa en dialog. Fördomar mot städarna tycks inte vara något större problem. En annan viktig tanke handlar om

medvetenheten om vilka implicita signaler som man förmedlar. Detta är också

kommunikation. Det bör således vara eftersträvansvärt med ett öppet klimat. Som det ser ut nu uttrycks missnöje främst från personer med motiv som är oförenliga med yrkesrollen. Vilka möjligheter till förändring finns och är de i sin tur förenliga med organisationens mål? Detta är en fråga som ledningen bör ställa sig, dagens höga sjukskrivningsgrad kan dock knappast ses som något eftersträvansvärt.

Vi hoppas att vi kan tillföra hotellet något konkret för att underlätta för städarna och att våra tankegångar kan bidra med resultat som inte enbart härstammar från Hawthorneeffekten.Trots medvetenheten om forskarens påverkan tror vi ändå att vår uppsats kan ge ett bidrag till forskningsområdet. Vi har dammat av teorierna ordentligt och till skillnad från våra tidigare studentkollegor har vi, just på grund av vårt förhållningssätt till teorin, identifierat oupptäckta och intressanta perspektiv på motivation. Med de orden avslutar vi vår kandidatuppsats.

9. Referenser