Eftersom studien är kvalitativ fanns viss möjlighet att finna avvikelser mellan den inställning lärare uppger sig ha till elevers olikheter och arbetet med att anpassa undervisningen för att den ska passa alla elever och vad som verkar ske i klassrummen.
Studien visar en viss skillnad mellan vilka typer av anpassningar lärarna uppger sig vilja göra och vilka anpassningar de säger sig göra. Samhandling och erkännande är två viktiga aspekter för delaktighet, och lärarna verkar vilja utforma undervisningen så att alla elever kan delta i den. Ändå utgör individuella och ibland exkluderande anpassningar en tydlig majoritet av de anpassningar som beskrivits i intervjuerna. Studien visar också möjliga anledningar till detta. Lärares skilda utgångspunkter och perspektiv på specialpedagogik verkar påverka vilka typer av anpassningar som görs i klassrummen.
Bortsett från föräldrars utbildning och yrke ses läraren ofta som viktigast för elevers studieframgång (Ahrne m.fl. 2008; Hattie 2012). Att veta något om vad som påverkar lärares inställning till den egna förmågan att möta elevers olikheter blir då högst relevant. Studien visar ett samband mellan tidigare nämnda utgångspunkter och denna inställning. Vidare visar den samband mellan detta och hur en ändring i styrdokumenten som innebär mer ansvar och mer förtroende kan upplevas på skilda sätt av olika lärare.
Studien är begränsad i omfattning. I studien har kvalitativ metod använts och därmed har endast ett fåtal respondenter deltagit. Man inte kan dra några generella slutsatser om exempelvis fördelningen mellan individuella anpassningar och anpassningar riktade till en hel grupp. Däremot ska sägas att materialet gett tillräckligt mycket information för att jag ska kunna dra de slutsatser som presenterats. Deltagarna kan möjligen inte heller sägas vara helt slumpvis utvalda. De kontaktade rektorerna kan ha valt att fråga lärare de tyckte passar för studien, och deltagandet har varit helt frivilligt. Därmed är det möjligt att de lärare som valt att delta är specifikt intresserade av studiens ämne.
7 Referenslista
Ahrne, Göran, Roman, Christine & Franzén, Mats (2008). Det sociala landskapet :
En sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet.
4. uppl. Göteborg: Bokförlaget Korpen.
Barton, Len (1997). Inclusive education: Romantic, subversive or realistic? I:
International Journal of Inclusive Education, 1 (3), 231–243.
Beckman, Svante (1989). Professionerna och kampen om auktoritet. I: Selander, Staffan (red.) Kampen om yrkesutövning, status och kunskap :
professionaliseringens sociala grund. Lund: Studentlitteratur. 57–88.
Bladini, Kerstin (2011). Att tillsammans ta ett steg tillbaka. I: Eriksson Gustavsson, Anna-Lena, Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (red.) Specialpedagogisk
verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. 55–72.
Cervin, Elisabeth (2015) Dags att undervisa begripligt. Specialpedagogik, 2015-02-15. http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2015/02/15/ dags-undervisa-begripligt [Hämtad 2015-11-16].
Corbett, Jenny & Slee, Roger (2000). An international conversation on inclusive education. I: Armstrong, Felicity, Armstrong, Derrick & Barton Len (red.)
Inclusive education: policy contexts and comparative perspectives. London:
David Fulton.
Egelund, Niels, Haug, Peder & Persson, Bengt (2006). Inkluderande pedagogik i
skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Elmeroth, Elisabeth (2010) Alla lärare är språklärare. I: Lahdenperä, Pirjo & Lorentz (red.) Möten i mångfaldens skola : Interkulturella arbetsformer och
nya pedagogiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur. 81–108.
Erikson, Robert & Jonsson, Jan O. (2002). Varför består den sociala snedrekryteringen? I: Pedagogisk forskning i Sverige, 7 (3), 210–217. Fischbein, Siv & Österberg, Olle (2003). Mötet med alla barn – ett
specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Fransson, Göran (2012). Professionalisering eller deprofessionalisering?
Positioneringar och samspel i ett dilemmatic space. I: Christina Gustafsson och Göran Fransson (red.) Kvalificerad som lärare? Om professionell utveckling,
mentorskap och bedömning med sikte mot legitimation. Gävle: Gävle
University Press. 21–52.
Frostenson, Magnus (2012). Lärarnas avprofessionalisering och autonomins mångtydighet. I: Nordiske Organisasjonsstudier, 14 (2), 49–78. Bergen: Fagbokforlaget.
Göransson, Kerstin, Nilholm, Claes & Karlsson, Kristina (2011) Inclusive education in Sweden? A critical analysis. I: International Journal of Inclusive Education, 15:5, 541–555.
Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. Hjörne, Eva (2011). Livet i en särskild undervisningsgrupp. I: Eriksson Gustavsson,
Malmqvist, Johan (2015). Viktiga val av arbetssätt i klassrummet. Skolverket.se, 2015-05-27. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen- omraden/specialpedagogik/undervisning/viktiga-val-av-arbetssatt-i-klassrummet/ [Hämtad 2015-11-10].
Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik – vilka är de grundläggande perspektiven? I: Pedagogisk forskning i Sverige, 10 (2), 124–138. Nilholm, Claes (2006). Inkludering av ”elever i behov av särskilt stöd” – Vad
betyder det och vad vet vi? I: Forskning i fokus, 28, 124–138.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes & Alm, Barbro (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children's experiences. I: European
Journal of Special Needs Education, 23:3, 239–252.
Nilholm, Claes & Alm, Barbro (2011). Lärarna är också snälla, dom gör så gott dom kan. I: Eriksson Gustavsson, Anna-Lena, Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (red.) Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. 111–130.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013) Inkluderande undervisning – vad kan
man lära av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att
nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber.
Prop. 2010/11:20. Legitimation för lärare och förskollärare. Stockholm: Regeringskansliet. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/ Propositioner-och-skrivelser/Legitimation-for-larare-och-fo_GY0320/ [Hämtad 2015-12-28].
Prop. 2013/14:160. Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd
och åtgärdsprogram. Stockholm: Regeringskansliet. http://www.riksdagen.se/
sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Tid-for-undervisning---larares_H103160/ [Hämtad 2015-11-17].
Ringarp, Johanna (2011). Skolans lärarkårer. I: Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.) Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. 357–371.
Rosenqvist, Jerry (2003) Integreringens praktik och teori. I: SOU 2003:35 För den
jag är – om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Regeringskansliet. http://www.riksdagen.se/ sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/
Skollag-2010800_sfs-2010-800 [Hämtad 2015-11-10].
Sirén, Eva-Lis (2011). Avgörande göra rätt från start. Svenska Dagbladet, 2011-03-02. http://www.svd.se/avgorande-gora-ratt-fran-start [Hämtad 2015-12-28].
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2014b) Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd. Stödmaterial. Stockholm: Skolverket.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015). Rätt till anpassningar och stöd i
undervisningen. 2015-02-23.
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Lagar-och-rattigheter/Ratt-till-sarskilt-stod/ [Hämtad 2015-11-16].
Svensson, Allan (2001). Består den sociala snedrekryteringen? Elevernas val av gymnasieprogram hösten 1998. I: Pedagogisk forskning i Sverige, 6 (3), 161-172.
Szönyi, Kristina & Söderqvist Dunkers, Tove (2015). Delaktighet – ett arbetssätt i
skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2004). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf