Studiens bidrag och förslag till vidare forskning

Till följd av studiens syfte att skapa en förståelse för hur industriföretag strategiskt arbetar med hållbarhet förväntades studien bidra med en fördjupad förståelse för vidare forskning om hur industriföretag arbetar strategiskt med hållbarhet.

Studiens bidrag har resulterat i kunskap kring hur industriföretags hållbarhetsarbete tenderar att skilja sig åt beroende på hur lång tid företagen arbetat aktivt med hållbarhetsaspekter. Då studien visar att hållbarhetsarbetet inledningsvis sker med stor hänsyn till ekonomiska fördelar, uppvisar studien empiriska belägg för att hållbarhetsarbetet successivt tenderar att handla om mer indirekta och osäkra ekonomiska fördelar allt eftersom hållbarhetsarbetet utvecklas och växer ihop med företagens övergripande strategier. Dessutom bidrar studien med förståelse för styrfunktionernas särskilda betydelser för olika faser av hållbarhetsprocesser. Implementering eller omfattande förändringar av processer till mer hållbara alternativ tycks genomföras mer slagkraftigt genom administrativa funktioner såsom policys och direktiv från ledning medan bevarandet av en hållbarhetsprocess antas hanteras mer effektivt genom en enhetlig informell kultur.

Emellertid är studieförfattarna medvetna om att det finns begränsningar med studien. En begränsning torde vara att det empiriska materialet enbart har inhämtats från respondenter i chefspositioner, vilket möjligen kan ge en något onyanserad bild av hur personer inom respondentföretagen relaterar till det strategiska hållbarhetsarbetet. Förslag på vidare studier kan därmed vara att

60

undersöka ståndpunkter hos olika befattningar verksamma på olika nivåer inom industriföretag för att urskilja eventuella skillnader i respondentsvaren beroende på befattning. Vidare har denna studie enbart undersökt industriföretags strategiska hållbarhetsarbete och därmed är resultatets överförbarhet osäkert för andra typer av företag. Intressant för vidare studier kan därför vara att undersöka hur till exempel tjänsteföretag hanterar sitt strategiska hållbarhetsarbete.

61

Referenslista

Ahrens, T. & Chapman, C. S. (2004) Accounting for Flexibility and Efficiency: A Field Study of Management Control Systems in a Restaurant Chain. Contemporary Accounting Research, 21(2), 271-302. https://doi.org/10.1506/vjr6-rp75-7gux-xh0x Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl. Stockholm:

Liber AB.

Arjaliés, D-L. & Mundy, J. (2013). The use of management control systems to manage CSR strategy: A levers of control perspective. Management Accounting Research, 24(4), 284-300. https://doi.org/10.1016/j.mar.2013.06.003

Brundtland, G. H. & World Commission on Environment and Development

(WCED). (1987). Our Common Future: Report of the World Commission on Environment and Development.Oxford: Oxford University Press.

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl. Stockholm:

Liber.

Chenhall, R. H. (2003). Management control systems design within its organizational context: findings from contingency-based research and directions for the future.

Accounting, organizations and society, 28(2-3), 127-168. https://doi.org/10.1016/s0361-3682(01)00027-7

Clarke, T. (2001). Balancing the Triple Bottom Line: Financial, Social and Environmental Performance. Journal of General Management, 26(4), 16-27.

https://doi.org/10.1177/030630700102600402

Cox, T. (1993). Cultural diversity in organizations: Theory, Research and Practice. Oakland:

Berrett-Koehler Publishers.

Crutzen, N., Zvezdov, D. & Schaltegger, S. (2016). Sustainability and management control. Exploring and theorizing control patterns in large European firms. Journal of Cleaner Production, (143), 1291-1301. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2016.11.135 Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory. 2. europeiskauppl.

Maidenhead: Mc Graw-Hill Education.

Diener, E. & Chandall, R. (1978). Ethics in social and behavioral research. Chicago:

University of Chicago Press.

Ditillo, A. & Lisi, I. E. (2016). Exploring Sustainability Control systems’ integration:

The Relevance of sustainability orientation. Journal of Management Accounting Research, 28(2), 125 -148

62

Elkington, J. (1999). Cannibals with Forks: The Triple Bottom Line of 21th Century Business.

[uppdaterade] Oxford: Capstone Publishing.

Fisher, J. G. (1998). Contingency Theory, Management Control Systems and Firm Outcomes: Past Results and Future Directions. Behavioral Research in Accounting, 10, 47-64.

Garcia, S., Cintra, Y., Torres, R. S., & Lima, F. G. (2016). Corporate sustainability management: a proposed multi-criteria model to support balanced decision-making.

Journal Of Cleaner Production, 136, 181-196.

https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2016.01.110

Goldewijk, K. K. (2005). Three Centuries of Global Population Growth: A Spatial Referenced Population (Density) Database for 1700–2000. Population and Environment, 26(4), 343-367. https://doi.org/10.1007/s11111-005-3346-7

Gond, J-P., Grudnic, S. & Moon, J. (2012). Configuring management control systems: Theorizing the integration of strategy and sustainability. Management accounting Research,23(3), 205-223. https://doi.org/10.1016/j.mar.2012.06.003 Lincoln, Y. S., & Guba, E. G. (1985). Naturalistic inquiry. [Elektronisk]. Newbury Park, California: Sage.

Hansen, E. G. & Schaltegger, S. (2012).Pursuing Sustainability with the Balanced Scorecard:

between Shareholder Value and Multiple Goal Optimisation.Diss. Lüneburg:

LeuphanaUniversitat. http://ssrn.com/abstract=2169335 [2018-03-21]

Herremans, I, & Nazari, J. (2016). Sustainability Reporting Driving Forces and Management Control Systems. Journal of management accounting research, 28(2), 103-124.

https://doi.org/10.2308/jmar-51470

Huber, R. & Hirsch, B. (2017). Behavioral Effects of Sustainability-Oriented Incentive Systems. Business Strategy and the Environment, 26(2), 163-181.

https://doi.org/10.1002/bse.1905

Ikerd, J. E. (2012). The Essentials Of Economic Sustainability. Sterling, Va: Lynne Rienner Publishers.

Isaksson, R., Garvare, R. & Johnson, M. (2015). The Crippled Bottom Line – Measuring Sustainability, International Journal of Productivity and Performance Management, 64(3), 334-355. doi: 10.1108/IJPPM-09-2014-0139

Kanter, R. M. (1977). Men and Women of the Corporation. New York: Basic Books.

Kaplan, R. S. & Norton, D. (1992). The Balanced Scorecard: Measures that Drive Performance. Harvard Business Review, 70(1), 71–79.

63

Kober, R., Ng, J. & Paul, B.J. (2007). The interrelationship between management control mechanisms and strategy. Management Accounting Research, 18(4), 425-452.

https://doi.org/10.1016/j.mar.2007.01.002

Larkley, L. K. (1996). Toward a Theory of Communicative Interactions in Culturally Diverse Workgroups. Academy of Management, 21(2), 463-491.

https://doi.org/10.2307/258669

Lueg, R. & Radlach, R. (2016). Managing sustainable development with management control systems: A literature review. European Management Journal, 34(2), 158-171.

https://doi.org/10.1016/j.emj.2015.11.005

Maas, K. & Boons, F. (2010). CSR as a strategic activity: Value creation, redistribution and integration. I Louche, C., Idowu, S. & Leal Filho, W. (red.).

Innovative CSR: From Risk Management to Value Creation. Sheffield: Greenleaf Publishing, ss. 153-172. https://doi.org/10.9774/gleaf.978-1-907643-26-2_9 Maas, K., Schaltegger, S. & Crutzen, N. (2016). Integrating corporate sustainability assessment, management accounting, control, and reporting. Journal of Cleaner Production, (136), 237-248. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2016.05.008 Malmi, T. & Brown, D. A. (2008). Management control systems as a package — Opportunities, challenges and research directions. Management Accounting Research, (19)4, 287-300. https://doi.org/10.1016/j.mar.2008.09.003

Marasi, S., Bennett, R. J. & Budden, H. (2018). The Structure of an Organization:

Does It Influence Workplace Deviance and Its’ Dimensions? And to What Extent?.

Journal of Manegerial Issues, (30)1, 8-27

Martínez-Ferrero, J. & García-Sánchez, I-M. (2017). Coercive, normative and mimetic isomorphism as determinants of the voluntary assurance of sustainability reports. International Business Review, 26(1), 102-118.

https://doi.org/10.1016/j.ibusrev.2016.05.009

Merchant, K. & Van der Stede, W. (2012). Management control systems - Performance Measurement, Evaluation and Incentives. 3. uppl. Harlow: Pearson Education Limited.

Miles, M. B. (1979). Qualitative data as an attractive nuisance. Administrative Science Quarterly, 24(4), 590-601. https://doi.org/10.2307/2392365

Milne, M. J. & Gray, R. (2013). W(h)ither Ecology? The Triple Bottom Line, the Global Reporting Initiative, and Corporate Sustainability Reporting. Journal of Business Ethics, (118)1, 13-29. https://doi.org/10.1007/s10551-012-1543-8

Morioka, S. N. & Carvalho, M. M. (2016). Measuring sustainability in practice:

exploring the inclusion of sustainability into corporate performance systems in

64

Brazilian case studies. Journal for Cleaner Production, 136, 123-133.

https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2016.01.103 Naturvårdsverket (u.å.). Industri.

http://www.naturvardsverket.se/Amnen/Industri/[2018-02-11]

Norman, W. & MacDonald, C. (2004). Getting to the Bottom of ―Triple Bottom Line‖. Business Ethics Quarterly, 14(2), 243–262.

https://doi.org/10.5840/beq200414211

Ouchi, W. G. (1979) A Conceptual Framework for the Design of Organizational Control Mechanisms. Management Science, 25(9), 833-848.

https://doi.org/10.1287/mnsc.25.9.833

Perrini, F & Tencati, A. (2006). Sustainability and stakeholder management: the need for new corporate performance evaluation and reporting systems. Business Strategy and the Environment, 15(5), 296-308. https://doi.org/10.1002/bse.538

Pojasek, R. B. (2009). Using Leading Indicators to Drive Sustainability Performance.

Environmental Quality Management, 18(4), 87-93. https://doi.org/10.1002/tqem.20228 Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., Persson, Å., Chapin, III, F.S., Lambin, E., Lenton, T.M., Scheffer, M., Folke, C., Schellnhuber, H., Nykvist, B., De Wit, C.A., Hughes, T., van der Leeuw, S., Rodhe, H., Sörlin, S., Snyder, P.K., Costanza, R., Svedin, U., Falkenmark, M., Karlberg, L., Corell, R.W., Fabry, V.J., Hansen, J., Walker, B.H., Liverman, D., Richardson, K., Crutzen, C. & Foley. J. (2009). A safe operating space for humanity. Nature, 461(24), 472-475. doi: 10.1038/461472a

Sachs, J. D. (2015). The Age of Sustainable Development. New York: Columbia University Press.

Székely, F. & Knirsch, M. (2005). Responsible Leadership and Corporate Social Responsibility: Metrics for Sustainable Performance. European Management Journal, 23(6), 628–647. doi: 10.1016/j.emj.2005.10.009

Thurén, T. (2013). Källkritik. 3., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Liber.

United Nations World Summit (2005). World Summit Outcome, Resolution

A/60/1.http://www.un.org/en/development/desa/population/migration/generalas sembly/docs/globalcompact/A_RES_60_1.pdf [2018-04-04]

Ussahawanitchakit, P. (2017). Management control systems and firm sustainability:

evidence from textile and apparel businesses in Thailand. Asian Academy of Management Journal, 22(2), 185-208. https://doi.org/10.21315/aamj2017.22.2.7

65

Zhang, Y. H. & Wang, Y. (2017). The impact of government incentive on the two competing supply chains under the perspective of Corporation Social Responsibility:

A case study of Photovoltaic industry. Journal of Cleaner Production, 154, 102-113.

https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2017.03.127

66

 Hur länge har företaget aktivt arbetat med hållbarhet?

 Varför började ni?

Avvägningar mellan dimensionerna

 Gällande ekonomi, var ligger ert fokus? Vilka mål är viktigast och varför?

 Hur mäts målen/måtten/resultaten?

 Gällande miljömässiga aspekter, var ligger ert fokus? Vilket/vilka mål är viktigast att uppnå och varför?

 Hur arbetar ni praktiskt för att nå dessa mål?

 Hur gör ni skillnad för miljön i den dagliga verksamheten? Beskriv några exempel.

 Hur sprider ni miljömedvetenhet inom företaget?

 Hur utvärderar ni ert miljöarbete?

 Gällande sociala och samhällsaspekter, var ligger ert fokus? Vilket/vilka mål är viktigast att uppnå och varför?

 Hur ser ni på dessa mål?

 Hur utvärderar ni ert sociala arbete?

 När det gäller hållbarhet, var upplever ni att störst fokus ligger i

hållbarhetsarbetet? Alltså, vilket mål/vilken aktivitet prioriteras? Vad är det som gör att just dessa mål prioriteras?

 Anser du att ni har tydliga, väldefinierade och trovärdiga hållbarhetsmål?

Varför/varför inte?

 Hur görs avvägningar mellan de tre dimensionerna av hållbarhet när det gäller målsättning och planering?

 Vad tycker du är det viktigaste att tänka på för ett företag som vill bli mer hållbart?

 Hur upplever ni att dessa tre aspekter relaterar till varandra?

Styrfunktioner

 Hur upplever du att er mission, vision och värdegrunder kommunicerar hållbarhet?

 Ni marknadsför er som hållbara, finns det några specifika attribut som påvisar detta tänk i företaget? Vilka?

 Beskriv företagskulturen.

 Hur mycket tänker ni på att den ni rekryterar ska passa in i er hållbarhetsstrategi?

 På vilket sätt genomsyras företagskulturen av hållbarhetstänket?