Studiens bidrag och förslag till vidare forskning

Studiens resultat bidrar med kunskap om vad som ligger till grund för småföretagares beslut gällande den finansiella bootstrappingen, där ägaren har visat sig ha en betydande roll för den finansiella bootstrappingen. Bidraget är viktigt eftersom finansiering genom bootstrapping antingen kan komplettera eller substituera traditionella källor till kapital och är en bidragande faktor för företagens överlevnad. En bättre och mer komplett information om kapitalanskaffning kan därför hjälpa ägare till småföretag att utveckla

mer genomgående och välgrundade strategier för finansiering. Den här studien har

ytterligare utvecklat vår förståelse kring finansiell bootstrapping i småföretag, och ger både lärare och studenter något att bygga vidare på. Samhällsutveckling och ekonomisk utveckling sker inte längre genom stora industrier, utan genom egenföretagande. Om vi strävar efter att uppmuntra samhällsutveckling och ekonomisk utveckling genom att främja nya företag, behövs en bättre förståelse för denna process.

Ägaren och dennes upplevda situation har i denna studie visat sig ha en stor påverkan på finansiell bootstrapping. Ägarens upplevda situation behöver dock inte stämma överens med den verkliga situationen, där en skillnad mellan dessa kan skapa problem för företagen. En intressant fråga som då kan ha betydelse för framtida forskning och företagande är om, och i så fall hur mycket, ägarens uppfattning om situationerna skiljer sig från de verkliga situationerna.

Fortsatt forskning inom ämnet hade också kunnat behandla vilken betydelse ägaren i större företag har på den finansiella bootstrappingen. Eftersom att vi har avgränsat oss till tillverkningsbranschen kan även fortsatt forskning närmare studera om det finns andra betydande bakomliggande faktorer beroende på branschtillhörighet. I den här studien har vi genomför en enkätundersökning, detta skulle dock kunna kompletteras med ett antal intervjuer för att få en mer nyanserad uppfattning för vad som påverkar val av bootstrappingmetod.

35

Referenslista

Ajzen, I. (1987). Attitudes, traits, and actions: Dispositional prediction of behavior in social psychology. Advances in Experimental Social Psychology, 20, 1–63. Ajzen, I. (1991). The Theory of Planned Behavior. Organizational behavior and human

decision processes, 50, 179-211.

Aldrich, H. E. (1979). Organizations and environment. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall.

Andersson, P. (2001). Användning av redovisningsinformation i kreditbedömning.

Balans(8-9).

Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund: Studentlitteratur. Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action: A social cognitive theory.

i D. Marks, The Health Psychology Reader. SAGE: London.

Begley, T. M., & Boyd, D. P. (1987). Psychological characteristics associated with performence in entrepreneurial firms and smaller businesses. Journal of

Business Venturing, 2(1), 79-93.

Bhide, A. (1992). Bootstrap finance: the art of start-ups. Harvard Business Review,

70(6), 109-117.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber. Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (1 uppl.).

Malmö: Liber ekonomi.

Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder (2., [rev.] uppl.). Stockholm: Liber.

Budner, S. (1962). Intolerance of ambiguity as a personality variable. Journal of

Personality, 30(1), 29-50.

Carlson, M. (2004). Att arbeta med företagsanalys: analysmetoder för att upptäcka

varningssignaler och styra mot uppställda mål (6., [rev.] uppl.). Malmö: Liber

ekonomi.

Carter, N. M., Brush, C. G., Greene, P. G., Gatewood, E., & Hart, M. M. (2003). Women entrepreneurs who break through to equity financing: The influence of human, social and financial capital. Venture Capital, 5(1), 1-28.

Carter, R. B., & Van Auken, H. (2005). Bootstrap financing and owners' perceptions of their business constraints and opportunities. Entrepreneurship and Regional

Development, 17(2), 129-144.

Cassar, G. (2004). The financing of business start-ups. Journal Of Business Venturing,

19(2), 261-283.

Castrogiovanni, G. (1991). Environmental Munificence: A Theoretical Assessment.

36

Chandler, G. N., & Hanks, S. H. (1994). Market attractiveness, resource-based capabilities, venture strategies, and venture performance. Journal of Business

Venturing, 9(4), 331-349.

Chandler, G. N., & Hanks, S. H. (1998). An examination of the substitutability of founders human and financial capital in emerging business ventures. Journal of

Business Venturing, 13(5), 353-369.

Cote, J. A., McCullough, J., & Reilly, M. (1985). Effects of Unexpected Situations on Behavior-Intention Differences: A Garbology Analysis. Journal of Consumer

Research, 2, 188–194.

Davidsson, P. (1989). Continued Entrepreneurship and Small Firm Growth. Stockholm: Avhandling, Handelshögskolan, Ekonomiska forskningsinstitutet.

Dess, G. G., & Beard, D. W. (1984). Dimensions of Organizational Task Environments.

Administrative Science Quarterly, 29(1), 52-73.

Dobbs, M., & Hamilton, M. (2007). Small business growth: Recent evidence and new directions. International Journal of Entrepreneurial Behaviour and Research,

13(5), 296-322.

Dubini, P. (1989). The influence of motivations and environment on business start-ups: Some hints for public policies. Journal of Business Venturing, 4(1), 11-26. Ebben, J. J. (2009). Bootstrapping and the financial condition of small firms.

International Journal of Entrepreneurial Behaviour and Research, 15(4),

346-363.

Ebben, J., & Johnson, A. (2006). Bootstrapping in small firms: An empirical analysis of change over time. Journal Of Business Venturing, 21(6), 851-865.

Ekonomifakta. (2015). Företagens storlek. Hämtat från

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Naringslivets-struktur/ den 4 Februari 2015

Eljelly, A. (2004). Liquidity - profitability tradeoff: An empirical investigation in an emerging market. International Journal of Commerce and Management, 14(2), 48-61.

Engdahl, O., & Larsson, B. (2011). Sociologiska perspektiv: grundläggande begrepp

och teorier (2., [uppdaterade] ed.). Lund: Studentlitteratur.

Floyd, F. J., & Widaman, K. F. (1995). Factor analysis in the development and

refinement of clinical assessment instruments. Psychological Assessment, 7(3), 286-299.

Företagarna. (2011). Svårare för småföretagen att finansiera verksamheten. Företagarna. Hämtat från

http://www.foretagarna.se/RegionForeningssidor/Syd/utmarkelser/Rapporter/Sv ararae-for-smaforetagare-att-finansiera-verksamheten/ den 4 Mars 2015

Foster, J. J. (2001). Data analysis for using SPSS for Windows, versions 8 to 10: a

37

Green, E. (1997). Kreditbedömning och intuition: ett tolkningsförslag . Lund: Lund Univ. Press.

Hair, J. F., Black, W. C., Babin, B. J., & Anderson, R. E. (2010). Multivariate data

analysis (7 uppl.). Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall.

Hambrick, D. C. (1983). An Empirical Typology of Mature Industrial-Product Environments. The Academy of Management Journal, 26(2), 213-230. Harrison, R. T., Mason, C. M., & Girling, P. (2004). Financial bootstrapping and

venture development in the software industry. Entrepreneurship And Regional

Development, 16(4), 307-333.

Hofer, C. W. (1975). Toward a Contingency Theory of Business Strategy. The Academy

of Management Journal, 18(4), 784-810.

Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik : om kvalitativa och

kvantitativa metoder (2., [rev. och utök.] ed.). Lund: Studentlitteratur.

Holmes, S., & Kent, P. (1991). An Empirical Analysis of the Financial Structure of Small and Large Australian Manufacturing Enterprises. The Journal of Small

Business Finance, 1(2), 141-154.

Hughes, A. (1996). Finance for SMEs. What needs to change? i R. Cressy, B. Gandemo, & C. Olofsson, Financing SMEs - A comparative perspective. Stockholm: NUTEK (Swedish National Board for Industrial and Technical Development) [Närings- och teknikutvecklingsverket].

Hwang, P., Lundberg, I., Rönnberg, J., & Smedler, A.-C. (2005). Vår tids psykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Jenssen, J. I., & Koenig, H. F. (2002). The effect of social networks on resource access and business start-ups. European Planning Studies, 10(8), 1039-1046.

Jones, O., & Jayawarna, D. (2010). Resourcing new businesses: Social networks, bootstrapping and firm performance. Venture Capital, 12(2), 127-152. Kline, P. (1994). An easy guide to factor analysis. London: Routledge.

Koberg, C. S. (1987). Resource Scarcity, Environmental Uncertainty, and Adaptive Organizational Behavior. The Academy of Management Journal, 30(4), 798-807. Krueger, N. F., Reilly, M. D., & Carsrud, A. L. (2000). Competing models of

entrepreneurial intentions. Journal Of Business Venturing, 15(5-6), 411-432. Lac, A., Crano, W. D., Berger, D. E., & Alvaro, E. M. (2013). Attachment theory and

theory of planned behavior: An integrative model predicting underage drinking.

Developmental Psychology, 49(8), 1579-1590.

Lam, W. (2010). Funding gap, what funding gap? Financial bootstrapping. International

Journal of Entrepreneurial Behaviour & Research, 16(4), 268 - 295.

Malmström, M. (2007). Competence acquisition and competitive advantages: an

empirical study of small firms. Luleå: Doktorsavhandling, Luleå University of

38

Malmström, M. (2014). Typologies of bootstrap financing behavior in small ventures.

Venture Capital, 16(1), 27-50.

March, J. G., & Simon, H. A. (1958). Organizations. New York: Wiley .

Mintzberg, H. (1980). Structure in 5's: A Synthesis of the Research on Organization Design. Management Science, 26(3), 322-341.

Näringsdepartementet. (1994). Småföretagens riskkapitalförsörjning Ds 1994:52. Stockholm: Fritzes.

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning (4., [uppdaterade] uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Pesämaa, O., Shoham , A., Khan, M., & Muhammad, I. (2015). The Impact of Social Networking and Learning Orientation on Performance. Journal of Global

Marketing, 28(2), 113-131.

Pfeffer, J., & Salancik, G. R. (1978). The external control of organizations: a resource

dependence perspective. New York: Harper & Row.

Porter, M. E. (1980). Competitive strategy: techniques for analyzing industries and

competitors. New York: Free Press.

Randolph, W. A., & Dess, G. G. (1984). The Congruence Perspective of Organization Design: A Conceptual Model and Multivariate Research Approach. The

Academy of Management Review, 9(1), 114-127.

Sengupta, A. (2011). Network strategy and access to business finance: Indian entrepreneurs in the information and communication technology industry.

Journal of Entrepreneurship, 20(1), 103-126.

Sexton, D. L., & Bowman, N. (1985). The entrepreneur: A capable executive and more.

Journal of Business Venturing, 1(1), 129-140.

Sheth, J. N. (1974). Models of buyer behavior: conceptual, quantitative, and empirical. New York: Harper & Row.

Statistiska Centralbyrån (SCB). (2001-). Branschnyckeltal [databas]. Hämtat från Statistiska Centralbyrån (SCB):

http://www.ltu.se/ltu/lib/2.54335/Branschnyckeltal den 5 Februari 2015 Staw, B., & Szwajkowski, E. (1975). The scarcity-munificence component of

organizational environments and the commission of illegal acts. Administrative

Science Quarterly, 20(3), 345-354.

Svedin, J. (1992). Kreditgivning och kreditbedömning av företag. Malmö: Almqvist & Wiksell ekonomiförl.

Tillväxtverket. (den 29 Januari 2015). EU:s definition av SMF / SME. Hämtat från Tillväxtverket:

39

osme/eusdefinitionavsmfsme.4.21099e4211fdba8c87b800017125.html den 9 Mars 2015

Tillväxtverket. (den 22 Januari 2015). Kapitalförsörjning - färre ansöker om lån och

krediter. Hämtat från Tillväxtverket:

http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/foretagande/kapitalfor sorjning.4.7e8733be148e9719dbd1e45.html den 10 Februari 2015

Tushman, M. L., & Anderson, P. (1986). Technological Discontinuities and

Organizational Environments. Administrative Science Quarterly, 31(3), 439-465.

Van Auken, H. E., & Neeley, L. (1996). Evidence of Bootstrap Financing among Small Start-Up Firms. Journal of Entrepreneurial and Small Business Finance, 5(3), 235-249.

Wee, C.-H., Lim, W.-S., & Lee, R. (1994). Entrepreneurship: A review with

implications for further research. Journal of Small Business & Entrepreneurship,

11(4), 25-49.

Westerberg, M. (1998). Managing in turbulence: an empirical study of small firms

operating in a turbulent environment. Luleå: Doktorsavhandling, Luleå

Tekniska Universitetet.

Wiklund, J. (1998). Small firm growth and performance: entrepreneurship and beyond. Jönköping: Avhandling, Jönköping: Internationella Handelshögskolan.

Winborg, J. (2009). Use of financial bootstrapping in new businesses: A question of last resort? Venture Capital, 11(1), 71-83.

Winborg, J., & Landström, H. (2001). Financial bootstrapping in small businesses: Examining small business managers' resource acquisition behaviors. Journal Of

Business Venturing, 16(3), 235-254.

Yasai-Ardekani, M. (1989). Effects of Environmental Scarcity and Munificence on the Relationship of Context to Organizational Structure. The Academy of

Management Journal, 32(1), 131-156.

Young-Ybarra, C., & Wiersema, M. (1999). Strategic flexibility in information technology alliances: The influence of transaction cost economics and social exchange theory. Organization Science, 10(4), 439-459.

40

BILAGA 1 - Enkät

Jag är: Man

□

Kvinna

□

Min ålder: ____

Min utbildning: Grundskola □

Gymnasium □

Universitet/högskola □

Antal år jag arbetat inom nuvarande bransch: ____

Antal år jag arbetat som VD: ____

Vilket år grundades företaget ____

Indikera i vilket utsträckning företaget: (Kryssa i en ruta på varje rad!)

2.1 Hållit inne hela ägarens lön Inte alls

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.2 Hållit inne delar av ägarens lön (t.ex. tagit ut lön under marknadsmässig nivå)

Inte alls

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.3 Använt ägarens privata besparingar för företagets utgifter

Inte alls

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.4 Använt ägarens privata

kreditkort för företagets utgifter ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.5 Lånat kapital från ägarens

släkt/vänner ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.6 Erhållit förskottsbetalning

från kunder ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.7 Erbjudit kunder kassarabatt Inte alls

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.8 Lånat utrustning / maskiner

från andra företag ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.9 Hyrt utrustning / maskiner

via ett leasingbolag ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.10 Köpt begagnad utrustning /

maskiner istället för ny ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.11 Gjort inköp tillsammans med andra företag (t.ex. för att nå bättre villkor)

Inte alls

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.12 Bytt varor/tjänster med

andra företag ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.13 Medvetet fördröjt

utbetalningar till leverantörer ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.14 Medvetet fördröjt

41 2.15 Anställt personal med

projektanställning istället för tillsvidareanställning

Inte alls

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.16 Avtalat med leverantör om att vänta med betalning tills företaget själv sålt varorna

Inte alls

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.17 Försökt nå bästa möjliga

kreditvillkor med leverantörer ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.18 Erhållit någon form av

bidrag ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.19 Delfakturerat kund under

pågående jobb ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.20 Lämnar kredit till sina

kunder ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.21 Använder fastställda rutiner för att påskynda utskick av fakturor till kund

Inte alls

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.22 Delar lokal med andra

företag ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.23 Delar anställda med andra

företag ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.24 Arbetar aktivt med att

minimeralagrets storlek ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.25 Låter släkt/vänner arbeta inom företaget till en lön som understiger marknadsmässig nivå

Inte alls

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.26 Bedriver sin verksamhet i

hemmet ^{Inte alls}

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.27 Använder räntefakturor med dröjsmålsränta

för att påskynda sena betalningar från kunder

Inte alls

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

2.28 Avbryter affärsrelationen med ett företag som regelbundet betalar för sent

Inte alls

□ □ □ □ □ □ □

Mycket ofta

In document Finansiell bootstrapping EXAMENSARBETE (Page 42-49)