2 Teori
6.1 Studiens bidrag
• Studien har bidragit till att identifiera vilka faktorer som influerar revisorers beslutsprocess vid förekomst av ekonomisk brottslighet och vilka omständigheter som ses som förmildrande. Dessa faktorer är transaktionsstorlek, medvetenheten i brottet, bakomliggande motivet, kundens benägenhet att åtgärda sin handling samt vilka parter som berörs av handlingen.
➢ Studien kartlägger de faktorer som påverkar individers benägenhet att begå ekonomiska brott genom att identifiera de bakomliggande drivkrafterna.
➢ Studien identifierar även ett samband mellan hög kontanthantering och förekomst av ekonomisk brottslighet samt ett samband mellan oorganiserad företagsledning och sena årsredovisningar.
➢ Ett sätt att komma tillrätta med den bristande kontrollen är att införa en mindre ingående revision, så kallad “revision light”. Det skulle innebära en ökad insyn i de minsta organisationerna och innebära en mindre ingående revisionsprocess för revisorerna vilket gagnar samtliga parter.
6.2 Förslag till fortsatt forskning
I studiens resultat har det framkommit att den ekonomiska brottsligheten är mer förekommande i vissa branscher. Forskning rörande förekomst av ekonomisk brottslighet i olika branscher skulle därför skänka ökad förståelse för uppkomsten och därmed även öka möjligheterna att motverka den ekonomiska kriminaliteten.
Studien har identifierat ett flertal faktorer som påverkar revisorns beslutsfattande vi upptäckt av ekonomisk brottslighet. Ett intressant studieområde skulle därmed vara en mer djupgående studie i revisorers beslutsfattande genom användandet av psykologiska teorier.
45
Referenser
Aktiebolagslag (SFS 2005:551). Stockholm: Justitiedepartementet.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion- Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (3). Lund: Studentlitteratur AB.
Backeström, L., & Lundin, H. (2016). Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Stockholm: Ekobrottsmyndigheten.
Bergström, G., & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt - metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (3). Lund: Studentlitteratur AB.
Björklund, L. (2008). The Repertory Grid Technique: Making Tacit Knowledge Explicit:
Assessing Creative Work and Problem Solving Skillls. Researching Technology Education:
Methods and Techniques, 1, 46-69. Från
http://liu.divaportal.org/smash/get/diva2:424638/FULLTEXT01.pdf
Borgonovo, E., Cappelli, V., Maccheroni, F., & Marinacci, M. (2018). Risk analysis and decision theory: A bridge. European Journal of Operational Research, 261(1), 280-293. doi:
10.1016/j.ejor.2017.06.059
Boyle, D., DeZoort, F., Hermanson, D. (2015). The effect of alternative fraud model use on auditors’ fraud risk judgments. Journal of Accounting and Public Policy, 34(6), 578-596.
Brody, R. & Frank, K. E. (1998). The sixth C of credit. The Journal of Bank Cost &
Management Accounting, 11(3), ss. 46-56.
Brunsson, N. (1982). The irrationality of action and action rationality: Decisions, ideologies and organizational actions. Journal of management studies, 19(1), 29-44.
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder (2). Malmö: Liber AB.
Burns, T., & Roszkowska, E. (2016). Rational Choice Theory: Toward a psychological, social, and material contextualization of human choice behavior. Theoretical Economics Letters, 2016, (6), 195-207. doi:10.4236/tel.2016.62022
Brottsförebyggande rådet, 2015:15, Administrativa åtgärder mot ekonomisk och organiserad brottslighet
https://bra.se/download/18.3f29640714dde2233b15505c/1436263652675/2015-15_administrativa_atgarder.pdf [hämtat 2018-02-28]
Carrington, T. (2014). Revision. Stockholm: Liber AB
46 Carrington, T., & Catasús, B. (2007) Auditing Stories about Discomfort: Becoming Comfortable with Comfort Theory. European Accounting Review, 16(1), 35-58.
Carvalaho, A., de P., Cunha, S., K., Lima, L., F., & Carstens, D., D. (2017). The role and contributions of sociological institutional theory to the socio-technical approach to innovation theory. RAI Revista de Administração e Inovação, 14(3), 250-259.
doi:10.1016/j.rai.2017.02.001
Chan, D., & Vasarhelyi, M. (2011). Innovation and practice of continuous auditing.
International Journal of Accounting Information Systems, 12 (2), 152-160. doi:
10.1016/j.accinf.2011.01.001’
Chow, C. W. (1982). The Demand for External Auditing: Size, Debt and Ownership. The Accounting Review, 57(2), 272-291.
Colo, N., & Lindberg H. (2018, 23 januari) Riksrevisionen: Naivt blunda för värdet av revisionsplikt. Dagens Industri https://www.di.se/debatt/riksrevisionen-naivt-blunda-for-vardet-av-revisionsplikt/ [Hämtat 2018-07-29]
Culpan, R., & Trussel, J. (2005). Applying the agency and stakeholder theories to the Enron debacle: an ethical perspective. Business and Society Review, 110(1), 59-76.
Dimaggio, P., J., & Powell, W., W. (1983). The iron cage revisited: institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48 (2), 147-160.
Edlund, P. O., Högberg, O., & Leonardz, B. (1999). Beslutsmodeller - redskap för ekonomisk argumentation (4). Lund: Studentlitteratur.
Ekobrottsmyndigheten. (2016). Ekobrottsmyndighetens lägesbild om ekonomisk brottslighet i Sverige 2016. Stockholm: Ekobrottsmyndigheten.
Fassin, Y. (2009). The stakeholder model refined. Journal of Business Ethics, 84(1), 113-135.
doi:10.1007/s10551-008-9677-4
Firth, M. (1978). Qualified Audit Reports: Their Impact on Investment Decisions. The Accounting Review, 53(3), 642-650.
Fällman, D. ,& Waterworth, J. (2005). Dealing with User Experience and Affective
evaluation in HCI Design: A Reperatory Grid Approach. CHI 2005. Conference on Human Factors in Computing Systems, Från
https://www.researchgate.net/profile/John_Waterworth/publication/238213431_Dealing _with_User_Experience_and_Affective_Evaluation_in_HCI_Design_A_Repertory_Gri d_Approach/links/00b495281ea72ec857000000.pdf
47 Hadjipetri Glantz, S. (2018, 27 januari) Hej då revisionsplikt - Hej ekobrott. Tidningen
Balans. https://www.tidningenbalans.se/nyheter/hej-da-revisionsplikt-hej-ekobrott [hämtat 2018-07-29]
Huang, S. H., Lin, C. C., Chiu, A. A., & Yen, D. C. (2017). Fraud detection using fraud triangle risk factors. Information Systems Frontiers, 19(6), 1343-1356. doi:10.1007/s10796-016-9647-9
In-Mu, H., Daqing, Q., & Woody, W. (2008). The Economic Consequence of Voluntary Auditing. Journal Of Accounting, Auditing & Finance, 23(1), 63-93.
Iredahl, Lennart
https://www.far.se/medlemskategorier/revisor/revisonstjanster/ [hämtat 2018-02-28]
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför: Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB
Justitiedepartementet (2008). Avskaffande av revisionsplikten för små företag. SOU 2008:32.
Stockholm: Justitiedepartementet.
Kassem, R., Higson, A. (2012) The new fraud triangle. Journal of Emerging Trends in Economics and Management Sciences. 3(3): 191-195.
Kueppers, R. J., & Sullivan, K. B. (2010). How and why an independent audit matters.
International Journal of Disclosure and Governance Vol. 7:4 , 286–293.
Klapper, R., G. (2014). A role for George Kelly's repertory grids in entrepreneurship education?
Evidence from the French and Polish context. International Journal of Management Education, 12(3), 407-421. doi:10.1016/j.ijme.2014.06.002
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lennox, C., & Pittman, J., (2011). Voluntary Audits versus Mandatory Audits. The Accounting Review. 86(5), 1655-1678. doi:10.2308/accr-10098
Lundahl, U. & Skärvad, P., H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer.
Lund: Studentlitteratur.
Marténg, C. (2017). Revisionsplikten bör återinföras. Tidningen Balans.
https://www.tidningenbalans.se/nyheter/revisionsplikten-bor-aterinforas/
Montgomery, H. (2013). Ekonomiska prognosers psykologi: Experter lyckas ofta sämre – ändå
tror vi att de kan bäst. Psykologtidningen 4, 30-34.
48
Nationalencyklopedin (NE). (2017). Kontext. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/revisor (hämtad 2018-01-28)
Prentice, R. A. 2017. Ethical Decition Making: Moore Needed than Good Intentions.
Financial Analysts Journal. 63(6). 17-30 doi: edsjsr.4480886
Riabacke, A. (2007). Development of Elicitation Methods for Managerial Decision Support.
Doktorsavhandling. ISSN 1652-893X, ISBN 978-91-85317-53-0
Schwartz, Mark. (2017). Teaching Behavioral Ethics: Overcoming the Key Impediments to Ethical Behavior. Journal of Management Education. 41(4), 497-513.
Svanberg, J. och Öhman, P. (2016a). Does ethical culture in audit firms support auditor objectivity? Accounting in Europe. 13(1) 65-79.
Thorell, P. & Norberg, C. (2005) Revisionsplikten i små aktiebolag. Stockholm: Svenskt Näringsliv
Wallace, W. (1980). The Economic Role of the Audit in Free and Regulated Markets. Open Educational Resources. 2. https://publish.wm.edu/oer/2/
Wei, S., Connely, B. L., & Hoskisson, R. E. (2017). External corporate governance and financial fraud: cognitive evaluation theory insights on agency theory prescriptions. Strategic Management Journal, 38(6) 1268-1286. doi:10.1002/smj.2560
Zahra, S, Priem, R, & Rasheed, A (2007). Understanding the Causes and Effects of Top Management Fraud. Organizational Dynamics. 36(2) 122-139
49
Bilaga 1 Intervjudisposition revisorer
1. Vad tycker du om borttagandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag?
2. Vad anser du om det nuvarande taket för revisionsplikt? Ge en kort motivering till ditt ställningstagande.
3. Har det skett någon förändring i er verksamhet efter borttagandet av revisionsplikten?
Exempelvis, tappat kunder, fokus på annat än revision?
4. Hur upplever ni att företagens intressenterna reagerar vid en oren revisionsberättelse?
5. Litar ni alltid på den informationen som ges från kunden?
6. Påverkar relationen mellan kund och revisor dina beslut och ditt arbete på något sätt?
7. Vad drar du gränsen för vad ekonomisk brottslighet innebär?
8. Hur förekommande är det med ekonomisk brottslighet i företagen?
9. I de företag som ni upptäckt ekonomisk brottslighet, har de varit ett välmående företag eller ett företag som gått dåligt?
10. Vilka förväntningar har byrån på dig som revisor i arbetet mot ekonomisk brottslighet?
11. Tror du att ett företags kultur kan påverka individers benägenhet att begå ett ekonomiskt brott? På vilket sätt?
12. Om ni inte anmäler ett fall av ekonomisk brottslighet, vilken åtgärd kan ni göra istället?
13. Fattar man oftast beslut själv eller med hjälp av en kollega hur man ska hantera en situation?
Bilaga 2 Intervjudisposition Ekobrottsmyndigheten
1. Vad tycker du om borttagandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag? För och nackdelar.
2. Vad anser du om det nuvarande taket för revisionsplikt? Ge en kort motivering till ditt ställningstagande.
3. Vilka förändringar upplever ni efter borttagandet av revisionsplikten? Exempelvis har den ekonomiska brottsligheten ökat?
4. Vad drar du gränsen för vad ekonomisk brottslighet innebär? (Exempelvis motiv, belopp, transaktionsstorlek).
5. Tror du att ett företags kultur kan påverka individers benägenhet att begå ett ekonomiskt brott? På vilket sätt?
6. Vad tror du är det vanligaste incitamentet från företagets sida att begå ett brott?
7. I de fall som kommer in till er, är det flest välmående företag eller företag som det går dåligt för som begår mest ekonomiska brott?
8. Vilka typer av brott är de mest förekommande?
9. Hur arbetar ni för att förebygga den ekonomiska brottsligheten?
10. När ni utreder brotten, arbetar ni i team eller mer enskilt?
Bilaga 3 Intervjudisposition Skatteverket
1. Vilka för- och nackdelar ser du med borttagandet av revisionsplikten?
50 2. Upplever ni några samhälleliga förändringar efter borttagandet av revisionsplikten?
3. Har frekvensen av skattemässiga brott ökat sedan avskaffandet av revisionsplikten?
4. Vilka typer av ekonomisk brottslighet bland företagare förekommer mest frekvent?
5. De fall av skattebrott ni hanterar, upptäcks det oftast genom Skatteverkets granskning eller genom tips från någon utomstående?
6. Vid fall av skattebrott upplever du att det förekommer mest frekvent bland välmående företag eller bland företag som presterar dåligt?
7. När ni utreder ett skattebrott, arbetar ni i team eller mer enskilt? Vilka aktörer ingår i ett eventuellt team?
8. Hur arbetar ni för att förebygga den ekonomiska brottsligheten avseende skatter och avgifter?
9. Tror du att ett företagens kultur kan påverka individers benägenhet att begå ett ekonomiskt brott? På vilket sätt?
10. De revisorer vi intervjuat ser ofta att företagare betalar privata kostnader med
företagets pengar. Vad är din åsikt om det? Hur arbetar Skatteverket för att motverka dessa typer av transaktioner?
51
Bilaga 4 Repertory Grid
LÅG 1 Kund 1 Kund 2 Kund 3 Kund 4 Kund 5 Kund 6 HÖG 7
1. Låg förståelse för revisorns agerande Hög förståelse för revisorns agerande
2. Oviktig klient Viktig kund
3. Låg relation mellan klient och revisor Hög relation mellan kund och revisor
4. Låg integritet Hög integritet
5. Icke auktoritär kund Auktoritär kund
6. Låg medvetenhet i brottet Hög medvetenhet i brottet
7. Lågt förtroende för klienten Högt förtroende för klienten
8. Låg rädsla för att klienten ska byta byrå Hög rädsla för att klienten ska byta byrå
9. Ringa brott Grovt brott
10. Låg benägenhet att korrigera felet Hög benägenhet att korrigera felet
11. Låg förståelse för ekobrottslagstiftningen Hög förståelse för ekobrottslagstiftningen
12. Låg grad av rationalisering av brottet Hög grad av rationalisering av brottet
13. Pågått under kort tid Pågått under lång tid
14. Engångsföreteelse Upprepande händelser
15. Låg rädsla för skadeståndsansvar Hög rädsla för skadeståndsansvar
16. Låg rädsla att bli anmäld till Revisorsinspektionen
Hög rädsla att bli anmäld till Revisorsnämnden
17. Lågt stöd från lagar och rekommendationer Högt stöd från lagar och rekommendationer
18. Lågt stöd från byråns riktlinjer Högt stöd från byråns riktlinjer
19. Fattar beslut i låg grad själv Fattar beslut i hög grad själv
52
Bilaga 5 Operationalisering Repertory Grid
LÅG 1 Ekobrott Institutionell Etik Förtroende Förståelse Fraud Triangle
1. Låg förståelse för revisorns agerande X X
2. Oviktig klient X X
3. Låg relation mellan klient och revisor X X
4. Låg integritet X X X X
5. Icke auktoritär kund X X X
6. Låg medvetenhet i brottet X
7. Lågt förtroende för klienten X X
8. Låg rädsla för att klienten ska byta byrå X X
9. Ringa brott X
10. Låg benägenhet att korrigera felet X
11. Låg förståelse för ekobrottslagstiftningen X X
12. Låg grad av rationalisering av brottet X X
13. Pågått under kort tid X
14. Engångsföreteelse X
15. Låg rädsla för skadeståndsansvar X X
16. Låg rädsla att bli anmäld till Revisorsinspektionen X X
17. Lågt stöd från lagar och rekommendationer X X
18. Lågt stöd från byråns riktlinjer X X
19. Fattar beslut i låg grad själv X
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Sofie Borgstedt
Emelie Gustafsson