Denna studie ses som ett värdefullt bidrag till det sociala arbetet i form av nya tankar och perspektiv kring fenomenet sorg och individer i sorg. Att vi har funnit mönster i sorg och sorgeprocessen kan förstås vara fördelaktigt för socionomer och individer som möter dessa då djupare kunskap om ett fenomen kan förstås vara värdefullt och möjligen leda till ett bättre bemötande.
Denna studie kan bidra med en insikt kring hur viktigt det är med stöd. Professionellt stöd är någonting som borde erbjudas rutinmässigt vid förlust av en närstående eftersom det finns en efterfrågan och det kan tänkas vara viktigt för det fortsatta sorgearbetet. För att kunna ge stöd på ett sätt som är gynnsamt för individen anser vi att det är nödvändigt med kunskap. Den kunskap studien kan bidra till är en förståelse om att även om sorgearbetet är en individuell process finns vissa generella mönster. Det är viktigt att få dela sin sorg med andra människor, både professionella såväl som andra kontakter. I det praktiska sociala arbetet innebär mer kunskap om sorg även mer kapacitet att möta människor i sorg utifrån deras förutsättningar och behov, vilket bidrar till en bredare förståelse för individens helhet.
Referenser
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: En introduktion i vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Akademikerförbundet SSR. (2015). Policy för kuratorer i hälso- och sjukvård. Hämtad 1 maj, 2018, från Akademikerförbundet SSR,
https://akademssr.se/sites/default/files/files/nypolicykuratorerhs150206.pdf
Bergström, G. & Boréus, K. (2000). Innehållsanalys. I G. Bergström., & K. Boréus (Red). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys (s. 49–91). Lund: Studentlitteratur.
Booth, A., Papaioannou, D., & Sutton, A. (2012). Systematic approaches to a successful
literature review. London: Sage Publications.
Braun, V., & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3(2), 77–101.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carver, K., Hayslip Jr, B., Gilley, A., & Watts, J. (2014). Influences on grief among parentally bereaved adults. OMEGA, 69(2), 105–116.
Cobb, S. (1976). Social Support as a moderator of life stress. Psychosomatic Medicine, 38(5), 300–314.
Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och kultur.
Danermark, B. (2003). Att förklara samhället. Lund: Studentlitteratur.
Decinque, N., Monterosso, L., Dadd, G., Sidhu, R., Macpherson, R., & Aoun, S. (2008). Bereavement support for families following the death of a child from cancer. Journal of
Psychosocial Oncology, 24(2), 65–83. doi: 10.1300/J077v24n02_05
Didion, J. (2006). Ett år av magiskt tänkande. Stockholm: Atlas.
Farm, M. (2015). Sorg. Hämtad 1 maj, 2018, från https://www.psykologiguiden.se/rad-och- fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/sorg
Forsberg, G., & Wallmark, J. (2002). Nätverksboken: Om mötets möjligheter. Stockholm: Liber.
Fritz, T., & Åberg, A. (2017). Dödsfall. Hämtad 29 Maj 2018, från https://www.1177.se/Regler-och-rattigheter/Dodsfall/
Hayslip Jr, B., Pruett, J., & Caballero, D. (2015). The ”how” and ”when” of parental loss in adulthood: Effects on grief and adjustment. OMEGA: Journal of Death and Dying,
71(1), 3–18. doi: 10.1177/0030222814568274
Hedrenius, S., & Johansson, S. (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser:
Att stärka människors motståndskraft. Stockholm: Natur & Kultur.
Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerup.
Hälsosjukvårdslag (2017:30)
James, J.W. & Friedman, R. (2003). Sorgbearbetning: Ett handlingsprogram för
känslomässig läkning vid dödsfall, separationer och andra förluster. Stockholm:
Svenska institutet för sorgbearbetning
Janlert, U. (2015). Arbete, arbetslöshet och jämlik hälsa: En kunskapsöversikt
(Underlagsrapport nr 2015:02 till Kommissionen för jämlik hälsa). Stockholm:
Kommissionen för jämlik hälsa.
Kaunonen, M., Åstedt-Kurki, P., Paunonen, M., & Erjanti, H. (1999). Death in the Finnish family: Experiences of spousal bereavement. International Journal of Nursing Practice,
2000(6), 127–134.
Krantz, K., & Daniluk, J-C. (2002). Gone but not forgotten, Women & Therapy, 25(1), 1-18, doi: 10.1300/J015v25n01_01
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lennéer Axelsson, B. (2010). Förluster: Om sorg och livsomställning. Stockholm: Natur & kultur.
Leopold, T., & Lechner, C. (2015). Parents death and adult well-being: Gender, age and adaptation to filial bereavement. Journal of Marriage and Family, 2015(77), 747–760.
Lundmark, A. (2009). Sorgens olika ansikten. Ingarö: Columbus.
Lundsbye, M., Sandell, G., Währborg, P., Fälth, T., & Holmberg, B. (2010). Familjeterapins
grunder: Ett interaktionistiskt perspektiv, baserat på system-, process- och kommunikationsteori. Stockholm: Natur & Kultur.
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Perkins, H. W., & Harris, L. (1990). Familial bereavement and health in adult life course perspective. Journal of Marriage and Family, 52(1), 233–241.
Pierce, G., Sarason, I., & Sarason, B. (1996). Coping and social support. In M. Zeidner & N.
Endler (Ed.). Handbook of coping: Theory research applications. New York: John
Wiley & Sons Inc.
Psykologiguiden. (uå). Socialt stöd. hämtad 1 maj 2018, från,
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=socialt%20st%C3%B6d
Röda Korset. (u.å). Socialt stöd: Psykosocialt stöd. Hämtad 21 mars, 2018 från Röda Korset, https://www.redcross.se/behover-du-var-hjalp/socialt-stod/psykosocialt-stod/
Scharlach, A. (1991). Factors associated with filial grief following the death of an elderly parent. American Journal of Orthopsychiatry, 61(2), 307–317.
Statistiska Centralbyrån. (2017). Födda och döda 1960–2016 och prognos 2017–2060. Hämtad från 1 maj, 2018, från, http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/befolkning/ befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/tabell- och-diagram/sveriges-framtida-befolkning-20162060/fodda-och-doda-och-prognos/
Stokes, J. (2016). Surviving parents influence on adult children’s depressive symptoms following the death of a first parent. Journal of Applied Gerontology, 35(10), 1015– 1035. doi: 10.1177/0733464814558876
Söderström, U. (2012). Tankar om sorg. Stockholm: Gothia
Tracey, A. (2011). Perpetual loss and pervasive grief: daughters speak about the death of their mother in childhood. Bereavement Care Journal, 30(3), 17–24. doi:
https://doi.org/10.1080/02682621.2011.617966.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Westlund, I. (2009). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys (s. 62–79). Stockholm: Liber.
Bilaga 1: Missivbrev
Hej,
Vi heter Caroline Nylund och Madeleine Sandegärd och är socionomstudenter vid Örebro universitet. Vi ska nu skriva vårt examensarbete om sorg som fenomen. Vi söker deltagare och hoppas att du är en av dem. Examensarbetet består av intervjuer med vuxna som vid ung ålder har förlorat en närstående. Intervjun kommer att ta ungefär 60 minuter och vi kommer att fråga om din upplevelse av din sorgbearbetning samt stöd från anhöriga och professionella. Intervjuerna kommer att spelas in för att sedan förstöras efter examensarbetet har slutförts.
Dina uppgifter kommer att hanteras konfidentiellt i studien vilket innebär att uppgifterna som du lämnar kommer att anonymiseras i studien samt förvaras på en plats där obehöriga inte har tillträde. Dina uppgifter kommer endast att nyttjas i detta examensarbete. Deltagandet i studien är frivilligt och du kan när som helst avbryta. Om du önskar, kan du få ett exemplar av den färdiga uppsatsen. Vi hör av oss till dig gällande tid.
Med vänliga hälsningar,
Bilaga 2: Intervjuguide
Tema 1: Sorg och sorg över tid
Berätta om de närmaste veckorna efter förlusten.
- Hur mådde du då?
Kan du beskriva din sorg över tid?
- Har den sett likadan ut hela tiden?
Hur har sorgen visat sig under olika perioder i ditt liv?
- Hur har du mått?
- Har sorgekänslorna varierat över tid? - Har de varit starkare under någon period? - Har de varit svagare under någon period?
Hur har sorgen förändrats under processen?
Har sorgen tagit lika stor plats i ditt liv sedan förlusten?
Har tiden sedan förlusten medfört nya perspektiv eller tankar gällande sorgen?
Vad tänker du att sorgen har inneburit för ditt liv?
- Positivt?
- Vad tror du är meningen med sorg?
Hur förstår du sorgen idag?
Hur tänker du att sorgen påverkat din förmåga att hantera svårigheter? Kan du beskriva ditt liv nu?
Hur hanterar du motgångar? Vad tänker du om tiden framöver?
Tema 2: Stöd
Har du fått professionellt stöd för att bearbeta din sorg?
- Om ja, vilket slags stöd?
- Erbjöds du något stöd eller sökte du själv stöd?
Vad är viktigt för dig när det gäller professionellt stöd?
- Vad tänker du hjälpte dig?
Vad är viktigt för dig när det gäller stöd från andra människor?
- Kan du prata med andra om din sorg?
Vad tänker du har hjälpt dig i ditt sorgearbete?
Har stödet gett dig insikt om att du har inre eller yttre förmågor till förfogande för att hantera svåra situationer?