• No results found

Studiens bidrag och vidare forskning

Studien har bidragit till att utöka förståelsen för chefers uppfattningar om tillgänglighet och uppkoppling i arbetslivet. Detta är ett fält som det hittills forskats relativt lite på, speciellt i en svensk kontext. I framtida studier vore det intressant att ta del av en yngre generations chefers perspektiv av fenomenet tillgänglighet och uppkoppling. Denna studie innefattade inte informanter i generation y, det vill säga de som just inlett sina karriärer på arbetsmarknaden. Då de vuxit upp med smart informations- och kommunikationsteknik tänker vi de skulle kunna ha ett annat synsätt där tillgänglighet och uppkoppling är en mer naturlig del av, inte bara arbetslivet, utan livet i sig. Det skulle vara spännande att ta del av deras reflektioner,

uppfattningar och strategier samt om de upplever att den smarta tekniken skapar fler möjligheter eller utmaningar. I och med att det är chefers uppfattningar som analyseras och beskrivs i denna studie är det endast deras perspektiv som återspeglas. I vidare forskning vore det även spännande att utforska medarbetares synvinkel av fenomenet för att se hur de exempelvis upplever krav och förväntningar på tillgänglighet och uppkoppling utifrån olika aktörers beteenden.

Referenser

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst

arbete: Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber.

Arbetsmiljöverket. (2016). Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön - viktiga pusselbitar

i en god arbetsmiljö. (AFS 2015:4). Hämtad från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/bocker/den-organisatoriska-och-sociala-arbetsmiljon-viktiga-pusselbitar-i-en-god-arbetsmiljo-vagledning-h457.pdf

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber. Davidsson, P. & Findahl, O. (2016). Svenskarna och internet 2016 (IIS-rapport 2016). Hämtad från Internetstiftelsen i Sveriges webbplats:

https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2016.pdf

Dery, K., & MacCormick, J. (2012). Managing Mobile Technology: The Shift from Mobility to Connectivity. MIS Quarterly Executive, 11(4), 159-173.

https://pdfs.semanticscholar.org/e1fa/9e1391579b6e02162b02a9e5f201dcab04a3.pdf Derks, D., Bakker, B, A., Peters, P., & van Wingerden, P. (2016). Work-related smartphone use, work–family conflict and family role performance: The role of segmentation preference.

Sage journals, Vol. 65(5), 1045-1068. doi:10.1177/0018726715601890

Dery, K., Kolb, D., & MacCormick J. (2014) Working with connective flow: how

smartphone use is evolving in practice. European Journal of Information Systems, Vol. 23(5), 158-170 doi: 10.1057/ejis.2014.13

Durkheim, É. (1983). Självmordet. (Ny uppl.). Lund: Argos.

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys (2 uppla.) Stockholm: Liber. Försäkringskassan. (2016). Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest. (Korta analyser 2016:2). Hämtad från

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/41903408-e87d-4e5e-8f7f-90275dafe6ad/korta_analyser_2016_2.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

Geiger, M., Waizenegger, L., Remus, U., & Wingreen, S. (2016). FROM PRAGMATIST TO PASSANGER - A Q METHODLOGICAL STUDY OF CONNECTIVITY TYPES. Research

papers, Vol. 6(15), 125.

http://aisel.aisnet.org/cgi/viewcontent.cgi?article=1114&context=ecis2016_rp&sei-redir=1&referer=https%3A%2F%2Fscholar.google.se%2Fscholar%3Fq%3Dconnectivity%2 Bstates%2Bworklife%26hl%3Dsv%26as_sdt%3D0%252C5%26oq%3Dconnectivity%2Bstat es%2Bworkli#search=%22connectivity%20states%20worklife%22

Gregg, M. (2011) Work’s Intimacy. Cambridge: MPG Books Group.

Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity and the reconstruction

of working life (new ed.). New York: Basic Books.

Kolb, D, G., Collins, P, D. & Lind, A, E. (2008). Requisite Connectivity: Finding Flow in a Not-So-Flat World. Organizational Dynamics, Vol. 37(2), 181-189. doi:

10.1016/j.orgdyn.2008.02.004

Kossek, E. E. (2016). Managing worklife boundaries in the digital age. Organizational

Dynamics, 45(3), 258-270.

http://www.sciencedirect.com.proxy.ub.umu.se/science/article/pii/S009026161630070 Kriminalvården. (2017). Om kriminalvården. Hämtad 2017-05-19 från

https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/

Kriminalvården. (2011). Lokalt kollektivavtal om Kriminalvårdens specialbestämmelser till 4 kap. ALFA

Mintzberg, H. (1973). The Nature of Managerial Work. New Jersey: Prentice-Hall, Inc. Nationalencyklopedin. (2017). Internet. Hämtad 2017-05-18 från

http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/internet

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ

forskning. Lund: Studentlitteratur.

Rosengren, C. (2009). Arbetstidens symbolvärde - om historisk kontinuitet och förändring i

synen på arbetstid samt normer inverkan på arbetstidens gestaltning. (Doktorsavhandling,

KTH, Stockholm, Trita-IEO, ISSN 1100/7982 ; 2009:2). Hämtad från http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:220983/FULLTEXT01.pdf.

Tjänstemännens centralorganisation. (2016) Vägen till en god arbetsmiljö. Hämtad från https://www.tco.se/globalassets/rapporter/2016/vagen-till-en-god-arbetsmiljo_w_1.1.pdf Unionen. (2014). Unionens riktlinjer om gränslöst arbetsliv. Hämtad från

https://www.unionen.se/sites/default/files/unionens_riktlinjer_om_granslost_arbetsliv_0.pdf Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Waizenegger, L. (2015). Connectivity as a Two-Edged Sword: Mirroring the Multifaceted Field of Constant Connectivity. Wirtschaftsinformatik Proceedings, 2015; 102.

http://aisel.aisnet.org/cgi/viewcontent.cgi?article=1101&context=wi2015&sei-redir=1&referer=https%3A%2F%2Fscholar.google.se%2Fscholar%3Fhl%3Dsv%26as_sdt% 3D0%2C5%26qsp%3D2%26q%3Dconstant%2Bconnectivity%2Btrap#search=%22constant %20connectivity%20trap%22

Wendsche, J., & Lohmann-Haislah, A. (2016). A Meta-Analysis on Antecedents and Outcomes of Detachment from Work. Front Psychol, 2016;7: (2072). doi:

10.3389/fpsyg.2016.02072

Weman-Josefsson, K., & Berggren, T. (2013). PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ OCH

Bilaga 1. Missivbrev

Hej Namn,

Tack för att du valt att vara med som informant i vår studie! Nedan följer kort information om studiens syfte samt din kommande intervju:

Studiens syfte:

Syftet med vår studie är att undersöka fenomenet tillgänglighet och uppkoppling utifrån chefers perspektiv inom Kriminalvården. Intervjun kommer huvudsakligen handla om hur du uppfattar och hanterar detta samt eventuella förväntningar kopplat till ämnet.

Intervjun:

Intervjun kommer vara runt 30-45 minuter och spelas in med en mobiltelefon. Du kan när som helst under intervjun välja att avbryta eller välja att inte svara på en fråga. Allt material kommer att hanteras konfidentiellt och endast användas för studiens syfte. Vid frågor vill vi gärna att ni kontaktar oss i förväg.

Plats: telefon

Datum och tid: 2017-04-xx kl. xx.xx

Vi ser fram emot vår intervju!

Med vänlig hälsning,

Bilaga 2. Intervjuguide

Bakgrundsfrågor

Hur länge har du arbetat inom Kriminalvården och hur länge som chef? Vilken

utbildningsbakgrund har du? Vill du ange din ålder? Har du möjlighet att arbeta hemifrån? Har du en arbetstelefon/dator/platta?Har du din arbetsmejl kopplad till din privata telefon? Kalender?

Krav och förväntningar

● Utför du arbetsrelaterade uppgifter utanför din egen förlagda arbetstid? I vilken utsträckning? På vilket sätt?

● Utför du privata ärenden under din egen förlagda arbetstid? I vilken utsträckning? På vilket sätt?

● Finns det några uttalade krav när det kommer till tillgänglighet? Hur uppfattar du dem?

● Uppfattar du att det finns vidare förväntningar på tillgänglighet utöver kraven? Vilka? Hur upplever du dem? Vart uppfattar du att dessa förväntningar kommer från?

Kontroll

● Vilken strategi/vilka strategier har du för att hantera uppkopplingen? ● Skulle du säga att du försöker sätta en tydlig gräns mellan arbete och fritid?

OM JA: Hur går du tillväga då? OM NEJ: Hur kommer det sig att du inte gör det?

● Vilket stöd får du från din organisation för att kunna vara uppkopplad eller frånkopplad? Hur upplever du att det fungerar?

Konsekvenser

● Vilka möjligheter och utmaningar uppfattar du att uppkoppling får för ditt arbete? ● Vilka möjligheter och utmaningar uppfattar du att uppkoppling får för ditt privatliv? ● Till vilken grad upplever du att du kan koppla bort arbetet när du är ledig? Hur gör du

för att göra det? Hur upplever du att det fungerar? Tycker du att du får din återhämtning?

Related documents