Studiens företag och dess styrelse

För att skapa en bild av de bolag som ingick i studiens urval har den insamlade informationen sammanställts i Appendix 2 och presenteras sammanfattande nedan. Informationen om företagen och deras styrelse omfattar vilken bransch bolagen tillhör och vilken börs företagen är noterade på. Vi har även studerat bolagens storlek i termer av nettoomsättning, deras risksituation samt deras ägarstruktur. En kategorisering av bolagen utifrån vilken livscykel de befinner sig i samt vem av VD eller ägarna som har den dominerande makten i bolagen har också genomförts. Vad gäller bolagens styrelse har aspekter så som om styrelsen består av kvinnliga och utländska ledamöter, styrelsens storlek och om styrelsen speglas av VD:s eller de största aktieägarnas sociala nätverk lyfts fram. Dessa resultat finns även sammanställda i Appendix 3.

De 38 bolag som omfattas av denna studie är fördelad på 12 olika branscher.

Utifrån sammanställningen kunde det konstateras att den största delen av styrelseledamöterna sitter i bolag som under de senaste fem åren genomfört en notering på stockholmsbörsen är bolag inom data/IT branschen med en andel på 31,5 %. Vad gäller resterande styrelseledamöters branschfördelning är 12,3 % av de inom läkemedel och medicinbranschen, 11 % inom industribranschen, 10 % inom detaljhandelsbranschen, 9,6 % inom

tjänstebranschen, 8,2 % inom råvarubranschen, 4,6 % inom finansbranschen, vardera 2,7 % inom energibranschen, livsmedelsbranschen och mode och klädesbranschen och slutligen vardera 2,3 % inom fastighetsbranschen och telekom. Bland alla dessa företag sitter 29 % av styrelseledamöterna i bolag noterade på stockholmsbörsens Mid Cap lista och resterande 71 % i bolag på stockholmsbörsens Small Cap lista.

Förutom att listan i vilken bolaget är noterat på, kan fungera som en indikator på storleken av bolaget, sammanställdes varje bolags nettoomsättning. Detta visade att nettoomsättningen mellan bolagen varierar från 1,7 miljoner kronor uppemot 18 885 miljoner kronor. Därtill kommer osäkerhet i företagets omgivning i form av företagens risk som vidare aspekt värda att belysa. Vad gäller företagens risk, mätt i termer av betavärde mellan 0 och 2, framkom att de flesta av styrelseledamöterna det vill säga 49,3 % av de i studien är verksamma i bolag med en risk runt 1. Medan 35,6 % av styrelseledamöterna är verksamma i bolag med en risk runt 0 och några enstaka i bolag med en risk uppemot 2. Medelvärdet för bolagens risker ligger runt 0,78 det vill säga att företagen tenderar att röra sig i samma riktning som marknaden

Vidare vad gäller bolagens ägarstruktur i de svenska bolagen valde vi att inom agentteorin ha ägarkoncentrationen som den oberoende variabeln och avgjorde om företagen har koncentrerat eller spritt ägande utifrån La Porta, Lopez-De-Silanes & Shleifers (1999) definition som vi tidigare tagit upp i metodkapitlet under operationalisering. Resultat visade att i 68 % av alla styrelseledamöter i undersökningen är verksamma i bolag med koncentrerat ägande. Det innebar därmed att 32 % av styrelseledamöterna istället är verksamma i bolag med spritt ägande, det vill säga att den största ägaren innehade mindre än 20 % av aktierna i bolaget.

I och med att bolagen vi undersökte var svenska valde vi även att granska ägarfördelningen utifrån lagstiftningens definitioner. Utifrån det,

sammanställdes om en ägare innehade över 50 % respektive 10 % av rösterna samt hur många ägare som hade över 10 % av rösterna. Resultaten visade att 16 % av styrelseledamöterna har en plats i styrelserna i bolag med en ägare med över 50 % av rösterna. Bland samma urval togs information fram om hur många av ägarna som hade över 10 % av rösterna. Sammanställningen visade på att alla bolag hade minst en ägare med över 10 % av rösterna. Av dessa hade nästan hälften av ledamöterna plats i bolags styrelse med bara en ägare, 26 % av ledamöterna verksamma i bolag med två ägare, 16,9 % i bolag med tre ägare och resterande 8,2 % i bolag med fyra ägare med över 10 % av rösterna vardera.

Efter en inblick i ägarkoncentrationen gjordes en kategorisering av bolagen i fyra olika stadier i livscykeln. Resultatet blev att 16,9 % av styrelseledamöterna innehar en plats i bolag, vilka befinner sig under det entreprenöriella stadiet. I nästa skede i livscykeln, kollektivitetsstadiet infinns 20,1 % av styrelseledamöterna verksamma i bolag. I tredje stadiet, formalisering och kontroll, är 37,4 % av ledamöterna verksamma i bolag inom. Resterande styrelseledamöter, med andra ord 25,6 % av dessa är verksamma i bolag som befinner sig under det fjärde stadiet i livscykeln, utvecklande av strukturstadiet. Information har även tagits fram om det är VD eller aktieägarna som har den dominerande makten i bolaget. Det gjordes genom att kontrollera huruvida VD satt i bolagets valberedning eller inte.

Utifrån de bolagen som hade information om sina valberedningar visade resultaten att 80,8 % av 38 bolag dominerades av ägarna medan endast i 9,6

% av fallen hade VD dominerande makt.

Vidare vad gäller styrelsernas sammansättning sitter ungefär 71 % av alla 219 styrelseledamöter i styrelser med minst en kvinnlig ledamot. Resultatet för utländska ledamöters platser i de svenska bolagens styrelser var inte lika omfattande. Det visade sig att enbart 22,8 % av styrelseledamöterna delar

plats med minst en utländsk ledamot i styrelsen. För att studera de möjliga platserna i en styrelse sammanställdes även styrelsernas storlekar.

Styrelsens storlek mäter bland annat hur mycket kunskap och erfarenhet som kan innehas av styrelsens ledamöter, ju fler ledamöter, desto mer kunskap och erfarenheter kan bidras genom fler ledamöter. Bland de 219 ledamöter i studiens urval beräknades hur många ledamöter som i genomsnitt sitter i varje styrelse. Utifrån beräkningarna kunde det konstateras att den minsta styrelsen består av 4 ledamöter och den största av 8 ledamöter. I genomsnitt hade de 38 bolagen 5,92 alltså 6 ledamöter i varje styrelse.