och bok under enskild högläsning på en förskola. Studiens resultat visar på en mångfald och variation av samspel och multimodal kommunikation mellan lärare, barn och bok. De
multimodala språkliga redskap som studiens resultat visat som tillgängliga för barn och lärare i detta samspel, utgörs av både verbala redskap som frågor, kommentarer, och av
kroppsspråkliga redskap som pekande, gester, ljud och ansiktsuttryck. De olika formerna av samspel fungerar inte isolerade från varandra, utan påverkar och samspelar med varandra. Olika slags samspel genereras beroende på de olika sätt som barn och lärare interagerar med varandra och med boken. Detta samspel utgörs av uppmärksamhet, avkodning,
meningsskapande, intersubjektivitet, inferens, appropriering, kritisk läsning och humoristisk
eller litterär läsupplevelse. Barn och lärare använder sig av alla de olika delarna samtidigt och de går in i varandra och samverkar för att utveckla barnets litteracitet. Studiens resultat stödjer resultatet från den studie som Mellgren och Gustafsson (i Sheridan m fl., 2009) genomfört, med hänsyn till hur barnen deltar i bokläsningen. Mellgren och Gustafsson (i Sheridan m fl., 2009) fann att det kommunikativa samspelet i deras studie med de yngsta barnen i förskolan utgörs av uppmärksamhet, agerande, inferens samt integration av dessa tre delar, och de observerade en ökning i förhållande till stigande ålder, när det gäller de mer avancerade kategorierna inferens och integration. Föreliggande studie har observerat samma kategorier av samspel, och utöver detta har den bidragit med ny kunskap om samspel som kritisk läsning, humor och dramatisk läsning som kulturellt redskap, och dessutom synliggjort upprepningens betydelse för samspelet mellan lärare, barn och bok, och för fördjupning av och variation i barnens läsupplevelse, samspel och appropriering.
Studien beskriver olika faktorer som påverkar och samspelar i samspel och kommunikation, liksom olika strategier för samspel vilka påverkar tyngdpunkten i samspelet åt olika håll. Studien visar på hur boken som medierande redskap medverkar till samspel, genom att dess meningsinnehåll i text och bild erbjuder möjlighet till samspel mellan lärare, barn och bok. Studiens resultat visar på vikten av att använda sig av olika samspelsstrategier. Att medvetet använda sig av variation av fokus och variation av samspel är en viktig aspekt av fördjupning av barns litteracitetsanvändning och förståelse för skriftspråket. Lärare i förskolan är tvungna
77
att förhålla sig till strukturella och organisatoriska faktorer, och måste vara medvetna om hur det påverkar högläsningen; liksom om vikten av att läsa med barnen till skillnad mot att läsa för dem. Studien visar att lärarna har viss omedveten och implicit kunskap och kompetens, när det gäller att ta initiativ till och att svara på barnens initiativ till samspel under
högläsningen, och de är alla medvetna om vikten av att läsa tillsammans med barnen. Med studiens resultat i åtanke så menar jag att denna kunskap och kompetens behöver synliggöras, uttalas och utvecklas, samtidigt som den inte får bli mekanisk; studien visar att det autentiska samspelet är viktigt för samspelet och för barnens litteracitetsprocess.
Av studiens kunskapsbidrag är det framför allt den dramatiska läsningen som strategi till samspel, som fångat min blick, och hur den dramatiska läsningen medierar bokens meningsinnehåll och på så sätt kan medverka till ett ökat samspel mellan barn och bok, liksom hur den synliggör olika skillnader i barnens sätt att möta bilderböckernas
meningsinnehåll. De barn där resultatet visar på ökat samspel mellan barn och lärare vid dramatisk läsning, närmar sig bokens innehåll med ett diskursivt syfte, där samtidigt det sociala samspelet med läraren är viktigt för barnets meningsskapande. Detta synliggörs genom ett ökat verbalt och kroppsspråkligt samspel med läraren. De barn där resultatet visar på ökat samspel mellan barn och bok vid dramatisk läsning, närmar sig läsningen med ett litterärt syfte, samtidigt som samspelet med bokens text och bild är i fokus för dessa barn. Detta synliggörs genom ett minskat verbalt och kroppsspråkligt samspel med läraren och genom ett ökat fokus på bokens bilder och på den lästa textens innehåll.
Även humorn som strategi till att öka samspelet mellan barn och lärare har fångat mitt intresse och studiens omedelbara kunskapsbidrag är en ökad medvetenhet om hur man själv som högläsare kan använda sig av humor för att initiera samspel. Jag menar att själva användandet av humor i läsningen kräver att individen hanterar komplicerade litteracitetsprocesser, som att tolka bild och text och att kunna uttrycka den, att ha en kunskap om omvärlden och att kunna jämföra den med den värld som boken förmedlar, att visa på intersubjektivitet och inferens genom att förmedla sin tolkning till den andra och att sätta sig in i den andras upplevelse av samma fenomen och att kunna tänka sig andra scenarier.
Slutligen har upprepningens betydelse för samspelet mellan lärare, barn och bok
åskådliggjorts. Studiens forskningsbidrag har synliggjort den variation som skapas genom upprepningen, genom att olika lärare läser samma bok för barnet. Genom upprepad läsning av samma bok får barnen ökad variation i litteracitetserfarenheter och i samspelet runt samma meningsinnehåll, och de får möjlighet till appropriering genom att olika lärare använder sig av olika strategier för samspel och lägger olika fokus på innehållet, betoning, gester och
kommentarer och frågor. Dessa varierade litteracitetshändelser ger barnen ökad möjlighet för barnet att urskilja, och barnets kunskap om litteracitet kompletteras och berikas och
internaliseras (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003; Säljö, 2014; Vygotskij, 2001). Genom att medvetet använda sig av en variation av samspel och av både verbal och kroppsspråklig mediering, med gester och ljud, tillsammans med bildsymbolerna i olika kombinationer, så kan lärarna bidra till barns ökade samspel med bokens meningsinnehåll, till barns utökade litteracitetsförståelse och medverka till att ge barn en meningsfull litterär upplevelse.
Studiens forskningsbidrag är ny kunskap och fördjupad förståelse om högläsning och olika strategier för samspel som kan ligga till grund för framtida forskning, och är även ett konkret
78
kunskapsbidrag som bidrar till att fördjupa förskollärares förståelse för högläsning och i förlängningen till ett förändrat arbetssätt hos förskollärare, när det gäller att skapa tillfälle och tid för högläsning i förskolan och i arbetet med barnens litteracitetsprocess. I förskolans målstyrda verksamhetsprocess med dess förstärkta undervisningsuppdrag kan studiens resultat användas för att stödja lärarna i förskolan i sitt arbete med att utveckla en läsdidaktik, där samspel utgör grunden i litteracitetsprocesser runt högläsning. Olika variationer i samspelet mellan barn, lärare och bok har utkristalliserats, och min övertygelse är att de skall medverka till att ytterligare fördjupa och utveckla framtida forskning inom området. Av intresse för framtida forskning är att ytterligare utforska upprepningens betydelse för det kommunikativa samspelet i litteraturläsning.
79
REFERENSER
Alvesson, Mats. & Sköldberg, Kaj. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Danmark: Narayana Press
Anning, Angela. (2003). Pathways to the Graphicacy Club. The Crossroad of Home and Pre-School. Journal of Childhood Literacy. 1(3), s. 5-35. 20030401
http://journals.sagepub.com.ezprox.ub.gu.se/toc/ecla/3/1
Barton, David. (2007). Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Hong Kong: Blackwell Publishing
Bengtsson, Margaretha. & Mellgren, Elisabeth. (2015). Levande läsning – Ett pilotprojekt –
högläsning för förskolebarn. Varberg: Barn- och ungdomsförvaltningen, Varbergs kommun
Björklund, Camilla. (2010). Att fånga komplexiteten i små barns lärande – en metodologisk
reflektion. Nordisk Barnhageforskning, 3(1), s.111-120.
Björklund, Elisabeth. (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009.
Göteborg.
Bruner, Jerome. (2002). Kulturens väv. Utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Daidalos AB.
Dahlgren, Gösta., Gustafsson, Karin., Mellgren, Elisabeth. & Olsson, Lars-Erik. (2013). Barn
upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber AB.
Dahlgren, Gösta. & Olsson, Lars-Erik. (1985). Läsning i barnperspektiv. Göteborg Studies in Educational Sciences. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Damber, Ulla., Nilsson, Jan. & Ohlsson, Camilla. (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB. Esaiasson, Peter., Gilljam, Mikael., Oscarsson, Henrik. & Wängnerud, Lena. (2012).
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Vällingby: Elanders
Sverige AB
Fox, Mem. (2003). Läsa högt- en bok om högläsningens förtrollande verkan. Ystad: Kabusa Böcker.
Gillen, Julia. & Hall, Nigel. (2003). The Emergence of Early Childhood Literacy. I N. Hall, J. Larson, & J. Marsh (Red.), Handbook of Early Childhood Literacy (s. 3-12). London: SAGE Publication Ltd.
Gustafsson, Karin. & Mellgren, Elisabeth. (2005). Barns skriftspråkande- att bli en skrivande
och läsande person. (Göteborg Studies in Educational Sciences nr 227.) Göteborg: Acta
Universitatis Gothoburgensis.
Hammersley, Martyn. & Atkinson, Paul. (2007). Ethnography. Principles in practice. New York: Routledge.
80
Heath, Shirley Brice. (1983). Ways with Words. Language, life, and work in communities and
classrooms. Cambridge: Cambridge University Press.
Johansson, Eva. (1999). Etik i små barns värld. Om värden och normer bland de yngsta
barnen i förskolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Johansson, Eva. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 2003, årg 8, nr 1-2, s 42-57, issn 1401-6788.
Kiefer, Barbara Z. (1986). The Child and the Picturebook: Creating Live Circuits. Children's
Literature Association quarterly. 1986, 11:2, sid 63-68. Winnipeg, Man., Canada: The
Association.
Kress, Günther. (1997). Rethinking the paths to literacy. Eastbourne: Antony Rowe.
Körling, Anne-Marie. (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & Kultur. Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär
förståelse. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Lindgren, Anne-Li. & Sparrman, Anna. (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige, 2003, årg 8, nr 1-2, s 58-69, issn 1401-6788.
Linell, Per. (1994). Transkription av tal och samtal: teori och praktik. RAPP 212:1994:9. Lundberg, Ingvar. & Herrlin, Katarina. (2007). God läsutveckling. Stockholm: Natur och kultur.
Lundin, Elin. (2008). Konsten att hitta sin teori. I K. Sjöberg, & D. Wästerfors (Red.),
Uppdrag: Forskning. Konsten att genomföra kvalitativa studier. Malmö: Liber AB.
Mandel Morrow, Lesley. (1985). Reading and retelling stories: Strategies for emergent readers. I The Reading Teacher: a journal of the International Reading Association. (1947-). 38:870-5. Newark: Intern. Reading Assoc..
Martinez, Miriam. & Roser, Nancy. (1985). Read it again: The value of repeated readings during storytime. I The Reading Teacher: a journal of the International Reading Association. (1947-). 38:782-6. Newark: Intern. Reading Assoc..
Martinez, Miriam., Roser, Nancy. & Dooley, Caitlin. (2003). Young Children’s Literary Meaning Making. I N. Hall, J. Larson, & J. Marsh (Red.), Handbook of Early Childhood
Literacy (s. 222-234). London: SAGE Publication Ltd.
Mellgren, Elisabeth. & Gustafsson, Karin. (2011). Early Literacy and Children’s Multimodal Expressions in Preschool. I N. Pramling & I. Pramling Samuelsson (Red.). Educational
Encounters: Nordic Studies in Early Childhood Didactics. International perspectives on early
childhood education and development 4. (s. 173-189) DOI 10.1007/978-94-007-1671-9_10. Dordrecht: Springer Science.
Nikolajeva, Maria. (2003). Verbal and Visual Literacy: the Role of Picturebooks in the Reading Experience of Young Children. I N. Hall, J. Larson, & J. Marsh (Red.), Handbook of
81
Patel, Runa. & Davidson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB
Pramling, Ingrid., Asplund Carlsson, Maj. & Klerfelt, Anna. (1993). Lära av sagan. Stockholm: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid. & Asplund Carlsson, Maj. (2003). Det lekande lärande barnet i
en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB
Pramling Samuelsson, Ingrid. & Lindahl, Marita. (1999). Att förstå det lilla barnets värld-
med videons hjälp. Stockholm: Liber AB.
Pramling Samuelsson, Ingrid. & Pramling, Niklas. (2010). Glittrig diamant dansar. Små barn
och språkdidaktik. Falun: Norstedts Förlagsgrupp AB.
Razfar, Aria. & Gutiérrez, Kris. (2003). Reconceptualising Early Childhood Literacy: The Sociocultural Influence. I N. Hall, J. Larson, & J. Marsh (Red.), Handbook of Early
Childhood Literacy (s. 34-47). London: SAGE Publication Ltd.
Reichenberg, Monica. (2014). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren, samtalet. Stockholm: Natur & Kultur.
Sheridan, Sonja., Pramling Samuelsson, Ingrid. & Johansson, Eva. (red). (2009). Barns tidiga
lärande. En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Acta
Universitatis Gothoburgensis.
Simonsson, Maria. (2004). Bilderboken i förskolan- en utgångspunkt för samspel. (1. Uppl.) Diss. Linköping: Univ., 2004. Linköping.
Säljö, Roger. (2013). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, Roger. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Tengberg, Michael. & Olin-Scheller, Christina. (red). (2015). Svensk forskning om läsning
och läsundervisning. Lund: Gleerups Utbildning AB
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vallberg Roth, Ann-Christine, (2011). De yngre barnen läroplanshistoria - didaktik,
dokumentation och bedömning i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Vygotskij, Lev. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wolf, Shelby Anne. & Heath, Shirley Brice. (1992). The Braid of Literature: Children’s
82
Sekundärlitteratur
Andrén, Emelie., & Moroni, Lisa. (2016). Nisse och Nora säger förlåt. Stockholm: Alfabeta. Bentley, Peter., & Matsuoka, Mei. (2009). När hundarna bytte ända. Stockholm: Natur & Kultur.
Bergström, Gunilla. (1976). Vem räddar Alfons Åberg? Stockholm: Rabén & Sjögren. Bergström, Gunilla. (1985). Alfons och Milla. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Cousins, Lucy. (2004). Molly tältar. Stockholm: Natur & Kultur.
Eggens, Magda., & Nygren, Tord. (2003). Ensammast i världen. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag.
Janouch, Katerina.,& Lindman, Mervi. (2016). Ingrid och Ivar leker. Stockholm: Bonnier Carlsen.
Lindenbaum, Pija. (2013). Ska vi va? Stockholm: Rabén & Sjögren.
McBratney, Sam., & Jeram, Anita. (2010). Gissa hur mycket jag tycker om dig. Stockholm: Rabén & Sjögren
Platt, Anna., & Källström, Maria. (2012). Ester Arg och Daisy Galej. Malmö: Alvina Förlag. Rönns, Christel. (2002). Pärlemo får ett hem. Stockholm: Söderströms.
Wänblad, Mats., & Gustavsson, Per. (2016). Vad gör du om jag får en vän? Stockholm: Lilla Piratförlaget AB.
83
BILAGOR
Medgivande för medverkan av studie inom ramen för masteruppsats
Hej! Mitt namn är Sara Eliasson och jag läser Masterprogram i Barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Inför min masteruppsats (kursbeteckning PDA523) kommer jag att genomföra en studie inom läsprojektet, vilket är ett treårigt projekt inom förskolor i XXX kommun, som studerar hur bokläsning för barn medverkar till att utveckla deras skrivande och läsande. I min studie vill jag undersöka vad det är som händer under bokläsningen i samspelet mellan pedagog, barn och bok. Under september-november 2016 kommer jag att besöka XXX förskola, och genom att videofilma dokumentera ca 6 lästillfällen med
sammanlagt 6 barn, med ett barn och en förskollärare alt. barnskötare vid varje tillfälle. De barn som föreslås medverka väljs ut av förskolan.
Vårdnadshavare, barn och förskollärare kan under hela studiens gång välja att avbryta eller ångra deltagandet i studien. Studien följer Vetenskapsrådets etiska regler
(http://www.codex.vr.se/). All dokumentation som jag samlar in kommer att
avidentifieras och barnen får andra namn. Dokumentationen i form av video-inspelning kommer endast att användas för insamlande av data och enbart i studiens syfte.
Uppsatsen beräknas vara klar under våren 2017, och den som är intresserad kommer få möjlighet att ta del av studiens resultat. Har ni frågor eller vill ha ytterligare information så kontakta mig eller min handledare. Jag besvarar alla frågor och berättar gärna mer om studien. Tack på förhand! Med vänlig hälsning
Sara Eliasson
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Sara Eliasson
Till
Rektor/förskolechef