Studiens implikationer

Studiens främsta bidrag går till det tidigare forskningsfält som behandlar problem, dilemman och beslutsfattande inom finansiell rådgivning. Inom detta fält bidrar studien till att minska det gap där rådgivarnas redogörelser saknas. Detta har inneburit att nya problemområden inom fältet identifierats. En implikation från studien är att samhällets omfattande regleringar av branschen har identifierats som en källa till problem och dilemman för finansiella rådgivare. Det har exempelvis visat sig att dessa regleringar när de implementeras i rådgivarnas nuvarande verksamheter inte alltid uppfyller sitt syfte. Författarna har funnit att dessa omfattande regleringar av branschen skett utan att bidra med några verktyg för hur de på bästa sätt ska implementeras praktiskt. Ett förslag till vidare forskning är att djupare undersöka effekten av samhällets regleringar av den finansiella tjänstebranschen då det är något som saknas i dagsläget. Det är även önskvärt att närmare undersöka hur beslutsstödet för rådgivarna kan förbättras baserat på de problem och dilemman de dagligen möter.

En intressant observation från studien som författarna inte hade förväntat sig var att lokalsamhället kan ha en betydande roll för yrkesrollen. Flera av rådgivarna och även Finansinspektionen vittnar om att det kan finnas väsentliga skillnader mellan att vara finansiell rådgivare i exempelvis Stockholm jämfört med Luleå. Det hävdas att relationen mellan rådgivare och kund i större städer är kortare och mer flyktig än den i

mindre städer vilket kan leda till en annan press och ett annat beteende. Detta innebär

att denna studie svårligen kan dra några slutsatser om de dilemman och problem som finansiella rådgivare i större städer upplever. Observationen erbjuder dock även en intressant infallsvinkel till vidare forskning på området. Att det kan finnas en geografisk aspekt som skiljer finansiella rådgivare åt är något som inte behandlats i tidigare forskning. Författarna föreslår därför att vidare forskning undersöker lokalsamhällets roll för problem, dilemman och beslutsfattande inom finansiell rådgivning.

Studien är ett steg mot att undersöka hur organisationerna och samhället kan stötta rådgivarna i den viktiga funktion de fyller. I motsats till att forska på hur samhället kan skyddas mot dålig rådgivning har studien valt att fokusera på hur rådgivarna kan få hjälp att hjälpa kunderna och samhället i stort. Detta genom att skildra yrkesrollen och därigenom skapa en djupare förståelse för den.

7. Referenslista

Almenberg, J., & Säve-Söderbergh, J. (2011). Financial literacy and retirement planning in Sweden. Journal of Pension Economics and Finance, 10(04), 585-598.

Anderson, E., & Oliver, R,L. (1987). Perspective on behavior-based versus outcome-based salesforce control systems. Journal of Marketing, 51(4), 76-88.

Anthony, R.N., Govindarajan, V., Hartman, F,G,H., Kraus, K. & Nilsson, G. (2014).

Management control systems. New York: McGraw-Hill Education.

Bae, S. C., & Sandager, J. P. (1997). What consumers look for in financial planners.

Journal of Financial Counseling and Planning, 8(2), 9.

Brien, A. (1998). Professional ethics and the culture of trust. Journal of Business Ethics,

17(4), 391-409.

Bryman, A,. & Bell, E. (2014). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB.

Campbell, J. Y., Jackson, H. E., Madrian, B. C., & Tufano, P. (2011). Consumer financial protection. The Journal of Economic Perspectives, 25(1), 91-113.

Chung, W., & Kalnins, A. (2001). Agglomeration effects and performance: A test of the Texas lodging industry. Strategic Management Journal, 22: 969-988.


Cleek, M. A., & Leonard, S. L. (1998). Can corporate codes of ethics influence behavior?. Journal of Business Ethics, 17(6), 619-630.

Cohen, B. D., & Dean, T. J. (2005). Information asymmetry and investor valuation of IPOs: Top management team legitimacy as a capital market signal. Strategic

Management Journal, 26: 683-690.


Cupach, W. R., & Carson, J. M. (2002). The influence of compensation on product recommendations made by insurance agents. Journal of Business Ethics, 40(2), 167-176.

Czarniawska, B. (2014). Ute på fältet, inne vid skrivbordet. Lund: Studentlitteratur AB.

Dahlberg, J. (2015, 12 maj). FI: “förbjud provision vid all finansiell rådgivning”. SvD

Näringsliv. Hämtad 2016-01-17, från http://www.svd.se/fi-forbjud-provision-vid-all-finansiell-radgivning.

Duska, R. (1999). The ethics of reward systems in the financial service industry.

Ekonominytt. (u.å). Finansiell rådgivning. Hämtad 2017-02-26, från

https://www.ekonominytt.nu/finansiell-radgivning/

Falkenberg, L., & Herremans, I. (1995). Ethical behaviours in organizations: Directed by the formal or informal systems?. Journal of Business Ethics, 14(2), 133-143. Fassin, Y. (2005). The reasons behind non-ethical behaviour in business and entrepreneurship. Journal of Business Ethics, 60(3), 265-279.

FFFS 1998:22. Finansinspektionens allmänna råd om riktlinjer för hantering av etiska

frågor hos institut som står under inspektionens tillsyn. Stockholm: Finansinspektionen.

Finansinspektionen, 2017. Om Mifid/Mifir. Hämtad: 2017-04-06 från

http://www.fi.se/sv/marknad/vardepappersmarknad-mifidmifir/om-mifidmifir/ Finansinspektionen. (2016). Konsumentskyddet på finansmarknaden. Stockholm: Finansinspektionen.

Finansinspektionen, 2017. Om FI. Hämtad: 2017-04-23 från

http://www.fi.se/sv/om-fi/

Finansinspektionen, 2017. Vårt uppdrag. Hämtad: 2017-04-23 från

http://www.fi.se/sv/om-fi/vart-uppdrag/

Harrison, T. (2002). Editorial: Consumer empowerment in financial services: Rhetoric or reality?. Journal of Financial Services Marketing, 7(1), 6-9.

Helin, S., & Sandström, J. (2007). An inquiry into the study of corporate codes of ethics. Journal of Business Ethics, 75(3), 253-271.

Hogarth, J. M., & Hilgert, M. A. (2002). Financial knowledge, experience and learning preferences: Preliminary results from a new survey on financial literacy. Consumer

Interest Annual, 48(1), 1-7.

Kaptein, M. (2011). Understanding unethical behavior by unraveling ethical culture.

Human relations, 64(6), 843-869.

Konsumenternas. (u.å). Dokumentation. Hämtad 2017-03-29 från

http://www.konsumenternas.se/spara/spara/radgivning/dokumentation

Konsumentverket. (2016). Konsumentrapporten 2016. Karlstad: Universitetstryckeriet. Lundquist, L., Rydin, U., Svensson, A.P., & Wiberg, J. (2004). Handel med finansiella

instrument- kunskap för finansiell rådgivning.

Malmö: Liber Ekonomi.

Lusardi, A. (2008). Financial literacy: an essential tool for informed consumer choice? (No. w14084). National Bureau of Economic Research.

Nag, R., Corley, K.G., & Gioia D.A. (2007). The Intersection of Organizational identity, Knowledge, and Practice: Attempting Strategic Change via Knowledge Grafting. Academy of Management, 50(4), 821-847.

Regeringen, 2017 Hämtad: 2017-04-06 från

http://www.regeringen.se/rattsdokument/lagradsremiss/2017/01/nya-regler-om-marknader-for-finansiellainstrument-mifid-ii-och-mifir/

Román, S. (2003). The impact of ethical sales behaviour on customer satisfaction, trust and loyalty to the company: An empirical study in the financial services industry.

Journal of Marketing Management, 19(9-10), 915-939.

SFS 2003:862. Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter. Stockholm: Finansdepartementet.

SFS 2005:405. Lag om försäkringsförmedling. Stockholm: Finansdepartementet. SFS 2007:528. Lag om värdepappersmarknaden. Stockholm: Finansdepartementet. Smith, J. (2010). Ethics and Financial Advice: The Final Frontier. Argyle Lawyers PTY

Ltd & Victoria University, Melbourne.

SOU 2014:4. Det måste gå att lita på konsumentskyddet. Stockholm: Fritzez Offentliga Publikationer. Från:

http://www.regeringen.se/49bb8a/contentassets/8f12bd0801634a09a26d8510aab67c45/ det-maste-ga-att-lita-pa-konsumentskyddet-sou-20144

Stevens, B. (2008). Corporate ethical codes: Effective instruments for influencing behavior. Journal of Business Ethics, 78(4), 601-609.

Swedsec. 2016. För anställda på finansmarknaden. Hämtad 2017-02-26, från

http://www.swedsec.se/om-swedsec/om-oss/swedsec-licens/

Trevino, L,K. (1986) Ethical decision making in organizations: A person-situation Interactionist Model. Academy of Management, 11(3), 601-617.

Tuvhag, E. (2016, 17 oktober). Rekordmånga finansiella rådgivare får bakläxa . SvD

Näringsliv. Hämtad 2017-02-26, från https://www.svd.se/rekordmanga-finansiella-radgivare-far-baklaxa

Tuvhag, E. (2017, 11 januari). Robotar utmanar rådgivare- välkomnas av FI. SvD

Näringsliv. Hämtad 2017-02-26, från https://www.svd.se/robotar-utmanar-radgivare--valkomnas-av-fi

Tuvhag, E. (2016, 2 november). Rådgivarna pressas för att maxa lönsamheten. SvD

Näringsliv.

Hämtad 2017-02-10, från

https://www.svd.se/radgivarna-pressas-for-att-maxa-lonsamheten.

Van Maanen, J. (1979). The Fact of Fiction in Organizational Ethnography.

Administrative Science Quartetly, 24(4), 539-550.

Wallén, G. (2000). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.

Wigerström. E. ( 2014, 5 februari). Rådgivningslag bör upphävas- nytt lagförslag om finansiell rådgivning till konsumenter. Dagens Juridik. Hämtad 2017-02-06, från

http://www.dagensjuridik.se/2014/02/radgivningslagen-bor-upphavas-nytt-lagforslag-om-finansiell-radgivning-till-konsumenter

BILAGA 1.