Studiens kunskapsbidrag

Forskning har visat på att mindfulness kan aktivera avslappningsresponsen och ha positiva effekter på hälsan. Tidigare studier har visat att studenter som deltagit i interventioner där de under flera veckor fått utöva mindfulness både ökat sin medvetna närvaro och uppger att de är positiva till interventionen. Den här studien har istället fokuserat på mindfulness som innehåll i skolan och hur det tas emot av elever. Det är framförallt elevernas första möte med

mindfulness som nytt innehåll som undersökts. Resultatet visar att eleverna upplever

mindfulness på olika sätt, för vissa är det blir det ett sätt att slappna av och för andra kan det kännas som slöseri med tid. Det kan också bli till en aktivitet som stärker gruppgemenskaper. För de allra flesta var det ett tillfälle där de kunde känna lugn. Runt hälften upplevde

dessutom mötet med mindfulness som positivt. Två av fem skulle kunna tänka sig att fortsätta med mindfulness framtiden. Efter att ha intervjuats om mindfulness och var dock nästan samtliga elever som deltagit i intervjun eniga om att de kunde tänka sig att fortsätta med mindfulness om de skulle ha det 10–15 minuter i slutet av idrottslektionen någon gång i månaden. Visserligen var det endast en begränsad andel av eleverna som deltog i intervjuerna, men jag tror ändå de är representativa för övriga elever i stort. Ur ett sociokulturellt

perspektiv ser jag som intervjusamtalen som lärtillfällen där eleverna skapade mening tillsammans genom gemensamma erfarenheter. Jag skulle därför ta till mig elevernas förslag och själv rekommendera att implementera mindfulness i undervisningen. Leder

implementering av mindfulness i skolan till en minskad stress och ett ökat välbehag hos eleverna påverkar detta inte bara eleverna och skolans verksamhet utan i längden också samhället i stort med bättre förutsättningar för en ökad folkhälsa då fler personer i sin utbildning fått lära sig metoder för att hantera stress och dämpa oro. Således skulle jag påstå att studiens kunskapsbidrag är en påminnelse om att människan är en social och kulturell varelse som lär och utvecklas genom kommunikation med varandra. Mindfulness kan till en början uppfattas som avslappning, någonting flummigt eller slöseri med tid, men genom att kommunicera sina erfarenheter, uppfattningar och upplevelser med andra kan man

tillsammans skapa mening i vad mindfulness egentligen är och således göra det begripligt, hanterbart och meningsfullt.

7.6 Slutsats

Utifrån studiens resultat och analys har tre uppfattningar om hur elever tar emot mindfulness som nytt innehåll i skolan identifierats. Mindfulness kan tas emot som en aktivitet för att skapa gruppgemenskaper, ett efterfrågat medierat redskap som kan användas för att uppnå

49

något önskat, eller ett onödigt innehåll vilket stjäl tid från undervisningen som kunde spenderats till något annat. Det är dock kanske framförallt så att mindfulness bör betraktas som ett medierande redskap, inte minst med tanke på hur det kan användas för att införliva lugn i en så stressig miljö som skolan. Jag föreslår att man ska testa mindfulness i skolan och sedan låta elever i grupper diskutera sina upplevelser och erfarenheter av det. Det är genom samtal i grupp man begripliggör meningen med mindfulness och kan komma överens om dess användningsområde i den aktuella kontexten. Framtida forskning skulle kunna undersöka om skolor där elever formar egna mindfulnessprogram i större utsträckning implementerar

50

8. Referenser

Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Benson, H. (2000). The relaxation response. New York: Harper Torch.

Bergen-Cico, D., Possemato, K., & Cheon, S. (2013). Examining the Efficacy of a Brief Mindfulness-Based Stress Reduction (Brief MBSR) Program on Psychological Health. Journal of American College Health, 61(6), 348-360.

Bodhi, B. (2013). What does mindfulness really mean? A canonical perspective. I J. M. G. Williams och J. Kabat-Zinn (Red.), Mindfulness. Diverse perspectives on its meaning, origins and application (s. 19-39). New York: Routledge.

Brandl-Bredenbeck, H. P., & Kämpfe, A. (2012). Surveys. I K. Armour och D. Macdonald (Red.), Research methods in physical education and youth sports (s. 174-187). New York: Routledge.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Deckro, G. R., Ballinger, K. M., Hoyt, M., Wilcher, M., Dusek, J., Myes, P., Greenberg, B., Rosenthal, D. S., & Benson, H. (2002). The Evaluation of a Mind/Body Intervention to Reduce Psychological Distress and Perceived Stress in College Students. Journal of American College Health, 50(6), 281-287. doi: 10.1080/07448480209603446

Eklöf, J. (2014). Jakten på en definition. Mindfulness som gränslandsfenomen. I K. Plank (Red.), Mindfulness. Tradition, tolkning och tillämpning (s. 33-53). Lund: Nordic Academic Press.

Ennis, C. D., & Chen, S. (2012). Interviews and focus groups. I K. Armour och D. Macdonald (Red.), Research methods in physical education and youth sports (s. 174-187). New York: Routledge.

Folkhälsomyndigheten. (2017). Folkhälsans utveckling: Årsrapport 2017. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

51

Foret, M., Scult, M., Wilcher, M., Chudnofsky, R., Malloy, L., Hasheminejad, N., & Park, E. (2012). Integrating a relaxation response-based curriculum into a public high school in Massachusetts. Journal of Adolescence, 35(2), 325-332. doi:

10.1016/j.adolescence.2011.08.008

Greeson; J., Toohey, M., & Pearce, M. (2015). An adapted, four-week mind-body skills group for medical students: Reducing stress, increasing mindfulness, and enhancing self-care. Explore: The Journal of Science and Healing, 11(3), 186-192. doi:

10.1016/j.explore.2015.02.003

Gustafsson, B., Hermerén, G., & Petersson, B. (2005). Vad är god forskningssed? Stockholm: Vetenskapsrådet.

Haerens, L., & Tallir, I. (2012). Experimental research methods in physical education and sports. I K. Armour och D. Macdonald (Red.), Research methods in physical education and youth sports (s. 149-161). New York: Routledge.

Hanson, A. (2010). Salutogent ledarskap – för hälsosam framgång. Stockholm: Fortbildning AB.

Hartigan, B. (2017). Mindfulness in Teacher Education: A Constructivist Approach to Stress Reduction for Teacher Candidates and Their Students. Childhood Education, 93(2), 153-158. doi: 10.1080/00094056.2017.1300494

Hastie, P., & Glotova, O. (2012). Analysing qualitative data. I K. Armour och D. Macdonald (Red.), Research methods in physical education and youth sports (s. 309-319). New York: Routledge.

Hastie, P., & Hay, P. (2012). Qualitative approaches. I K. Armour och D. Macdonald (Red.), Research methods in physical education and youth sports (s. 79-93). New York: Routledge.

Ivtzan, I., & Hart, R. (2016). Mindfulness Scholarship and Interventions: A review. I A. L. Baltzell (Red.), Mindfulness and performance (s. 3-28). New York: Cambridge University Press.

52

Kabat-Zinn, J. (2003). Mindfulness-Based Interventions in Context: Past, Present, and Future. Clinical Psychology: Science and Practice, 10(2), 144–156. doi:10.1093/clipsy.bpg016

Mackenzie, C., Poulin, P., & Seidman-Carlson, R. (2006). A brief mindfulness-based stress reduction intervention for nurses and nurse aids. Applied Nursing research, 19(2), 105- 109. doi: 10.1016/j.apnr.2005.08.002

McCuaig, L., & Quennerstedt, M. (2016). Health by stealth – exploring the sociocultural dimensions of salutogenesis for sport, health and physical education research. Sport, Education and Society, 23(2), 111-122 doi: 10.1080/13573322.2016.1151779

Plank, K. (2014a). Introduktion. Mindfulness som gäckande begrepp. I K. Plank (Red.), Introduktion Mindfulness. Tradition, tolkning och tillämpning (s. 9-31). Lund: Nordic Academic Press.

Plank, K. (2014b). Buddhistiska demoner och kliniska depressioner. Mindfulness som bot och helande. I K. Plank (Red.), Mindfulness. Tradition, tolkning och tillämpning (s. 55-79). Lund: Nordic Academic Press.

SCB. (2016). Så lever unga i Sverige – fakta om ungas liv. Hämtad 2017-09-21, från

http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/ung-i-sverige/

Shapiro, S. L., Carlson, L. E., Astin, J. A. and Freedman, B. (2006). Mechanisms of

mindfulness. Journal of Clinical Psychology, 62(3), 373–386. doi: 10.1002/jclp.20237

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Socialstyrelsen. (2012). Skolans betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Artikelnr

2012-05-15. Publicerad www.sociastyrelsen.se 2012-05.

Säljö, R. (2000). Lärande i Praktiken: Ett Sociokulturellt Perspektiv. Stockholm: Nordstedts. Säljö, R. (2012). Den lärande människan. I U. P. Lundgren, R. Säljö och C. Liberg (Red.),

Lärande skola bildning. Grundbok för lärare (s. 139-197). Stockholm: Natur och kultur.

Säljö, R. (2015). Lärande: En Introduktion Till Perspektiv och Metaforer. Malmö: Gleerups.

53

Vårdguiden. (2017). Mindfulness. Hämtad 2017-10-06, från

54

9. Bilagor